Nintendo Co., Ltd.
( Ovre bild ) Nintendos logotyp sedan 1980-talet . Den nuvarande fargen antogs ar 2015 . [ 1 ] ( Undre bild ) Utsidan av Nintendos huvudkontor i Kyoto , Japan .
Typ	Kabushiki kaisha
Huvudkontor	Kyoto , Japan [ 2 ]
Nyckelpersoner	Shigeru Miyamoto ( GM for EAD ) Reggie Fils-Aime (fd. VD for NOA ) Satoru Shibata (VD for NOE )
Bransch	Kortspel TV-spel Hemelektronik
Produkter	Color TV Game NES SNES Nintendo 64 Nintendo Gamecube Wii Wii U Nintendo Switch Game Boy Game Boy Pocket Game Boy Light Game Boy Color Game Boy Advance Game Boy Advance SP iQue Player Game Boy Micro Nintendo DS Nintendo DS Lite Nintendo DSi Nintendo 2DS Nintendo 3DS Virtual Boy Nintendo Classic Mini Nintendo Classic Mini: SNES
Antal anstallda	5 195 interna 1 988 externa (sen 30 september 2013) [ 3 ]
Historik
Grundat	23 september 1889 [ 4 ]
Grundare	Fusajiro Yamauchi
Ekonomi
Omsattning	▼ 635,6 miljarder Yen (FY 2013) [ 5 ]
Rorelseresultat	▼ 36,1 miljarder Yen (FY 2013) [ 5 ]
Vinst efter skatt	▲ 7,2 miljarder Yen (FY 2013) [ 5 ]
Tillgangar	▲ 1,4 biljoner Yen (FY 2013) [ 5 ]
Eget kapital	▼ 1,1 biljoner Yen (FY 2013) [ 5 ]
Ovrigt
Webbplats	www .nintendo .co .jp (Japan) www .nintendo .se (Sverige) www .nintendo-nordics .com (Norden) www .nintendo-europe .com (Europa) www .nintendo .com (Nordamerika)

Nintendo Co., Ltd. ( 任天堂株式?社 , Nintend? Kabushiki gaisha ^? ) ar ett japanskt multinationellt hemelektronikforetag som framst tillverkar spelkonsoler och producerar TV-spel . Nintendo ar mest kant for spelserierna Super Mario , The Legend of Zelda , Donkey Kong , Kirby , Star Fox , Pokemon och Mario Kart . Foretaget grundades den 23 september 1889 av Fusajiro Yamauchi , ^{[ 4 ]} som borjade tillverka spelkort , men ar sedan slutet av 1970-talet mestadels inriktat pa tv-spel. I Norden distribueras Nintendos produkter av Bergsala AB .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Kortforetag (1889?1956) [ redigera | redigera wikitext ]

Foretaget Nintendo grundades av Fusajiro Yamauchi den 23 september 1889 med namnet Nintendo Koppai. Han var da 29 ar gammal. Foretagets forsta produkt var handtillverkade spelkort kallade Hanafuda . Korten blev mycket populara och foretaget fick anstalla fler medarbetare for att kunna mota efterfragan. Nintendo tillverkar spelkort an idag, och har organiserat en egen bridge-turnering som kallas Nintendo Cup. Namnet Nintendo bestar pa japanska av tre skrifttecken: nin 任 for plikt och ansvar, ten 天 for himmel och do 堂 for tempel. Nintendos egen oversattning ar "Lagg lyckan i himlens hander". ^{[ 6 ]}

Fusajiro Yamauchi pensionerade sig ar 1929, vid 70 ars alder och lamnade over foretaget till Sekiryo Yamauchi ar 1929 som da blev foretagets president. Fusajiro Yamauchi dog i januari 1940. Ar 1933 borjade Nintendo samarbeta med ett annat foretag och da andrade Sekiryo Yamauchi foretagets namn till Yamauchi Nintendo and Company. Sekiryo Yamauchi dog ar 1949. Han hade da varit Nintendos president i 20 ar. Hans barnbarn, Hiroshi Yamauchi tog over som president 1949. Han bytte namn pa foretaget igen till Nintendo Playing Card Company, Limited. Ar 1951 andrade han Nintendos fordelningsforetag fran Marufuku Company, Limited till Nintendo Karuta Company, Limited. Tva ar senare, ar 1953 blev Nintendo det forsta japanska foretaget att tillverka spelkort gjorda av plast. Det blev en stor succe och det gjorde att Nintendo dominerade kortmarknaden i Japan .

Foretaget hade inte alltid gatt bra ekonomiskt men har alltid forsokt att hitta sysselsattningar for sina anstallda sa att de inte ska behova bli utan inkomst. Ett sadant tillfalle uppstod under 1950-talet vilket ledde till att ett antal anstallda under en overgangsperiod fortjanade sitt uppehall genom att kora taxi .

