Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2009-11) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

En motorvag ar en stor vag anpassad for trafik i hog hastighet. Motorvagen har en mittremsa som delar upp korbanan i tva, en i vardera riktningen. Normalt har motorvagen minst tva korfalt i vardera riktningen, ibland fler.

Motorvagar har ocksa planskilda korsningar och sarskilda pa- och avfarter, vilket gor att trafiken kan flyta utan att stoppas upp. Vagmarket for motorvag, som ar standard over hela Europa om an med nagot varierande utformning, symboliserar detta med skilda korbanor och planskilda korsningar i form av en bro som gar over vagen.

En motorvag som fors genom en stads bebyggda delar kallas ibland for stadsmotorvag . Det finns ingen juridisk definition av det begreppet, trafikreglerna for alla motorvagar ar desamma. Exempel pa stadsmotorvagar i Sverige ar Essingeleden och Sodra lanken i Stockholm , motorvagarna genom Boras ( riksvag 40 ) och Vasteras ( E18 ), samt Inre Ringvagen i Malmo .

Sarskilda regler for motorvagar [ redigera | redigera wikitext ]

Dessa regler galler i stort sett over hela Europa utom hastighetsbegransningarna som varierar mellan 70 km/h och 140 km/h. Tyskland har, som enda land i Europa, som grundregel fri fart pa sina motorvagar.

• endast motorfordon eller motorfordon med tillkopplat fordon som ar konstruerade for och far framforas med en hastighet av minst 40 kilometer i timmen (dock ej moped klass I ) far fardas pa motorvag, det vill saga ej gaende , cykel , moped eller traktor etc.
• fordon far foras in pa en motorvag endast vid vagens borjan eller pa en pafartsvag och foras av motorvagen endast pa en avfartsvag eller vid dess slut
• fordon far inte foras pa skiljeremsan eller pa en tvargaende forbindelsevag mellan korbanorna
• fordon far inte vandas eller backas pa motorvag
• fordon far inte stannas eller parkeras annat an pa platser som utmarkts med ett vagmarke som parkerings- eller rastplats. Bussar i linjetrafik far dock stannas vid sarskilt anordnade hallplatser
• fordon far i Sverige inte foras med hogre hastighet an 120  km/h . Gallande hastighet pa motorvag anges alltid pa hastighetsskyltar ovanfor motorvagsskylten. Vanligaste hastighetsgrans i Europa ar dock 130 km/tim.
• fordon far bogseras bort vid fel, men maste da fardas pa vagrenen och maste lamna motorvagen vid narmaste avfart

Ett undantag till reglerna ovan ar Spanien som har en speciell vagtyp kallad Autovia med unik skylt, medan Autopista som oftast ar betalmotorvagar har den normala skylten. Ett annat undantag har varit Norge som fram till borjan av 2006 officiellt har kallat sina motortrafikleder for "Motorveg klasse B", i dagligt tal "Motorveg", med missforstand i kartor som foljd. Se mer om det i Motorvagar i Norge .

Skylten for motorvag anvands i princip enbart i Europa. I andra varldsdelar finns inget speciellt marke for motorvag, vilket gor att dessa landers vagar som uppfyller kravet for motorvag saknar speciell skyltning.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Idag anses motorvagen vara en av historiens allra viktigaste uppfinningar. ^{[ 1 ]} Infor nyar 2000 placerade tidningen Ny Teknik motorvagen pa plats 29 pa sin lista over arhundradets viktigaste innovationer. ^{[ 2 ]}

Belgien [ redigera | redigera wikitext ]

1937 var motorvagen mellan Oostende och Bryssel klar. Detta var den tredje europeiska motorvagsstrackningen efter Tyskland och Italien .

Italien [ redigera | redigera wikitext ]

Varldens forsta offentliga motorvag (it: autostrada ) byggdes i Italien mellan Milano och Varese (42 km) och invigningen skedde i Lainate (strax norr om Milano) den 21 september 1924. Motorvagen hade endast tva korfalt, ett i vardera riktningen, vilket rackte for den tidens trafikmangd. 1924 var 84 687 fordon registrerade i Italien av vilka 57 000 var personbilar, 25 000 lastbilar och 2 685 bussar. Ingenjor Piero Puricellis projekt kostade 90 miljoner lire och skulle finansieras med tullavgift som betalades vid infarter till motorvagen. ^{[ 3 ] [ 4 ]}

Motorvagsavgiften var 9 lire for motorcyklar, mellan 12 och 26 lire for personbilar (efter antal hastkrafter) och mellan 40 och 60 lire for bussar (efter langden). 20% rabatt fanns for tur- och returresa. 1926 hade 421 406 fordon trafikerat motorvagen. Ett ar senare (28 juni 1925) invigdes en annan gren fran Lainate till Como (24 km) for en kostnad av 54 miljoner Lire. Samma ar byggdes aven en tredje gren fran Gallarate till Sesto Calende (11 km).

Motorvagen heter "Autostrada dei Laghi" ( sjoarnas motorvag) eftersom den gar fran Milano till tre stora alpina sjoar: Lago Maggiore , Lago di Varese och Lago di Como (Comosjon). Den har beteckningen "A8" till Varese och A9 strackan Lainate - Como som idag fortsatter over gransen mot Schweiz med namnet "A2". Idag har motorvagen sex korfalt forutom strackan narmast Milano som har atta korfalt.

Anda till 1946 bar anstallda uniform och halsade med militarhalsning alla fordon vid in- och utfarter.

En stor del av dagens motorvagsnat i Italien planerades under 1950-talet och byggdes under 1960-talet.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I jamforelse med framst Tyskland och Italien var Sverige sent ute med att infora motorvagar. Intresset vaknade forst under slutet av 1940-talet. Den forsta vag som skulle likna en motorvag byggdes mellan Floda och Alingsas under 1940-talet, men den vagen uppfyllde inte motorvagsstandard fullt ut trots att den byggdes motesfri, exempelvis byggdes inga planskilda korsningar ^{[ 5 ]} . Den forsta riktiga motorvagen som anlades i Sverige var den som gar mellan Malmo och Lund och oppnades 1953 av Prins Bertil . ^{[ 6 ]} Den byggdes fran borjan i betong enligt den princip som da var vanlig i Tyskland.

