한국   대만   중국   일본 
Nattvarden ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Nattvarden

Fran Wikipedia
Nattvarden
Konstnar Leonardo da Vinci
Basfakta
Tillkomstar 1495?1498
Typ Muralmalning
Motiv Jesu sista maltid
Matt (h×b) 460 × 880 cm 
Plats Santa Maria delle Grazie i Milano
Lank till bild
legraziemilano.it/il-cenacolo

Nattvarden (italienska: Il Cenacolo eller L'Ultima Cena ) ar en muralmalning av Leonardo da Vinci , utford cirka 1495?1498 i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano . [ 1 ] Bestallare var mecenaterna greve Ludovico Sforza och grevinnan Beatrice d'Este . Motivet ar Jesu sista maltid som den beskrivs i Johannesevangeliet , da han instiftade nattvarden . Verket brukar betraktas som ett av de forsta som skapades i enlighet med hogrenassansmaleriets ideal.

Maleriteknik [ redigera | redigera wikitext ]

Muralmalningen ar skapad pa torr puts , det vill saga al secco vilket tillat Leonardo att arbeta over hela kompositionen samtidigt istallet for att tvingas avsluta en del av vaggen at gangen, vilket ar nodvandigt nar man uppfor en freskmalning pa vat puts, det vill saga al fresco. Utover detta experimenterade han med ett slags oljetempera . [ 1 ] Olyckligtvis visade sig den nya tekniken inte vara hallbar och malningen visade tecken pa forfall redan under Leonardos livstid.

Ar 1999 restaurerades Nattvarden till en kostnad av 40 miljoner kronor.

Komposition [ redigera | redigera wikitext ]

Kompositionen foljer ett antal skisser som Leonardo utforde i Florens en kort tid innan han paborjade Nattvarden. Gestalterna i malningen ar insatta i ett bildrum som utvidgar det faktiska klosterrummet, refektoriet , dar den ar malad. Istallet for att aterge larjungarna i en odifferentierad rad, vilket ofta varit brukligt i liknande avbildningar, samlade han dem i grupper om tre och astadkom ett natverk av formella och kanslomassiga kontakter, som binder varje gestalt till sina grannar och till Kristus i mitten.

Genom att valja det odesmattade ogonblick i evangelieberattelserna da larjungarna fragar Kristus vem av dem, som skulle forrada honom ? Det ar val inte jag, Herre? ? kunde Leonardo skildra var och en som en individ, som reagerar pa sitt sarskilda och psykologiskt avslojande satt. Till skillnad fran andra tidigare 1400-talsmalningar pa samma tema har han rensat bilden, inte bara fran manga vidlyftiga detaljer, utan aven fran symboler och inskriptioner , som brukade anvandas for att identifiera de olika personerna. Exempelvis saknar de glorior for att ange deras helighet, aven om Kristi gudomliga nimbus antyds av det naturliga ljuset fran fonstret, som inramar hans huvud, medan Judas huvud befinner sig i skugga.

Larjungarna ar fran vanster till hoger:

  • Bartolomaios , Jakob och Andreas som bildar en grupp pa tre vilka alla ar forvanade.
  • Judas Iskariot , Petrus och Johannes bildar en andra grupp pa tre. Judas bar en kladnad i blatt och gront och befinner sig i skugga. I handen haller han hart en liten laderpung. Petrus ser upprord ut och haller en kniv riktad bort fran Jesus. Den yngste aposteln, Johannes, ar den i gruppen som sitter narmast Jesus.
  • Tomas , Jakob och Filippos ar nasta grupp om tre. Tomas ar upprord, Jakob ser chockad ut med armen upp i luften medan Filippos verkar krava en forklaring.
  • Matteus , Judas Taddeus och Simon Ivraren ar den sista gruppen om tre. Bade Judas Taddeus och Matteus ar vanda mot Simon.

Denna ordning pa larjungarna fann man pa 1800-talet nedskriven i ett manuskript av Leonardo. [ 2 ]

Da Vinci-koden [ redigera | redigera wikitext ]

I Dan Browns fiktiva roman Da Vinci-koden (2003) spelar muralmalningen Nattvarden en viktig roll. Bland annat menar Brown i boken att larjungen som sitter till vanster om Jesus inte ar Johannes utan Maria Magdalena . Denna ide hamtade Brown fran den pseudohistoriska boken The Templar Revelation (1997). Han skrev ocksa att det ar med en hand med en dolk och att den handen inte hor till nagon person; det syns mellan Judas och Petrus.