Nya satsningar (1956?1972) [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1956 reste Hiroshi Yamauchi till USA for att ta kontakt med United States Playing Card Company, det storsta kortforetaget i USA . Yamauchi blev hapen nar han fick reda pa att varldens storsta foretag inom hans affarsomrade hade minskat sa kraftigt att det flyttat till ett litet kontor. Det har var en vandpunkt for Yamauchi som insag begransningen inom spelkortstillverkandet. Nintendo slot 1959 ett avtal med Disney att fa anvanda Disney-figurer pa deras spelkort. Tidigare hade vilda vastern-spelkort setts som nagot liknande till hanafuda och mahjong , en anordning for spelande. Genom att koppla samman spelkorten med Disney och att salja bocker som forklarade de olika spelen, kunde Nintendo salja produkten till japanska hushall. Produkten blev en succe och Nintendo salde over 600 000 kortforpackningar pa ett ar. Succen gjorde att Hiroshi Yamauchi noterade Nintendo pa Osakaborsens andra division ar 1962.

Hiroshi Yamauchi andrade foretagets namn igen 1963 fran Nintendo Playing Card Company Limited till Nintendo Company Limited efter succen. Nu borjade Nintendo salja manga olika produkter. Under aren 1963?1968 drev Nintendo ett taxiforetag, en karlekshotellkedja , ett livsmedelsforetag som forsokte salja snabbris (som var likt nudlar) och flera andra produkter, bland annat en dammsugare som hette Chiritory som senare blev ett tva spelarspel i WarioWare, Inc.: Mega Microgame$! som slapptes till Game Boy Advance ar 2003. Alla satsningar misslyckades sa smaningom forutom leksakstillverkningen som Nintendo hade lite erfarenhet i sedan tidigare eftersom de tillverkat spelkort. Ar 1964, nar Japan upplevde en hogkonjunktur tack vare de Olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo , nadde spelkortstillverkningen sin mattnad. Japanerna slutade att kopa spelkort och priset pa Nintendos aktie sjonk fran 900 yen till 60 yen. Ett skuldsatt Nintendo kampade for att overleva pa den japanska leksaksmarknaden som fortfarande var liten for tillfallet och dominerades av valetablerade foretag som Bandai och Tomy. Pa grund av den relativt korta produkt livscykeln av leksaker, behovde Nintendo alltid komma med nya produkter. Det har var starten pa en ny storre era for Nintendo.

Nintendo anstallde 24-ariga Gunpei Yokoi ar 1965 som underhallsingenjor for monteringslinjen. Yokoi skulle snart bli kand for mer an att bara laga transportband. Ar 1966 observerade Hiroshi Yamauchi en hanafudafabrik. Han noterade en mekanisk utstrackbar arm, som Nintendos underhallstekniker Gunpei Yokoi hade tillverkat for nojes skull. Yamauchi beordrade Yokoi att utveckla den som en riktig produkt infor julen 1966. Den slapptes vid namnet The Ultra Hand och den blev en av Nintendos forsta leksaksprodukter. The Ultra Hand salde over en miljon exemplar. Efter att ha sett Yokois potential tog Hiroshi Yamauchi bort Yokoi fran arbete med lopande band. Yokoi blev snart flyttad fran underhallsarbetet till produktutvecklingen.

Pa grund av Yokois elektrotekniska bakgrund blev det snart uppenbart att han var skicklig pa att tillverka elektroniska leksaker. Dessa enheter hade ett mycket hogre nyhetsvarde an vanliga traditionella leksaker vilket gjorde att Nintendo kunde ha hogre prismarginal for varje produkt. Yokoi tillverkade manga leksaker, bland annat tio miljarder fat pusslet, en baseboll kastmaskin som hette The Ultra Machine och en "Love Tester". En annan av Gunpei Yokois uppfinningar, i samverkan med Masayuki Uemura fran Sharp var en foregangare till NES Zappern kallad Nintendo Beam Gun Game fran 1970. Ljuspistolen Nintendo Beam Gun var den forsta kommersiellt tillgangliga ljuspistolen for hemmabruk, tillverkad i samarbete med Sharp . Den fungerade genom att ge ifran sig ett ljus vid avfyrning som reagerade pa en solcell pa ett objekt. ^{[ 7 ]} Ar 1972 slappte Nintendo Ele-Conga, en av de forsta programmerade trummaskinerna. Den kunde spela forprogrammerade rytmer fran skivformade halkort, som kunde bli andrade eller programmerade av anvandaren till att spela olika monster.