Under 1950- och 1960-talen byggdes framst kortare motorvagssnuttar i storre svenska stader. Det fastes stor vikt vid hog standard pa just dessa forbifarter vid staderna. Dessa var framst avsedda for resor till arbetet och langre sammanhangande motorvagar var det inte tal om annu. Staderna i ovrigt bands annu ihop av vanliga landsvagar som ofta hade lagre standard. Denna tids ekonomiska anda avspeglar trafikplaneringen pa sa satt att man planerade for en bred etablering av biltrafik i landet. Vagarna vid staderna var ofta starkt overdimensionerade medan fortsattningen ut i landet istallet hade lag standard.

Under 1990-talet paborjades en stor omstrukturering av det skanska motorvagsnatet. Byggandet av Oresundsbron paborjades och den fick bade en motorvag och en jarnvag . Samtidigt tillkom Yttre Ringvagen utanfor Malmo som sammanbinder Oresundsbron med de ovriga motorvagarna. Da upphorde ocksa farjetrafiken till Dragor . Yttre Ringvagen ersatte ocksa Inre Ringvagen som forbindelselank mellan de skanska motorvagarna. Oresundsbron sammanlankade ocksa de svenska motorvagarna med motorvagar i stora delar av ovriga Europa , via Danmark . Under 1990-talet hade de danska motorvagarna lankats samman sa att de anknot med motorvagarna i Tyskland, genom sodra Jylland .

I borjan pa 1990-talet beslots att E4 mellan Helsingborg och Gavle skulle vara motorvag och samma sak gallde aven E6 mellan Malmo och Goteborg . Byggandet av nya motorvagar tog darfor fart under denna tid. Pa E4 marktes detta da flera av de tidigare korta motorvagssnuttarna forlangdes i olika etapper sa att de till slut motte nasta motorvag, varpa de kopplades ihop och blev en langre sammanhangande motorvagstracka.

Man beslot vid samma tid att E18 fran Segmon (vid nuvarande E45 ) och osterut, E20 fran Orebro och osterut, samt E22 Malmo ? Karlskrona skulle byggas som motorvag, dock pa langre sikt. (Nastan) alla nybyggnationer pa dessa strackor har varit motorvag sedan dess, men en del aterstar (2008).

E4 norr om Gavle har byggts blandat som motorvag, 2+2-vag och 2+1-vag . Med nuvarande byggtempo kommer nastan hela strackan Gavle- Lulea vara motesseparerad ca 2015, men ha motorvag bara vissa strackor.

Sommaren 2015 invigdes ^{[ 7 ]} den sista motorvagsdelen mellan Palen och Tanumshede och saledes ar E6 i Sverige motorvag anda fran Trelleborg till Svinesund . ^{[ 8 ]}

Det finns ett fatal undantag i Sverige fran regeln att pafarter ska ha accelerationsfalt. Exempelvis har pafarten fran Lundavagen i Malmo vajningsplikt och ingen egentlig accelerationsstracka vid pafart till Inre Ringleden.

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

Det som ofta betraktas som varldens allra forsta motorvag ar AVUS i Berlin . AVUS var egentligen fran borjan byggd som en racerbana men tankar fanns redan fran borjan att den aven skulle kunna anvandas for normal trafik. AVUS borjade planeras 1907 av Automobilclub von Deutschland (AvD) som en motorsportbana och som testbana for fordonsindustrin genom Grunewaldskogen . Byggandet av AVUS paborjades 1913, men pa grund av forsta varldskriget forsenades bygget och banan blev klar forst 1921. Affarsmannen Hugo Stinnes finansierade byggnationens resterande del. AVUS byggdes enligt en princip som sedan skulle bli standard for motorvagar med separata korbanor som byggdes parallellt och motesfritt. Skillnaden var dock att AVUS hade vandslingor i andarna. Dessa anvandes enbart vid tavlingar. Efter nagra ar byggdes AVUS ihop med ovriga motorvagar i Berlin och fungerar an idag som en vanlig motorvag. Det ar fortfarande en av Berlins viktigaste motorvagar. AVUS utgor idag en del av E51 .

De forsta storre motorvagsprojekten skedde i Italien under 1920-talet. I Tyskland skedde det under 1930-talet. Redan under Weimarrepubliken planerades ett antal motorvagsprojekt och vissa paborjades, bland annat mellan Koln och Bonn . Det var dock i Nazityskland (efter att Adolf Hitler tagit makten) som de stora motorvagsprojekten satte igang och det var ocksa da som det byggdes ut i storre skala. Enligt planen skulle motorvagar binda samman alla storre stader . Flera planer som fanns i Nazityskland kom aldrig att forverkligas. Bland annat planerades en motorvag fran Berlin till Svarta havet som aldrig blev verklighet.

Turism [ redigera | redigera wikitext ]

Turister anvander ofta motorvagarna flitigt. ^{[ kalla behovs ]} Oftast anvands da motorvagarna mest for att de snabbt och smidigt ska kunna forflytta sig till de platser de tanker besoka. Det ar dock sallsynt att sjalva motorvagen utgor en turistattraktion. Det finns trots detta vissa undantag. Ett sadant exempel ar den tyska motorvagen AVUS i Berlin som ofta raknas som varldens aldsta motorvag och som har en mycket speciell historia. Ett annat exempel pa en motorvag som kan raknas som turistattraktion ar Vatterleden som anses vara sodra Sveriges vackraste vag, ^{[ kalla behovs ]} och som gar langs med Vattern med utsikt over sjon. Andra motorvagar som ar turistattraktioner ar vissa broar, som Oresundsbron , Stora Baltbron och Millaubron , vissa alpmotorvagar som Brennermotorvagen ( Brenner Autobahn och L'Autostrada del Brennero ) och den 32 km langa dammen Afsluitdijk i Nederlanderna . Det forekommer att turister i Tyskland hyr snabba bilar for att kora snabbt pa glest trafikerade motorvagar med fri fart . ^{[ kalla behovs ]}

Motorvagarnas utformning [ redigera | redigera wikitext ]

Broar [ redigera | redigera wikitext ]

Motorvagar som har byggts i Sverige har olika byggstil beroende pa vilken tid dessa ar byggda. Kannetecken for detta ar ofta exempelvis formgivningen pa broarna som finns over motorvagarna, dessa har byggts i olika stil under olika perioder. De aldsta broarna ar byggda i betong i en ganska tung och kraftig stil. Oftast har broarnas oppningar over vagen rundade horn eller i vissa fall snedfasade horn upptill. Pa motorvagen mellan Malmo och Lund finns flera broar av denna aldre typ. Denna byggstil dominerade under 1950-talet och fortsatte en bit in pa 1960-talet. Vissa tankar om det estetiska fanns nar dessa broar byggdes vilket framgar av att de oftast ar inramade med stensattningar och att de rundade hornen gav ett lite harmoniskt utseende.

