- For andra betydelser, se
Nattvarden (olika betydelser)
.
Nattvarden
(italienska:
Il Cenacolo
eller
L'Ultima Cena
) ar en
muralmalning
av
Leonardo da Vinci
, utford cirka 1495?1498 i klostret
Santa Maria delle Grazie
i
Milano
.
[
1
]
Bestallare var
mecenaterna
greve
Ludovico Sforza
och grevinnan
Beatrice d'Este
. Motivet ar
Jesu
sista maltid som den beskrivs i
Johannesevangeliet
, da han instiftade
nattvarden
. Verket brukar betraktas som ett av de forsta som skapades i enlighet med
hogrenassansmaleriets
ideal.
Muralmalningen ar skapad pa torr
puts
, det vill saga
al secco
vilket tillat Leonardo att arbeta over hela kompositionen samtidigt istallet for att tvingas avsluta en del av vaggen at gangen, vilket ar nodvandigt nar man uppfor en freskmalning pa vat puts, det vill saga al fresco. Utover detta experimenterade han med ett slags
oljetempera
.
[
1
]
Olyckligtvis visade sig den nya tekniken inte vara hallbar och
malningen
visade tecken pa forfall redan under Leonardos livstid.
Ar 1999
restaurerades
Nattvarden
till en kostnad av 40 miljoner kronor.
Kompositionen
foljer ett antal skisser som Leonardo utforde i
Florens
en kort tid innan han paborjade Nattvarden. Gestalterna i malningen ar insatta i ett bildrum som utvidgar det faktiska klosterrummet,
refektoriet
, dar den ar malad. Istallet for att aterge larjungarna i en odifferentierad rad, vilket ofta varit brukligt i liknande avbildningar, samlade han dem i grupper om tre och astadkom ett natverk av formella och kanslomassiga kontakter, som binder varje gestalt till sina grannar och till
Kristus
i mitten.
Genom att valja det odesmattade ogonblick i
evangelieberattelserna
da larjungarna fragar Kristus vem av dem, som skulle forrada honom ?
Det ar val inte jag, Herre?
? kunde Leonardo skildra var och en som en individ, som reagerar pa sitt sarskilda och
psykologiskt
avslojande satt. Till skillnad fran andra tidigare 1400-talsmalningar pa samma tema har han rensat bilden, inte bara fran manga vidlyftiga detaljer, utan aven fran
symboler
och
inskriptioner
, som brukade anvandas for att identifiera de olika personerna. Exempelvis saknar de
glorior
for att ange deras helighet, aven om
Kristi
gudomliga
nimbus
antyds av det naturliga ljuset fran fonstret, som inramar hans huvud, medan
Judas
huvud befinner sig i skugga.
Larjungarna ar fran vanster till hoger:
- Bartolomaios
,
Jakob
och
Andreas
som bildar en grupp pa tre vilka alla ar forvanade.
- Judas Iskariot
,
Petrus
och
Johannes
bildar en andra grupp pa tre. Judas bar en kladnad i blatt och gront och befinner sig i skugga. I handen haller han hart en liten laderpung. Petrus ser upprord ut och haller en kniv riktad bort fran Jesus. Den yngste aposteln, Johannes, ar den i gruppen som sitter narmast Jesus.
- Tomas
,
Jakob
och
Filippos
ar nasta grupp om tre. Tomas ar upprord, Jakob ser chockad ut med armen upp i luften medan Filippos verkar krava en forklaring.
- Matteus
,
Judas Taddeus
och
Simon Ivraren
ar den sista gruppen om tre. Bade Judas Taddeus och Matteus ar vanda mot Simon.
Denna ordning pa larjungarna fann man pa 1800-talet nedskriven i ett manuskript av Leonardo.
[
2
]
I
Dan Browns
fiktiva roman
Da Vinci-koden
(2003) spelar muralmalningen
Nattvarden
en viktig roll. Bland annat menar Brown i boken att larjungen som sitter till vanster om
Jesus
inte ar Johannes utan
Maria Magdalena
. Denna ide hamtade Brown fran den pseudohistoriska boken
The Templar Revelation
(1997). Han skrev ocksa att det ar med en hand med en dolk och att den handen inte hor till nagon person; det syns mellan Judas och Petrus.
En
replik
av
Nattvarden
, malad med olja pa duk, fran 1500-talet finns bevarad i
klostret i Tongerloo
i narheten av
Antwerpen
i
Belgien
. Denna malning uppvisar manga detaljer som inte langre ar synliga pa originalet.
[
3
]
Konstnaren
Giacomo Raffaelli
gjorde en replik, i naturlig storlek, i
mosaik
(1809?1814) i
Minoritenkirche
i
Wien
.
Verket har ofta parafraserats. Exempelvis skapade fotografen
Mary Beth Edelson
1971 verket "Some Living American Women Artists/Last Supper" dar
Georgia O'Keeffe
sitter centralt pa samma plats som Jesus.
I
Onsta Gryta kyrka
i
Onsta forsamling
i
Vasteras
har barn och ungdomar i forsamlingen byggt en av varldens storsta parlplattor med
Nattvarden
som forlaga. Den bestar av 450 000 parlor.
[
4
]
Parodier pa malningen forekommer i ett antal filmer. Exempelvis i
Luis Bunuels
Viridiana
(1961),
Pier Paolo Pasolinis
Mamma Roma
(1962),
Robert Altmans
MASH
(1970),
Jesus Christ Superstar
(1973),
Mel Brooks
Det varas for varldshistorien del 1
(1981) och i
Hany Abu-Assads
Paradise Now
(2005).
I
Turtlesavsnittet
"Artless" fran 1987 ars serie, ar malningen ett av flera renassanskonstverk som blir stulna av utomjordingar.
[
5
]
Parafraser och parodier pa malningen har ocksa anvants i manga
[
vilka?
]
reklamsammanhang
, bland annat av
ICA
vid pask 2014.
[
6
]
Reklamen anmaldes till
Reklamombudsmannen
som skulle utreda om reklamen brot mot den
internationella handelskammarens
regler och pa nagot satt brast i sitt sociala ansvar.
[
7
]
Ett i Sverige uppmarksammat fall var nar hamburgerkedjan
Clock
under sommaren 1995 anvande malningen vilket fick
Konstakademien
att aberopa
Klassikerskyddet
i den
svenska upphovsrattslagen
rorande krankning av "den andliga odlingens intressen".
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
The Last Supper (Leonardo)
,
31 oktober 2007
.