Succe med TV?spel (1972?2004) [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1970-talet satsade Nintendo mer och mer pa den vaxande arkadmarknaden . Bland annat utvecklades arkadspelet Space Fever sedan Space Invaders blivit en arkadsucce 1978. ^{[ 8 ]} Andra arkadspel fran Nintendo var Sheriff, Monkey Magic och Bomb Bee-N. ^{[ 9 ]} Nintendo borjade aven satsa pa TV-spel och lanserade 1977?1979 fyra spel i serien Color TV Game, bland annat racingspelet Racing 112 och Block Kuzushi. Serien utvecklades tillsammans med Mitsubishi (Mitsubishi Electric). ^{[ 10 ]} Color TV-Game 6 och Color TV-Game 15 var forst ut i serien och de forsta maskinerna Nintendo tillverkade for att anvanda i hem. ^{[ 11 ]} 1980 foljde en forsta succe internationellt nar Game & Watch lanserades. Det handhallna spelet Ball var det forsta i serien Game & Watch . Game & Watch blev en stor succe och cirka 60 olika spel kom att slappas. Bland annat fick en ung Shigeru Miyamoto sin forsta chans att gora ett spel och resultatet blev Donkey Kong som blev en stor framgang. Kanske var det detta som overtygade Nintendo om att deras framtid fanns i hemprodukter snarare an arkadspel.

Det stora genombrottet inom konsoler foljde 1983 nar Nintendo Entertainment System ( NES ) lanserades under namnet Famicom i Japan. Mot alla odds blev det en succe - i slutet av 1984 hade Nintendo salt over 2,5 miljoner Famicom-maskiner pa den japanska marknaden. Foretaget slappte nu konsolen aven i USA och Kanada 1985 - 1986 och i Europa och Australasien 1986 - 1987 . Totalt har konsolen salts i 64 miljoner exemplar. Nintendo lanserade aven en ny affarsmodell dar TV-spel utvecklades under licens av tredje part. Nintendo dominerade videospelsmarknaden under andra halvan av 1980-talet . Spelet Super Mario Bros. 3 salde i over 7 miljoner exemplar i Amerika och fyra miljoner exemplar i Japan . 1990 hade NES natt storre anvandarbredd i USA an nagon tidigare konsol, och slog enkelt det tidigare rekordet med Atari 2600 1982 . Uppfoljaren Super Nintendo lanserades 1990 .

1991 introducerades foretagets aktier pa den japanska borsen. Aktierna gar under tickerbenamningen NTDOY . ^{[ 12 ]} Nintendo bedomde att vardet av de egna aktierna motsvarade ca 30 dollar och lat de egna anstallda fa fortur till dem. Tanken var att de formodades stiga i varde och att de darmed skulle ge de anstallda som nappat pa erbjudandet en viss vinst. Dessvarre steg inte vardet pa aktien utan sjonk i stallet och har under laga tider stabiliserats pa en niva som ar betydligt lagre an kopesumman. Vardet pa foretagets aktier ar idag i niva eller till och med over den ursprungliga nivan mycket tack vare forsaljningsframgangarna med de bagge konsolerna Nintendo DS och Wii .

En ny riktning med TV?spel (sedan 2004) [ redigera | redigera wikitext ]

Som en foljd av kraftigt okad forsaljning av konsoler och spel tillverkade av Nintendo har vardet av foretagets aktier gatt om vardet hos konkurrenten Sony (som har skapat Playstation ), men man har inte gatt om den andra konkurrenten Microsoft (som tillverkar Xbox ). ^{[ kalla behovs ]}

Pa lordagen den 11 juli 2015 avled Nintendos VD Satoru Iwata av cancer i gallgangen, endast 55 ar gammal. Iwata hade varit dalig en langre tid och det blev mest uppmarksammat nar han inte fanns pa plats pa E3-massan 2014. Iwata hade arbetat pa Nintendo sedan 80-talet och blev VD ar 2002. ^{[ 13 ]}

Produkter [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendo Entertainment System (NES) [ redigera | redigera wikitext ]

Den 15 juli 1983 lanserades Family Computer (aven kallad Famicom ), en lansering som tycktes helt dodfodd. Aret innan hade spelindustrin formligen kollapsat, framtiden sag ut att tillhora hemdatorerna och dessutom var Nintendo tvungna att kalla tillbaka de 500 000 forsta enheterna eftersom hardvaran var hopplost buggig. Mot alla odds blev det istallet en succe och foretaget slappte den aven i USA och Kanada 1985 - 1986 och i Europa och Australasien 1986 - 1987 , men utanfor Japan har den alltid hetat Nintendo Entertainment System ( NES ), eller Nintendo 8-bit som den kallas i folkmun. Eftersom det inte fanns nagon riktig konkurrens fick den ett enormt forsprang mot senare konsoler som till exempel Segas Mark III (kallad Master System i en uppdaterad version). Totalt har konsolen salts i 64 miljoner exemplar.

Av de tre konsoler som salt mer an NES ar tva tillverkade av Sony .