Fran den senare delen av 1960-talet och sedan under 1970-talet byggdes broarna med betydligt rakare former. De borjade byggas med runda pelare och broarna fick raka horn. Broarna byggdes helt och hallet med tanke pa funktion och nagra estetiska avsikter fanns inte med dessa. Exempel pa broar av denna typ kan ses omkring Helsingborg .

Broar tillverkade under 1980-talet ar i stort sett lika de som byggdes under 1970-talet men fran slutet av 1980-talet och framat byggdes broarna med lite smackrare former. Under 1990-talet skulle nya broar vara estetiskt tilltalande. Broarna kunde dekoreras och manga ganger kladdes de in med exempelvis tegel for att se vackrare ut. Broar av detta slag kan ses pa nyare delar av E4 som till exempel en bit soder om Mjolby . Ibland har nya broar tillkommit pa en del aldre motorvagar vilket kan fa en aldre motorvag att se yngre ut an den egentligen ar. Det kan ocksa innebara att olika broar i helt olika stil kan finnas nara varandra pa samma motorvag.

Ibland har det aven funnits en bro med utrymme for tva dubbla korbanor pa var sin sida om mittpelare men dar bara den ena anvants eller dar den vanliga landsvagens filer gatt pa var sin breda sida om mittpelarna. Ett exempel pa detta ar en bro av typiskt 50-talssnitt som finns over den relativt nya motorvagen strax vaster om Norrkoping pa E4 vid Norsholm . Den nya motorvagen foljer samma strackning som den vanliga landsvagen pa E4 hade tidigare och bron fanns dar redan da. Den kan kannas igen pa de ovre rundade hornen vid de bada fastena pa sidorna och pa de fyrkantiga mittpelarna.

Av- och pafarter [ redigera | redigera wikitext ]

Utifran av- och pafarternas utformning gar det ibland att avgora vilken generation motorvagen tillhor. Pa en av de aldre motorvagsstrackorna i Sverige, E4:an forbi Nykoping, finns det vid trafikplatsen dar Riksvag 52 mot Orebro , Katrineholm och Skavsta viker av, av- och pafartsstrackor som ar kortare och snavare vanligt pa senare byggda motorvagar i Sverige. Inte sa helt olik gamla tyska motorvagsavfarter, aven om den aktuella av- och pafarten blivit ombyggd sa gott det gar for att anpassas till dagens standarder och krav.

Vid vissa av- och pafarter ar det tva motorvagar som korsar varandra, en motorvagskorsning . I vissa lander skyltas den typen av trafikplatser med speciella skyltar, exempelvis Tyskland dar de kallas for Autobahnkreuz. Vissa lander har aven en enhetlig utformning av dessa korsningar, daribland Tyskland som ofta anvander sig av en typ som kallas for fyrklover . Att den kallas sa beror pa att den liknar en sadan sedd uppifran.

Det forekommer, exempelvis pa E4 Soderhamn ? Enanger , att det saknas riktiga pa- och avfartsvagar med accelerations- och retardationsfalt. I stallet har trafikplatserna svagt vinklade anslutningsramper med stopplikt. Dartill svanger "avfarterna" sa tvart fran motorvagen att trafikanter kan behova bromsa in ganska mycket redan innan de kommit av den. Litauens motorvagar har en del anslutningar av ungefar samma typ som de pa Soderhamn?Enanger. Pa de litauiska motorvagarna finns det dessutom trafikplatser dar man for att na vissa destinationer anvisas att gora en u-svang genom mittremsan via ett forberedande u-svangskorfalt i korbanans vansterkant.

Passager for vilt [ redigera | redigera wikitext ]

Ofta byggs ocksa anordningar som forbattrar for djur i naturen kring motorvagen. ^{[ kalla behovs ]} En motorvag kan till exempel blockera djurens normala vandringar. Darfor byggs speciella passager for att de ska kunna passera. Sadana kan ses pa till exempel Yttre ringvagen runt Malmo i form av en bro strax soder om trafikplats Kronetorp, E4 fran Orkelljunga och gransen mellan Skane och Smaland . Aven strax norr om Stockholm mellan trafikplatserna Jarva Krog och Sorentorp finns en ekodukt over E4 for att djur och manniskor skall kunna passera. Denna ar byggd som en gangbro men med buskar pa sidorna for att inte djuren ska skrammas av trafikens ljus. Manga djurpassager kan ga en obemarkt forbi. Som exempel kan en speciell tunnel for grodor och paddor vara ett vanligt draneringsror, men platsen ar noga utvald sa att det ska bli till mesta mojliga hjalp.

Vagen som helhet [ redigera | redigera wikitext ]

Nar tidiga motorvagar byggdes fick omgivningen ofta ge plats at vagen. Tydliga exempel pa detta ar stadsmotorvagarna, som kravde att stora hus revs for att de skulle fa plats. Utanfor tatorter byggdes motorvagarna oftast ganska raka och pa den genaste strackningen. E22 mellan Malmo och Lund ar ett exempel pa detta, likasa E6 / E20 mellan Malmo och Helsingborg . Nyare motorvagar ar istallet byggda for att smalta in i omgivningen. Broar byggs sa diskret som mojligt. Vagen gar i mjuka bojar, s.k. klotoider dels for att harmoniera med naturen, dels for att det ar sakrare for trafikanterna (kalla med data over olycksfrekvens med/utan klotoider behovs) da vagen pa detta satt blir mindre monoton.