Repliker, parafraser och parodier [ redigera | redigera wikitext ]

En relief av Nattvarden skulpterad i salt i saltgruvan i Wieliczka i Polen .

En replik av Nattvarden , malad med olja pa duk, fran 1500-talet finns bevarad i klostret i Tongerloo i narheten av Antwerpen i Belgien . Denna malning uppvisar manga detaljer som inte langre ar synliga pa originalet. [ 3 ] Konstnaren Giacomo Raffaelli gjorde en replik, i naturlig storlek, i mosaik (1809?1814) i Minoritenkirche i Wien .

Verket har ofta parafraserats. Exempelvis skapade fotografen Mary Beth Edelson 1971 verket "Some Living American Women Artists/Last Supper" dar Georgia O'Keeffe sitter centralt pa samma plats som Jesus.

I Onsta Gryta kyrka i Onsta forsamling i Vasteras har barn och ungdomar i forsamlingen byggt en av varldens storsta parlplattor med Nattvarden som forlaga. Den bestar av 450 000 parlor. [ 4 ]

Parodier pa malningen forekommer i ett antal filmer. Exempelvis i Luis Bunuels Viridiana (1961), Pier Paolo Pasolinis Mamma Roma (1962), Robert Altmans MASH (1970), Jesus Christ Superstar (1973), Mel Brooks Det varas for varldshistorien del 1 (1981) och i Hany Abu-Assads Paradise Now (2005).

I Turtlesavsnittet "Artless" fran 1987 ars serie, ar malningen ett av flera renassanskonstverk som blir stulna av utomjordingar. [ 5 ]

Parafraser och parodier pa malningen har ocksa anvants i manga [ vilka? ] reklamsammanhang , bland annat av ICA vid pask 2014. [ 6 ] Reklamen anmaldes till Reklamombudsmannen som skulle utreda om reklamen brot mot den internationella handelskammarens regler och pa nagot satt brast i sitt sociala ansvar. [ 7 ] Ett i Sverige uppmarksammat fall var nar hamburgerkedjan Clock under sommaren 1995 anvande malningen vilket fick Konstakademien att aberopa Klassikerskyddet i den svenska upphovsrattslagen rorande krankning av "den andliga odlingens intressen".

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , The Last Supper (Leonardo) , 31 oktober 2007 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] ”Nattvarden - Uppslagsverk” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nattvarden . Last 27 november 2022 .  
  2. ^ The Notebooks of Leonardo Da Vinci , Projekt Gutenberg, [1]
  3. ^ ”Fotografi av 1500-talsreplik i olja pa duk.” . Arkiverad fran originalet den 28 november 2007 . https://web.archive.org/web/20071128054301/http://members.lycos.nl/guiver/hpbimg/Tongerlo%20laatste%20avondmaal.JPG . Last 31 oktober 2007 .  
  4. ^ ”BibelParlor” . bibelparlor.blogspot.com . http://bibelparlor.blogspot.com/ . Last 19 oktober 2020 .  
  5. ^ ”Artless” (pa engelska). TV.com. 4 juni 1992. Arkiverad fran originalet den 2 december 2013 . https://web.archive.org/web/20131202232551/http://www.tv.com/shows/teenage-mutant-ninja-turtles-1987/artless-76763/ . Last 23 november 2013 .  
  6. ^ Ellinore Wolf. ”Kristna rasar mot Icas paskreklam” . Arkiverad fran originalet den 26 juli 2018 . https://web.archive.org/web/20180726123418/http://www.dagen.se/kristna-rasar-mot-icas-paskreklam-1.96240 . Last 26 mars 2019 .   dagen.se, 15 april 2014.
  7. ^ Caroline Englund. ”Ica-reklam anmald” . Arkiverad fran originalet den 19 juni 2014 . https://web.archive.org/web/20140619232346/http://www.dn.se/ekonomi/ica-reklam-anmald/ . Last 26 mars 2019 .   dn.se, 16 april 2014.

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]