Super Nintendo Entertainment System (SNES) [ redigera | redigera wikitext ]

1987 slappte NEC konsolen PC Engine och 1988 slappte Sega sin Mega Drive i Japan. Till en borjan fick ingen av dem nagon storre uppmarksamhet men den modernare tekniken talade for sig sjalv vilket gjorde att Nintendo borjade tappa marknadsandelar. Uppfoljaren till Famicom nadde de japanska affarerna 1990 och namnet var Super Famicom . Succen lat inte vanta pa sig. Svarare blev det i USA och i Europa dar Segas Mega Drive (kallad Sega Genesis i USA) ront storre framgangar an i Japan. Konsolen fick inte ovantat heta Super Nintendo Entertainment System (eller SNES ) i vast. Prestandan pa hardvaran var aningen battre an Mega Drivens men sapass marginellt att skillnaden berodde mer pa vilka spel man jamforde. Allt var upplagt for det forsta stora konsolkriget . I slutandan salde SNES:en battre och hade fler spel men det handlade inte langre om total dominans.

CD-ROM :ens genombrott var inte begransad till hemdatormarknaden, manga aktorer pa TV-spelsmarknaden forsokte hanga pa genom att utveckla CD-ROM-expansioner till sina konsoler. Sa tidigt som 1989 slappte NEC en sadan expansion till PC Engine och 1991 kom Sega :s Mega CD . Nintendo ville givetvis inte vara samre och redan innan deras SNES fanns pa marknaden paborjades ett samarbete med Sony for att kunna forse den med CD-ROM. Samarbetet avbrots 1991 eftersom SONY borjade agera mer och mer sjalvstandigt och istallet vande sig Nintendo till Philips for att skapa en CD-ROM-expansion som skulle vara kompatibel med deras CD-I . Eftersom Sony redan hade forsett SNES:en med ett ljudchip var Nintendo dock beroende av Sony och ett tredje samarbete paborjades, nu med bade Sony och Philips. Men Nintendo fick kalla fotter och drog sig ur efter att Sega floppade med en CD-ROM-expansion till en av sina konsoler. Nagon fardig produkt blev det alltsa aldrig. Resultatet blev istallet att Sony fortsatte pa egen hand att utveckla en egen konsol med samma namn de anvant under hela samarbetet med Nintendo, Playstation . Denna egna konsol slapptes 1994 och kom att ytterligare forsvaga Nintendos position pa marknaden.

Game Boy [ redigera | redigera wikitext ]

1989 gav Nintendo ut sin forsta barbara konsol kallad Game Boy. Sammanlagt har konsolerna som ingar i Game Boy-serien salt 120 miljoner exemplar och ar darmed varldens mest salda konsol. Konsolen saldes till en borjan tillsammans med ett exemplar av spelet Tetris . Denna handhallna konsol var den naturliga syntesen mellan NES och Game & Watch . Den monokroma grafiken var ett stort steg tillbaka jamfort med NES men det kompenserades med ett mycket kompakt format och en batteritid som dagens barbara konsoler inte kommer i narheten av. Antagligen ar det dessa tva styrkor som gjorde att tekniskt overlagsna konsoler (som Ataris Lynx fran samma ar och Segas Sega Game Gear fran aret darpa) inte kom i narheten av Game Boy:ens framgangar.

Virtual Boy [ redigera | redigera wikitext ]

Som en fortsattning pa Game Boy utvecklade Nintendo en virtual reality -inspirerad konsol, Virtual Boy. Den bestar av en batteridriven enhet som stalls pa ett bord. Anvandaren tittar in i den och far da olika bilder for vardera ogat, vilket ger mojligheten att skapa 3D -djup.

Virtual Boy borjade saljas i Japan och Nordamerika i mitten av 1995, men tillverkades bara i ett ar och lanserades inte i Europa. Kritiken var i stort negativ. Marknadsforingen var undermalig, maskinen var klumpig och obekvam att anvanda, 3D-effekten gav anvandarna huvudvark och gjorde dem illamaende, och maskinen saknade funktionen att folja huvudets rorelser vilket gjorde att spelen kandes lika platta som tidigare konsolers spel.

Virtual Boy raknas som Nintendos storsta misslyckande.

Game Boy Pocket [ redigera | redigera wikitext ]

Game Boy Pocket (1996) ar uppfoljaren till Game Boy och ar betydligt mindre an sin foregangare, display med battre kontrast samt behovde bara 2 st. AAA-batterier medan gamla Game Boy behovde 4 st. AA-batterier. Alla Game Boy-spelen fungerade pa bada enheterna.

Nintendo 64 [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendo valde istallet for cd-tekniken att skapa en 64-bitarskonsol utan cd-ROM. Ett samarbete med Silicon Graphics paborjades 1993 , och utvecklandet av maskinen, da under projektnamnet Project Reality , inleddes. Senare bytte konsolen namn till Ultra 64 , sen till Nintendo Ultra 64 , men efter antal forseningar och ett namnbyte senare slapptes den under namnet Nintendo 64 1996 . Vid det har laget hade Playstation redan blivit en enorm framgang som lockade helt nya grupper av spelare och trots att den bara hade en 32-bitsprocessor kunde den i manga fall erbjuda battre grafik pa grund av den overlagsna lagringskapacitet cd-ROM-mediet erbjod vilket sarskilt marktes pa texturer. Tredjepartsutvecklarna svek Nintendo men foretaget producerade manga egna spel varav flera byggde pa spelserier som etablerats redan under NES-tiden. Storsta framgangarna av dessa blev Super Mario 64 och The Legend of Zelda: Ocarina of time . Det gjordes ocksa ett tillagg till Nintendo 64 vid namn Nintendo 64 Disk Drive (endast slappt i Japan).