Mittbarriarer [ redigera | redigera wikitext ]

I manga lander anvands det en eller ett par standardiserade typer av mittbarriarer pa motorvagarna. I Tyskland bestar till exempel nastan samtliga mittbarriarer av platracken uppsatta pa stalstolpar. I Schweiz bestar mittbarriarerna for det mesta av en betongkant . I Sverige har man haft manga olika modeller under arens lopp. Pa E4 norrut fran Helsingborg finns manga olika mittbarriarer pa en och samma motorvag.

De forsta motorvagarna i Sverige hade oftast endast en grasrand eller ett dike i mitten. Senare blev platracken vanliga. De sattes ofta upp samtidigt som belysningsstolpar i mittbarriarerna. Under 1980-talet blev det vanligt med mittbarriarer i betong liknande de som finns i Schweiz. Dessa gor att vagbygget blir billigare genom att bada sidorna kan asfalteras som en enda yta. I efterhand kan betongbarriaren monteras fast pa asfalten. Aldre betongbarriarer har nackdelen att de ar sa styva att de kan orsaka stora personskador vid kollision. Dagens betongbarriar av typ GP-Link bestar av styckvis styva betongelement, vilka ar forbundna med en flexibel skarv. Den lankade konstruktionen gor att barriaren fangar upp pakorande fordon lagom mjukt, d.v.s. med godkant Acceleration Severity Index. Detta innebar lag risk for personskada. Dessa betongracken ar sakrare an de flesta plat- och vajerracken genom att de aven har certifierad kapacitet att fanga upp lastbilar samt ar skonsamma mot kanande motorcyklister. I vissa fall har belysningsstolpar monterats direkt pa betongkanterna. Detta kan till exempel ses pa E4 i Jonkoping . En del aldre motorvagar forsags ocksa med dessa betongkanter, exempelvis motorvagen mellan Malmo och Lund . Det finns ocksa specialdesignade betongkanter, bland annat pa E6 forbi Uddevalla .

En del motorvagar har mycket bred mittremsa ? ibland mer an 10 m. Ofta lamnas trad och annan vaxtlighet kvar i mittremsan for att motorvagen ska smalta in battre i naturen. Detta okar trafiksakerheten vid morker, da blandningsrisken inte ar lika stor. I vissa fall beror en extra bred mittremsa pa att motorvagen ar en f.d. normal landsvag som har byggts om till motorvag genom att en ytterligare korbana byggts vid sidan om, och ibland har det da varit enklare att bygga denna nya korbana en bit ifran det aldre. Ett exempel pa en sadan stracka ar E4 mellan Nykoping och Kolmarden , dar man byggde en parallell korbana bredvid den befintliga da man byggde om vagen fran motortrafikled till motorvag. Langs detta avsnitt ar mittremsan som regel bredare i samband med att broar korsar motorvagen, for att fa plats att bygga en ny bro vid sidan om den befintliga. Mittremsans bredd langs detta avsnitt ar som bredast drygt 30 meter. Motorvagar med extra bred mittremsa kraver ofta dubbla racken.

Fran slutet av 1990-talet borjade vajerracken monteras upp pa ett stort antal motorvagar i Sverige, ^{[ kalla behovs ]} framforallt dar det bara fanns en grasrand eller ett dike i mittremsa, for att undvika att avakande fordon flyger upp pa motande vaghalva. Aven vanliga breda vagar har under en tidsperiod utrustats med vajerracke.

Pa 2010-talet borjade fasta racken allt mer konkurrera ut vajerracken. 2015 forbjods vajerracken pa vagar som ingar i TEN-T -vagnatet ^{[ 9 ]} men dar de redan var monterade star de an sa lange kvar i de flesta fall. Nybyggda motorvagar av den smalare sorten, som exempelvis E22 genom Skane , har ofta fatt racke med en fast overliggare som mittracke. Dessa har aven anvants pa motorvagar med normal mittbarriar men dar har det blivit vanligare med dubbla platracken. En stor forandring som skett under 2010-talet ar att de flesta motorvagarna med mycket bred mittbarriar, som tidigare saknade mittracken, har numera forsetts med dubbla racken och i de flesta fall, platracken.

Oavsett konstruktionstyp ar mittbarriaren alltid forsedd med tvargaende forbindelsevag mellan korbanorna med jamna mellanrum. Dessa ar enbart avsedda for vagarbetsfordon och utryckningsfordon . Sedan mitten av 1990-talet rekommenderar svenska Vagverket att vagrackenas avslut utfors pa sadant satt att racket inte fungerar som en ramp. Det har tidigare varit vanligt att sidorackena avslutats genom en jamn nedbojning mot forankringen i marken, nagot som gjort att bilar vid en pakorning har riskerat att lyfta fran vagbanan. I stallet rekommenderas att vagrackenas avslut bojs fran vagen eller forses med en energiabsorberande ande. ^{[ 10 ]}

Ytbelaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Grovkornig asfalt [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska och danska motorvagar har ofta en belaggning med grovkornig asfalt; typiskt med storsta stenstorlek 16 mm. Fordelen ar att grovkornig asfalt visats tala hogre slitage och att risken for halka minskar. Nackdelen ar samre komfort, eftersom bullernivan ar hogre. Pa motorvagar med grovkornig asfalt stiger bullernivan dessutom annu mer an pa normala landsvagar, eftersom fordonen har hogre fart. Roten till bullerproblemet ar att vagbanan har mycket mega textur och/eller mycket makrotextur med narmare 50 mm langa vagor. Om vagen daremot har makrotextur med ca 5 - 8 mm korta vagor, leder det typiskt till minskat buller. Ett tydligt exempel pa det, ar "tyst asfalt". Tyst asfalt tillverkas med akustiska porer dar ljudbubblan framfor dacket kan tranga ned. Dessa porer ar sammankopplade inuti asfaltlagret och ger hog makrotextur pa vagytan, men har alltsa bara korta vaglangder kring ca 5 - 8 mm.

Finkornig asfalt [ redigera | redigera wikitext ]

I manga lander sa som Tyskland, Italien och Spanien har motorvagar belaggningar av finkornig asfalt dar storsta stenstorlek sallan ens ar 12 mm. Detta ger en behaglig resa, speciellt i hogre hastigheter.