Game Boy Color [ redigera | redigera wikitext ]

Game Boy Color ar den forsta barbara konsolen i Game Boy serien med fargskarm. Konsolen lanserades i Sverige 1998. Konsolen ar bakatkompatibel med spel utgivna till tidigare konsoler som ingar i Game Boy-serien.

Game Boy Advance [ redigera | redigera wikitext ]

I mars 2001 slappte Nintendo ytterligare en barbar konsol som doptes till Game Boy Advance , aven denna bakatkompatibel. Denna konsol hade skarpare grafik, ungefar motsvarande den pa Super NES . 2003 slapptes en ny variant av Game Boy Advance, kallad Game Boy Advance SP . Forutom att SP-varianten var mindre hade den aven bakgrundsbelysning, vilket gjorde det mojligt att spela aven i dunklare ljus eller totalt morker. Nintendo slappte 13 september 2005 ytterligare en Game Boy Advance-variant kallad Game Boy Micro . Game Boy Micro har en annu mindre design an tidigare modeller, men den kan enbart spela Game Boy Advance-spel.

iQue [ redigera | redigera wikitext ]

iQue ar ett TV-spel av enklare modell och presterar ungefar som en Nintendo 64 , men arbetar med en hogre klockfrekvens. Spelen lagras pa ett minneskort som stoppas in i den kombinerade handkontrollen/konsolen. Enheten ar i forsta hand avsedd for den kinesiska marknaden.

Gamecube [ redigera | redigera wikitext ]

Den 14 september 2001 slapptes konsolen Gamecube i Japan, denna gang utan stod av nagot Mario -spel. Istallet byggde mycket av konsolforsaljningen ironiskt nog pa Sega-spelet Super Monkey Ball . Efter en tid kom dock Super Mario Sunshine ut pa marknaden, och forsaljningen okade nagot. Under denna tid slapptes ocksa den barbara konsolen Game Boy Advance , som gjort succe over hela varlden, speciellt efter att uppgraderingen Game Boy Advance SP slappts. Gamecube blev aldrig riktigt den succe som Nintendo hade hoppats. Eftersom den ansags ha samre prestanda an de konkurrerande konsolerna Xbox och Playstation 2 (vilket var felaktigt i relation till PS2), I Europa blev konsolen dock forhallandevis popular, bland annat saldes den tillsammans med spelet Mario Kart: Double Dash .

Nintendo DS [ redigera | redigera wikitext ]

Pa E3-massan 2004 visades Nintendo DS upp. Nintendo sade att den skulle slappas under aret. Designen forandrades dock innan den slapptes den 21 november i USA, det var forsta gangen Nintendo lanserade en ny maskin pa en annan marknad an den japanska. 2 december slapptes den aven i Japan. Maskinen har tva separata LCD-skarmar , varav den ena ar en pekskarm . Pa maskinen kan man aven anvanda spel fran Game Boy Advance . 2005 slapptes Nintendo DS i ovriga varlden. 11 mars 2005 kom den till Sverige . Nintendo DS har slappts i en ny version kallad Nintendo DS Lite . Forsaljningen av Nintendo DS har blivit en stor succe och har, tvartemot vad experterna trott, slagit konkurrenten Sonys handhallna spelkonsol PSP. Trots samre prestanda saljs det nastan dubbelt sa manga Nintendo DS-konsoler som PSP-konsoler i Japan. Liknande siffror finns att tillga i resten av varlden om an inte i samma utklassningsstil.

Nintendo DSi [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendo DSi ar den tredje modellen av Nintendos spelkonsol Nintendo DS. Den slapptes i Japan den 1 november 2008 och hade europapremiar den 3 april 2009.

Nintendo DSi har tva kameror med 0,3 megapixels upplosning. Enheten har tva skarmar som vardera ar pa 3,25 tum, vilket 8,33% storre per skarm an Nintendo DS Lite. Skarmarna har samma upplosning som den tidigare Nintendo DS, det vill saga 256x192 pixlar. Enheten kan inte spela Game Boy Advance-spel da den saknar en Game Boy Advance-port. Game Boy Advance-porten har istallet ersatts med en kortlasare och spelkonsolen kan darmed laddas med spel fran till exempel Wii Shop Channel. Alla Nintendo DS spel gar dock att spela pa Nintendo DSi. Enheten ar 12% tunnare an foregangaren.

Processorns klockfrekvens har hojts till 133 MHz, primarminnet ar utokat till 16MB dartill finns ett inbyggt flashminne pa 256MB for lagring av nedladdade spel.

Enheten ar forsedd med en webblasaren Opera som ar utvecklad av det norska foretaget Opera Software ASA. Webblasaren Opera finns aven till Wii och Nintendo DS.

I Japan saldes Nintendo DSi i cirka 500 000 exemplar pa en manad. ^{[ 14 ]}

Nintendo DSi LL/XL [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendo DSi LL/XL ar uppfoljaren till Nintendo DSi och slapps den 21 november 2009 i Japan. Den kom att slappas i Europa och Nordamerika den 5 mars. Nintendo DSi LL/XL har en 4,2 tum stor skarm samt en medfoljande pekpenna som ar nagot storre.

Nintendo 3DS [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendo 3DS ar nasta konsolserie barbara spel och den slapptes varen 2011. Den kan visa 3d utan glasogon och aven ha gyroskop och rorelsesensor. den har ha stod for DS-spel och dsiware. Den kan aven ta foton i 3d och det gar rykten om att den gar aven spelar in film i 3d. Den ska kunna vara uppkopplad hela tiden (aven nar den ar avstangd) vilket mojliggor nya satt att spela pa. Den har nastan lika bra grafik som Wii och lika snabb processor.

Wii [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendos femte stationara konsol, Wii, slapptes i Europa den 8 december 2006 . Med dess originella kontroller, Wii Remotes , som uppfattar rorelse och position fokuserar Wii pa spelupplevelse och spelgladje istallet for prestanda. Konsolen lanserades tillsammans med spelet Wii Sports och det blev den snabbast saljande konsolen vid lansering nagonsin. ^{[ kalla behovs ]}

Wii ar bakatkompatibel med spel och tillbehor for Gamecube och innehaller en emulator kallad Virtual Console som ar kompatibel med nerladdade spel fran Nintendos tidigare konsoler samt Sega Mega Drive , Turbografx-16 , TurboGrafx-CD , Neo-Geo och MSX .

I februari 2008 lanserades tillbehoret Wii Balance Board tillsammans med spelet Wii Fit . Det ar en platta, pa vilken spelaren kan sta, som kanner av hur vikten fordelas. Det finns aven manga fler tillbehor till Wii, som till exempel Wii Motion Plus .

Wii U [ redigera | redigera wikitext ]

Wii U (tidigare kant under projektnamnet Project Cafe) ar en spelkonsol som produceras av Nintendo. Den slapptes den 30 november 2012 i Europa, och ersatte foretagets tidigare konsol Wii. En spelbar modell av Wii U presenterades under E3 2011 i Los Angeles. Wii U kan inte spela DVD- eller Blu-ray-skivor. Videoinnehall kan dock spelas upp genom den inbyggda Netflix-klienten. En klient for YouTube finns ocksa inkluderad. Dessutom kan videoinnehall som ar inbaddat i HTML5 visas genom den inbyggda webblasaren. Webblasaren bygger pa NetFront och ar baserad pa WebKit.

Nintendo Switch [ redigera | redigera wikitext ]

Switch (tidigare kant under projektnamnet NX) ar en spelkonsol som produceras av Nintendo. Den forhandsvisades forsta gangen den 20 oktober 2016 via ett videoklipp pa YouTube dar produktnamnet Switch offentliggjordes. Lanseringen agde rum 3 mars 2017. Spelkonsolen ar bade barbar och stationar dar anvandaren kan valja lage beroende pa situation.

Ovrig hardvara [ redigera | redigera wikitext ]

Triforce [ redigera | redigera wikitext ]

Triforce ar en arkadmaskin som till viss del bygger pa samma hardvara som anvands i Gamecube. Systemet har utvecklats av Nintendo tillsammans med Namco och Sega .

Triforce anvands dessutom i The Legend of Zelda serien som namn pa en "magisk symbol".

Kritik och rattstvister [ redigera | redigera wikitext ]

Nintendo har ofta kritiserats for den kontroll de utovar pa marknaden. Manga ser dock foretagets politik som en garant for genomgaende hog kvalitet.

Under 1980-talet fick de amerikanska tredjepartsutvecklarna stalla upp pa extremt harda villkor vilket mojliggjordes av Nintendos totala marknadsdominans. Bland annat fick de lova att de producerade spelen skulle vara Nintendoexklusiva i tva ar. Detta ledde till ett flertal rattstvister och till slut, i borjan av 1990-talet blandade sig USA:s kongress och FTC in i konflikten. 1991 naddes en uppgorelse som alade Nintendo att ge ett tillgodokvitto pa $5 vid kop av ett nytt spel till alla amerikanska konsumenter som kopt ett nintendospel mellan juni 1988 och december 1990 . Nintendos marknadsdominans fick saledes en hjalp pa traven av amerikanska staten.