Betong [ redigera | redigera wikitext ]

I Tyskland och aven en del andra lander bestar belaggningen pa motorvagarna ofta av betong . En del aldre motorvagar i Tyskland har betongbelaggning av aldre typ. Denna har tydliga skarvar som gor att det uppstar ett dunsande eller dunkande ljud nar foraren kor over dem. Ljudet blir rytmiskt pa ett satt som paminner om ljudet av tag pa aldre jarnvagar . Manga ganger kan denna belaggning vara hart nedsliten. Forutom i Tyskland kan denna aldre betongbelaggning aven patraffas i till exempel Belgien och Polen .

Pa motorvagen pa lansvag 273 mellan E4 och Arlanda flygplats gjordes 1990 ett test med att lagga ut betongbelaggning i ena korriktningen. Detta var betongbelaggning enligt en nyare tysk princip som innebar en slat yta utan skarvar som hors nar man aker over dem. Vagverket har funnit fordelar med denna typ av belaggning pa motorvagar som har tat trafik. ^{[ kalla behovs ]}

Stadsmotorvag [ redigera | redigera wikitext ]

Under tiden fran 1950-talet och fram till en liten bit in pa 1970-talet byggdes och planerades i Sverige en del motorvagar som kan benamnas som stadsmotorvagar. Dessa motorvagar gar rakt genom bebyggelse som fanns redan fore den tid motorvagen byggdes. For att spara plats byggdes stadsmotorvagar normalt med ganska korta av- och pafarter och med skarpa kurvor. For dessas skull och for att minska bullret har stadsmotorvagar oftast lagre hastighetsgrans.

For att bygga stadsmotorvagar kravdes att byggnader revs for att kunna ge plats at motorvagen, expropriation . Denna typ av motorvagsbyggen forekommer knappast idag i Sverige. ^{[ kalla behovs ]} For att kunna bygga en motorvag pa motsvarande plats skulle idag kravs att en tunnel byggs under bebyggelsen, sarskilt om det ar bostader. Sa skedde till exempel nar Sodra Lanken och Norra Lanken i Stockholm och Lundbytunneln i Goteborg anlades. Kommunerna i Sverige har planmonopol vilket gor att de kan hindra utformningar de inte vill ha.

Exempel pa stadsmotorvagar ar infarten pa E51 i Berlin , E75 i Belgrad , inre ringvagen runt Malmo, Essingeleden i Stockholm, motorvagsinfarter i London bland annat motorvagarna M1 och M4 samt ringleden Peripherique i Paris.

Utmarkande for stadsmotorvagarna ar att de ofta ar forsedda med belysning och att de gar genom en bebyggelse. Detta innebar att man ofta maste satta upp bullerskydd for att minska trafikbullret for narliggande bostader. Vid nybyggnation intill stadsmotorvagar planerar man ofta in byggnader med arbetsplatser hellre an bostadshus. Dessa byggnader kan da fungera som en typ av bullerskarm. Dessa foretag och organisationer satter ofta upp lysande eller belysta skyltar med namnet som marknadsforing. Langs manga stadsmotorvagar ar det mycket bullerskydd. E47 genom Kopenhamn till exempel har langa strackor med bullerskydd sa att resenarer inte ser mycket av staden om de bara kor genom.

Det finns ingen juridisk definition av stadsmotorvag. Trafikreglerna ar desamma pa alla motorvagar, aven om det ofta finns lokala trafikforeskrifter for en lagre hogsta tillaten hastighet an vanligt nar motorvagar gar genom stadsbebyggelse. Det har innebar ocksa att det inte gar att saga precis nar en motorvag skulle kallas stadsmotorvag eller ej.

Belysning pa motorvagar [ redigera | redigera wikitext ]

Olika lander har helt olika syn pa vilka motorvagar som ska forses med belysning. I Belgien , Nederlanderna och Norge ar motorvagarna forsedda med belysning i mycket stor omfattning och i dessa tre lander ar det vanligare med an utan belysning pa motorvagarna. Aven i Storbritannien har man forsett en mycket stor del av motorvagarna med belysning.

I Tyskland ar det ovanligt att motorvagar har belysning. Det forekommer endast dar motorvagarna gar genom de storre staderna, och i vissa fall inte heller dar. Till exempel ar manga av motorvagarna i Munchen och Berlin forsedda med belysning. I Tysklands nast storsta stad Hamburg ar det lite mindre vanligt med belysning, da bara stadsmotorvagarna (Stadtautobahnen) in till centrum har belysning.

Skyltning pa motorvag [ redigera | redigera wikitext ]

Motorvagssymbolen [ redigera | redigera wikitext ]

Symbolen for motorvag ska finnas vid motorvagens borjan. ^{[ kalla behovs ]} Pafarter ska ocksa ha skyltar med denna symbol som visar att trafikanten kor in pa en motorvag. Vid en motorvags slut ska ett likadant marke finnas fast med ett rott streck som ska visa att motorvagen tar slut. Aven avfarter fran motorvagen ska vara forsedd med en skylt som markerar motorvagens slut. Skylten innebar att trafikregler for motorvag galler. Det innebar bland annat att gaende, cyklister, mopeder och langsamtgaende fordon inte far framforas pa vagen. Sitter ingen hastighetsskylt vid motorvagsskylten galler bashastigheten for motorvag inom landet. Denna kan variera till viss del och trafikanten bor vara informerad vilken bashastighet som galler inom landet som skylten finns i. Vanligtvis varierar dessa mellan 110 och 140 km/h.