2002 falldes Nintendo i EG-domstolen for att de upprattat en kartell med sina europeiska distributorer, vilken motverkat export av Nintendo-produkter mellan europeiska lander med olika prisnivaer och pa sa satt motverkat naturlig priskonkurrens. Det var perioden 1991 - 1998 som granskades och den storsta prisskillnaden intraffade 1996 da produkter kunde vara sa mycket som 65 % dyrare i Nederlanderna och Spanien an i Storbritannien . Nintendo botfalldes pa motsvarande 1,5 miljarder kronor. Som kuriosa kan namnas att undersokningen leddes av en italienare vid namn Mario.

Spelkonsoler [ redigera | redigera wikitext ]

Stationara konsoler [ redigera | redigera wikitext ]

Konsolnamn			Utgivningsdatum					Forsaljning
Gren	Familj	Variation/tillagg	Japan	Nordamerika	Europa	Australien	Sydkorea
Color TV Game		Color TV-Game 6	1977?80	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	1977?80 [ kalla behovs ]	3 miljoner (sen 1980) [ 15 ]
		Color TV-Game 15
		Color TV-Game Racing 112
		Color TV-Game Block Breaker
		Computer TV-Game
Nintendo Entertainment System	Nintendo Entertainment System	Nintendo Entertainment System	15 juli 1983	18 oktober 1985	1 september 1986	1 juli 1983	18 oktober 1985 [ kalla behovs ]	61,91 miljoner (sen september 2013) [ 16 ]
		Famicom Disk System	21 februari 1986	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
		Famicom Titler	1989	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
		Twin Famicom	1 juli 1986	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
		NES-101 model				Ej utgivet	Ej utgivet
		Nintendo M82		Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
		C1 NES TV	1983	1989	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
	Super Nintendo Entertainment System	Super Nintendo Entertainment System	21 november 1990	23 augusti 1991	11 april 1992	12 oktober 1991	December 1990 [ kalla behovs ]	49,10 miljoner (sen september 2013) [ 16 ]
		Satellaview	23 april 1995	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
		SNES-101		20 oktober 1997
		SF-1 SNES TV	5 december 1990	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
Nintendo 64		Nintendo 64	23 juni 1996	29 september 1996	1 mars 1997	1 mars 1997	1 mars 1997 [ kalla behovs ]	32,93 miljoner (sen september 2013) [ 16 ] ( Nintendo 64DD ) 15 000 [ 17 ]
		Nintendo 64DD	29 augusti 2000	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
		iQue Player	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	17 november 2003
Nintendo Gamecube		Nintendo Gamecube	14 september 2001	18 november 2001 [ 18 ]	3 maj 2002	19 juni 2002	1 juni 2001 [ kalla behovs ]	21,74 miljoner (sen september 2013) [ 16 ]
		Panasonic Q	13 december 2001	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet
Wii	Wii	Wii	2 december 2006	19 november 2006	8 december 2006	7 december 2006	26 april 2008 [ 19 ]	101,63 miljoner (sen mars 2017) [ 16 ]
		Wii Family Edition	Ej utgivet	Oktober 2011	Oktober 2011	Oktober 2011	Ej utgivet
		Wii Mini	Ej utgivet	7 december 2012	15 mars 2013	Ej utgivet	Ej utgivet
	Wii U	Wii U	8 december 2012 [ 20 ]	18 november 2012	30 november 2012	30 november 2012 [ 21 ]	Ej utgivet	13,56 miljoner (sen mars 2017) [ 16 ]
		Wii U Basic (8GB)
		Wii U Deluxe/Premium (32GB)
Nintendo Switch		Nintendo Switch	3 mars 2017	3 mars 2017	3 mars 2017	3 mars 2017	Ej utgivet

Barbara konsoler [ redigera | redigera wikitext ]