• 
• 

Dessa skyltar finns framst i Europa men ocksa i en del lander i Europas narhet som till exempel Israel , Egypten Marocko , Tunisien eller Libanon . Langre bort fran Europa anvands den daremot inte. Lander som USA och Kanada saknar skylten (men delstaten Kalifornien anvander en skylt med texten FREEWAY ENTRANCE vid samtliga pafarter). ^{[ 11 ]} Aven nagra europeiska lander som Estland , Island , Lettland saknar den fast de har vagar som kunde skyltas som motorvag. Albanien har nyligen (pa 2000-talet) byggt och skyltat motorvagar, innan dess fanns ingen sadan vag. Skylten finns med i konventionen om vagtrafik i Europa . Enligt konventionen tillats att skylten antingen finns i gront eller blatt. Nyansen kan variera nagot, ibland lite morkare. Forr i tiden fanns de ocksa i nagra lander i morkblatt eller svart. Skylten forestaller tva korbanor och en bro. Den finns i samtliga europeiska lander som har motorvag. Fargen pa skylten ska avvika fran den farg pa skyltar som anvands pa landsvag i det land skylten finns uppsatt. Forutom fargen kan sma skillnader forekomma. Det handlar mest om formatet. Skillnaderna framgar pa bilderna som visar en gron skylt fran Sverige och en bla skylt fran Storbritannien . Vissa lander har mer rektangular form pa skylten och figuren har ofta da ett lite langstrackt utseende. Medan andra lander kan ha en skylt som ar mer kvadratisk och ett utseende pa figuren som ar lite mer ihoptryckt, se bilderna. Skillnaden anses som betydelselos eftersom symbolen ar densamma och ar forstaelig oavsett vilken variant som trafikanten ar mest van vid.

Vagvisning pa motorvag [ redigera | redigera wikitext ]

Skyltning pa motorvagar foljer en speciell standard i Europa . Eftersom trafikanterna fardas i hogre fart an pa normala landsvagar ar det storre krav pa lasbarhet. Skyltarna ska darfor vara storre an de ar pa de normala landsvagarna. Aven texten ar normalt sett storre pa skyltarna pa motorvagar. Det ar ocksa storre krav pa detaljerad information eftersom en motorvag oftast ar mer trafikerad an de normala landsvagarna. Symboler pa skyltar ska ocksa vara tydliga och dessa utgar fran europeisk standard.

Eftersom det ar minst tva korfalt kan man under omkorning missa en skylt. Darfor finns normalt tre vagvisningsskyltar per avfart. Tva fore avfarten och en vid avfarten. Dar det ar tatt mellan avfarterna ar det oftast tva, men da sitter oftast minst en ovanfor korbanan sa den syns.

Vagvisningsmarkena och skylten som paborjar motorvag ska enligt FN:s vagmarkeskonvention vara bla eller grona och inte samma som vanliga landsvagar. Lander som till exempel Sverige och Schweiz anvander grona skyltar medan andra som till exempel i Tyskland och Storbritannien har bla skyltar pa motorvagar. Se aven Farger pa lokaliseringsmarken for en tabell.

Normalt ska ett vagvisningsmarkena for en avfart pa en motorvag ange dels vart man kommer om man svanger av motorvagen samt vart man kommer om man fortsatter pa motorvagen utan att svanga av.

Vagnummer [ redigera | redigera wikitext ]

Motorvagarna har i manga lander separata nummer, i andra lander gemensamma nummer med andra vagar. De numreras enligt nagra olika principer:

• I manga lander ar motorvagarna ett eget nat med egna nummer. Om motorvagen har en lucka far man leta upp en alternativ landsvag ur kartan. Nar en ny motorvag byggs behaller landsvagen sitt nummer. Denna princip anvands i en del lander sasom Tyskland , Frankrike , Italien , Storbritannien , Rumanien , Osterrike . Principen passar bast for lander med sammanhangande nat men det forekommer aven i lander dar det finns gott om icke sammanhangande stumpar. For att halla skillnad pa naten i skrift brukar de anges med en bokstav fore sasom A i Tyskland , Frankrike och Italien till exempel A1, eller M i Storbritannien . Det ar inte sakert att denna bokstav skyltas. I till exempel Tyskland ser man skillnad pa ett motorvagsnummer och riksvagsnummer enbart pa fargen. Motiveringen till detta system ar oftast att man inte vill andra landsvagsnatet, och man vill att det syns vad som ar motorvagar, eftersom de ar mycket snabbare an landsvagar. Eftersom man satsat en stor del av byggpengarna pa motorvagar, sa har landsvagarna ingen bra standard, sarskilt gar de ofta genom stader. I en del av landerna ar motorvagarna betalvagar och da kan det vara lampligt att ha ett riksvagsnat vid sidan om.
• I andra lander finns ett gemensamt nummernat, men med en sarskild bokstav fore for motorvag. Om motorvagen har en lucka finns en landsvag med samma nummer, men annan eller ingen bokstav forst. Sa har till exempel Nederlanderna , Irland , Polen , Schweiz , Tjeckien , Ungern . I Storbritannien numreras riksvagarna med (M) efter om de ar motorvag, samtidigt som det finns ett separat nat motorvagar. Detta innebar att nar en motorvag byggs tas numret bort eller byts pa landsvagen.
• I en del lander finns ett gemensamt nummernat, och ingen skillnad pa motorvagar och landsvagar. Sa har till exempel Sverige , Danmark , Nordmakedonien , Norge och Serbien . For europavagar skyltas inte heller nagot nationellt nummer.
• Vitryssland , Finland , Litauen och Ryssland har precis som Sverige m.fl. inga sarskilda motorvagsnummer. En skillnad mot Sverige ar att europavagarna skyltas ocksa med separat nationellt nummer, oberoende av om det ar motorvag eller inte.
• Belgien har ett lite eget system. Man har ett separat nummernat for motorvagar, men det skyltas inte for europavagar, vilket ar majoriteten av motorvagarna. Skyltningen ser darfor ut som i bland annat Sverige.
• I USA finns ett sarskilt motorvagsnat ( Interstate Highway System ) med sarskild skyltning, men langt ifran alla motorvagar ar med i detta system. Ovriga motorvagar skyltas som vanliga vagar, med federala ( United States Numbered Highways ) eller delstatliga nummer eller i vissa fall inga nummer alls.

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Motorvagar har ibland forekommit bade inom musik och pa film . Motorvagarnas betydelse har dar varierat. Ett tydligt exempel ar den tyska musikgruppen Kraftwerk som 1974 slappte ut ett album som heter just Autobahn (motorvag pa tyska). Ett annat lika tydligt exempel ar den brittiska artisten Tom Robinson som 1977 slappte ut laten 2-4-6-8 Motorway som blev en mycket stor hit.

Inom filmen forekommer ibland motorvagar med varierad betydelse. I Bondfilmen Octopussy finns ett inslag dar James Bond kor pa den valkanda tyska motorvagen AVUS i Berlin. Bland svenska filmer kan namnas Smultronstallet fran 1957 dar Victor Sjostrom kor pa motorvagen mellan Stockholm och Sodertalje. I filmen Froken April fran 1958 finns en scen dar Gunnar Bjornstrand och Jarl Kulle tavlingskor med varandra pa en motorvag samtidigt som de sjunger ur operan Rigoletto av Verdi . I filmen Sune ? Best Man finns en scen dar Sunes pappa gor galna korningar pa en motorvag nara Goteborg. Han missar en avfart och istallet for att ligga kvar pa motorvagen eller kora ut pa avfarten kor han sonder avfartsskarmen och sedan ut pa graset mitt emellan motorvagen och avfarten. Det finns ocksa en scen dar Sune sjalv kor bil pa motorvagen, trots att han ar 10-11 ar.

Hastighetsbegransningar i Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Foljande hastighetsbegransningar galler i Europa pa motorvagar:

Land	Bil och motorcykel (km/h)	Bil med slapvagn (km/h)
Belgien	120	90
Bosnien och Hercegovina	130	80
Bulgarien	130	90
Cypern	110	100
Danmark	130	80
Finland	120 1	80
Frankrike	130 2	130 2
Grekland (Bil)	120	80
Grekland (Motorcykel)	90
Irland	120	80
Italien	130/150 3	80
Kroatien	130	80
Montenegro	120	80
Nederlanderna	130	90
Nordmakedonien	120	80
Norge	110	80
Polen	140	80
Portugal	120	100
Rumanien	130	N/A
Schweiz	120	80
Serbien	120	80
Slovakien	130	80
Slovenien	130	80
Spanien	120	80
Storbritannien	112	96
Sverige	110/120 4	80
Tjeckien	130	80
Turkiet	120	70
Tyskland	∞ 5	80/100 6
Ungern	130	80
Osterrike	130	100 7

Fortydliganden ^{[ 12 ]} :
¹ 100 km/h pa vintern
² 110 km/h vid regn
³ 150 km/h enbart for vissa trefiliga motorvagar
⁴ Sedan 2008 har ungefar 300 km motorvag hastighetsbegransningen 120 km/h.
⁵ Pa alla tyska vagar utan hastighetsbegransning rader dock en rekommendation att inte ens vid goda forhallanden overskrida 130 km/h. Den som kort fortare kan anses medansvarig for olyckor till exempel om nagon byter fil och blir pakord.
⁶ Speciellt tillstand kravs
⁷ Bil med tung slapvagn: 100 km/h, lastbil med tung slapvagn: 80 km/h

Motorvagar i Europa [ redigera | redigera wikitext ]

I Europa finns planer pa att alla lander ska ha motorvagsnat som lankar ihop alla lander med varandra och att atminstone de viktigaste staderna i alla lander ar sammansatta i detta motorvagsnat. I vissa fall utgors dessa av motortrafikleder eller andra lite enklare losningar som inte riktigt ar motorvag fullt ut men nara motorvagsstandard. Ett storre antal lander ar redan sammansatta i detta gemensamma motorvagsnat, men ett antal lander har annu inte lankats ihop. Det pagar utbyggnader for att lanka ihop aven dessa lander.

Foljande lander ar helt sammansatta med varandra och ingar i det storre europeiska motorvagsnatet: Sverige , Tyskland , Polen , Danmark , Rumanien , Norge , Tjeckien , Slovakien , Ungern , Serbien , Kroatien , Nordmakedonien , Slovenien , Italien , Grekland , Frankrike , Spanien , Portugal , Nederlanderna , Belgien , Luxemburg , Schweiz och Osterrike . Aven Bosnien och Hercegovina har idag en liten lank i soder som ansluter och pa sikt byggs denna ut inat landet.

Storbritannien ar inte fysiskt sammanlankat med ovriga Europa. Nagon plan att gora det finns inte heller. Istallet finns farjor som ansluter mellan motorvagsnaten i Storbritannien och Frankrike. Det finns ocksa speciella biltag som ansluter mellan bada landers motorvagsnat. Pa det viset anses anda Storbritanniens motorvagsnat ha kopplingar till ovriga Europa. Bland de dyraste projekten att knyta ihop motorvagsnaten i Europa med varandra var Oresundsforbindelsen . Genom denna tillsammans med Stora Baltbron byggdes medvetet Sveriges och Danmarks motorvagsnat ihop med Tysklands och ovriga Europa och ytterligare en forbindelse forbereds genom en tunnel mellan Rodby i Danmark och Puttgarden i Tyskland. Idag har flera lander hunnit langt med att lanka ihop sina viktiga stader med varandra och med grannlanderna. Anda aterstar en del. Albanien , Bulgarien och Turkiet ar lander som annu inte knutit ihop sina motorvagsnat med ovriga Europa. I dessa lander pagar dock detta for fullt. Motorvagsbyggen pagar i dessa lander som ska lanka ihop sina motorvagar med grannlanderna och det ar meningen att de ska bli en del i det storre europeiska motorvagsnatet. Albanien har annu inte kommit sa langt med detta men de allra senaste aren har anda en del hant. Lander som Ukraina , Vitryssland och Ryssland hanger annu sa lange inte ihop med ovriga Europa nar det galler motorvagar. Men i Polen pagar bygge av motorvagar mot Ukraina och Vitryssland som en del i en langre motorvag mellan bland annat Berlin och Moskva . Finland ingar heller inte i det sammanhangande motorvagsnatet. Pa langre sikt kan de dock gora det. Det finns en motorvag fran Helsingfors som nar fram anda till gransen till Ryssland. Fran denna ar det upp till Ryssland att fortsatta med motorvagsbygge inom landet och da kan det pa sikt bli mojligt att fran Finland aka pa motorvag via Ryssland till ovriga Europa.

Bland Europas lander saknar Andorra , San Marino , Liechtenstein , Malta och Moldavien motorvagar. Detta beror pa att de flesta av dessa ar mikrostater med liten befolkning samt att det i manga fall finns geografiska hinder, till exempel berg . Vad galler Moldavien ar skalet dock landets ekonomi. Rumanska byggbolag har dock visat intresse men inte visat resultat. Det finns dock motorvagsliknande vagar som gar runt huvudstaden Chi?in?u . Den viktigaste vagen ar R2 som gar ifran Chi?in?us centrum till flygplatsen. Det finns ocksa Europavagar i Moldavien, men de har dock en dalig vagstandard som manga andra i Moldavien.