Konsolnamn			Utgivningsdatum					Forsaljning
Gren	Familj	Variationer	Japan	Nordamerika	Europa	Australien	Sydkorea
Game & Watch		Game & Watch Silver						43,4 miljoner [ 22 ]
		Game & Watch Gold
		Game & Watch Wide Screen
		Game & Watch New Wide Screen
		Game & Watch Multi Screen
		Game & Watch Tabletop
		Game & Watch Panorama
		Game & Watch SuperColor
		Game & Watch Micro Vs. System
		Game & Watch Crystal Screen
		Game & Watch Disk Kun
		Game & Watch Mini Classics
Game Boy	Game Boy	Game Boy	21 april 1989 [ 23 ]	31 juli 1989 [ 24 ]	28 september 1990	Ej utgivet	Ej utgivet	118,69 miljoner (sen september 2013) [ 16 ]
		Game Boy Pocket
		Game Boy Light
		Game Boy Color	21 oktober 1998	18 november 1998	23 november 1998	27 november 1998	Ej utgivet
	Game Boy Advance	Game Boy Advance	21 mars 2001	11 juni 2001	22 juni 2001	Ej utgivet	Ej utgivet	81,51 miljoner (sen september 2013) [ 16 ]
		Game Boy Advance SP
		Game Boy Micro
Nintendo DS	Nintendo DS	Nintendo DS	2 december 2004	21 november 2004	1 mars 2005	24 februari 2005	Ej utgivet	154,02 miljoner (sen mars 2017) [ 16 ]
		Nintendo DS Lite	2 mars 2006	11 juni 2006	23 juni 2006	1 juni 2006	Ej utgivet
		Nintendo DSi	1 november 2008	5 april 2009	3 april 2009	2 april 2009	15 april 2010
		Nintendo DSi XL	21 november 2009	28 mars 2010	5 mars 2010	15 april 2010	Ej utgivet
	Nintendo 3DS	Nintendo 3DS	26 februari 2011 [ 25 ]	27 mars 2011 [ 26 ]	25 mars 2011 [ 27 ]	31 mars 2011 [ 28 ]	28 april 2012 [ 29 ]	65,30 miljoner (sen mars 2017) [ 16 ]
		Nintendo 3DS XL	28 juli 2012	19 augusti 2012	28 juli 2012	23 augusti 2012	20 september 2012
		Nintendo 2DS	Ej utgivet	12 oktober 2013	12 oktober 2013	12 oktober 2013	Ej utgivet

Ovriga konsoler [ redigera | redigera wikitext ]

Konsolnamn	Japan	Nordamerika	Europa	Australien	Sydkorea	Forsaljning
Nintendo PlayStation (SNES-CD)	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	i.u.
Virtual Boy	21 juli 1995	14 augusti 1995	Ej utgivet	Ej utgivet	Ej utgivet	770 000 (sen 2013)

Spel [ redigera | redigera wikitext ]

Forutom spelkonsoler har Nintendo, likt Sega , Microsoft och Sony gjort egna spelfigurer som till slut blivit symboler for Nintendo. Ett urval av spelserier som finns utgivna for flera olika Nintendo-konsoler:

• Animal Crossing
• Donkey Kong
• Fire Emblem
• F-Zero
• Ice Climber
• Kirby
• Mario
• Metroid
• Pikmin
• Pokemon
• Splatoon
• Star Fox
• Super Smash Bros.
• The Legend of Zelda

Viktiga personer med anknytning till foretaget [ redigera | redigera wikitext ]

• Fusajiro Yamauchi ? grundaren av Nintendo (avliden 1940).
• Gunpei Yokoi ? spelutvecklare till bland annat Game Boy och Metroid (avliden 1997).
• Shigeru Miyamoto ? spelutvecklare till bland annat Super Mario och The Legend of Zelda .
• Masayuki Uemura ? konstruktor och designer av NES och Super NES .
• Mario Segali ? inspiration till karaktaren Mario .
• Satoshi Tajiri ? speldesigner och skapare av Pokemon .
• Hirokazu Tanaka ? kompositor till bland annat Kid Icarus och Metroid .
• Koji Kondo ? kompositor till bland annat Mariospelen och The Legend of Zelda .
• Hiroshi Yamauchi ? VD for Nintendo 1949-2002. Han andrade inriktningen pa foretaget fran spelkort till leksaker och elektronik. (avliden 2013)
• Satoru Iwata ? VD for Nintendo 2002-2015. Han gjorde Nintendo Wii och Nintendo DS mojliga och en succe. (avliden 2015)
• Shuntaro Furukawa ? VD for Nintendo sedan 2018.
• Reggie Fils-Aime ? VD for Nintendo of America inc. 2003-2019. Han visade bland annat Nintendo DS for varlden under E3 2004.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Nintendo-tumme
• TV-spel
• Club Nintendo
• Nintendo-SM
• Lista over japanska datorspelsforetag

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Engelsksprakiga Wikipedia

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Officiell webbplats
• Officiell webbplats (svenska)

v   ?   r Nintendo Konsoler Stationara Color TV Game ? NES / Famicom ( Disk System ? NES mini ) ? Super NES ( Super Game Boy ? Satellaview ? SNES mini ) ? Virtual Boy ? Nintendo 64 ( 64DD ? iQue Player ) ? Gamecube ( Game Boy Player ) ? Wii ? Wii U ? Switch Barbara Game & Watch ? Game Boy ( Pocket ) ? Game Boy Color ? Game Boy Advance ( SP ? Micro ) ? Nintendo DS ( Lite ? DSi ) ? Nintendo 3DS ( 2DS ? New ) Spellista NES ? SNES ? N64 ? GC ? Wii ? Wii U ? Switch ? Game & Watch ? GB ? GBC ? GBA ? DS ? 3DS Arkadmaskiner Nintendo Classic ? Vs. Unisystem/Dualsystem ? Playchoice-10 ? Nintendo Super System ? Triforce