• Motorvagar i Albanien
• Motorvagar i Belgien
• Motorvagar i Bosnien och Hercegovina
• Motorvagar i Bulgarien
• Motorvagar i Cypern
• Motorvagar i Danmark
• Estland har inte skyltade motorvagar, men har vissa strackor nara Tallinn, som ar 4-filiga eller 6-filiga med mestadels planskilt.
• Motorvagar i Finland
• Motorvagar i Frankrike
• Motorvagar i Grekland
• Motorvagar i Irland
• Motorvagar i Island
• Motorvagar i Italien
• Motorvagar i Kroatien
• Lettland har inte skyltade motorvagar, men har vissa strackor nara Riga, som ar 4-filiga eller 6-filiga med mestadels planskilt.
• Motorvagar i Litauen
• Motorvagar i Luxemburg
• Motorvagar i Montenegro
• Motorvagar i Nederlanderna
• Motorvagar i Nordmakedonien
• Motorvagar i Norge
• Motorvagar i Polen
• Motorvagar i Portugal
• Motorvagar i Rumanien
• Motorvagar i Ryssland
• Motorvagar i Schweiz
• Motorvagar i Serbien
• Motorvagar i Slovakien
• Motorvagar i Slovenien
• Motorvagar i Spanien
• Motorvagar i Storbritannien
• Motorvagar i Sverige
• Motorvagar i Tjeckien
• Motorvagar i Turkiet
• Motorvagar i Tyskland
• Motorvagar i Ungern
• motorvagar i Osterrike

Motorvagar i Afrika [ redigera | redigera wikitext ]

Denna artikels faktauppgifter kan vara felaktiga pa grund av foraldrad information. Hjalp garna till att forbattra artikeln genom att uppdatera den. Se diskussionssidan for mer information. (2023-10)

Afrika har en mycket varierad vagstandard. Flera av de fattigaste landerna saknar motorvagar helt och hallet och i vissa av dessa lander ar det till och med ovanligt om vagarna ar asfalterade. Andra lander har byggt ut ett omfattande system av motorvagar runt de storre staderna. Bland de lander som har byggt ut motorvagar kan namnas Sydafrika som i vissa delar har ett vagnat som ar val utbyggt och har byggt ut flera motorvagar. Stader som t.ex. Pretoria och Johannesburg har val utbyggda motorvagsnat. Aven vissa nordafrikanska lander har byggt ut motorvagar. Bland dessa kan namnas Tunisien som har en motorvag som gar fran Tunis och soderut langs med kusten. Fran Tunis till gransen mot Algeriet ar daremot vagstandarden betydligt samre och dar saknas motorvagar. Marocko har narmare 800 kilometer motorvag och det planeras bli over 1 400 kilometer innan 2011. ^{[ uppfoljning saknas ]}

• Motorvagar i Marocko
• Motorvagar i Tunisien

Motorvagar i Asien [ redigera | redigera wikitext ]

Asien har en mycket blandad vagstandard. Som exempel kan namnas Kina som har en del motorvagar. Kina har ett system av motorvagar (numrerade med A-prefix). Utanfor storre stader ar vagarna utbyggda som betalvagar med standard jamforbar med manga europeiska vagar. I nulaget finns cirka 43 000 km motorvag i Kina. Det finns planer pa att detta system inom trettio ar skall omfatta over 85 000 km motorvag. Japan har ett val utbyggt nat av motorvagar som nar ut till de flesta viktiga delar av oriket. Samtliga storre japanska stader ar sammanslutna med motorvagar. Pakistan inledde 1997 en offensiv satsning pa motorvagar, genom att bygga M2 mellan Islamabad och Lahore . Thailand har en del motorvagar runt Bangkok men saknar detta pa landsbygden. Flera fattigare lander i Asien saknar motorvagar helt eller har enbart byggt nagra mycket korta sadana runt huvudstaderna eller andra viktiga stader.

Mellanostern [ redigera | redigera wikitext ]

Mellanostern har i likhet med ovriga Asien en varierad vagstandard. Ett land som ar viktigt att namna ar Irak . Under 1970-talet byggdes en del motorvagar som anslot till Bagdad . Dessa motorvagar var pa sin tid valbyggda och pakostade. Idag ar dessa motorvagar i betydligt samre skick. Underhallet har de senaste 20 aren varit nastan obefintligt och en del av dessa ar dessutom skadade av krig och attentat . Syrien byggde ocksa forut ut ett motorvagsnat. Men Syrien har sedan 2011 varit utsatt for krig och darmed har motorvagsutbyggnader stannat av. Skicket pa de syriska motorvagarna idag ar okant. Bland lander i Mellanostern som har hogre standard kan namnas Libanon och Israel . Libanon byggde ut sin vagstandard fore inbordeskrigen som inleddes pa 1970-talet . Idag har landet till stora delar aterstallts och aven vagstandarden har darmed forbattrats och aterfatt sin standard. Runt Beirut finns ett utbyggt nat av motorvagar. Det andra viktiga landet att namna har ar Israel. Israelerna har under manga ar byggt ut ett vagnat med hog standard som framst ansluter till Jerusalem . Fran Jerusalem utgar motorvagar till viktiga israeliska stader som till exempel Tel Aviv . Det finns ocksa motorvagar som gar till de s.k. bosattningarna . Dessa motorvagar gar genom palestinska omraden men vagarna ar enbart upplatna for israeler . Runt dessa motorvagar finns det ibland aven murar som ska skydda de som anvander vagarna.

• Motorvagar i Libanon

Motorvagar i Nordamerika [ redigera | redigera wikitext ]

USA [ redigera | redigera wikitext ]

USA hamnade i starten langt efter Tyskland och Italien i motorvagsbyggande. Sa sent som 1937 invigdes den forsta motorvagen, "The Pennsylvania Turnpike". Men landet har senare byggt ut ett storre antal, aven om regelverket for dem inte stammer med vad som galler for motorvagar i Europa, vilket far en del att ifragasatta om USA har motorvagar.

I USA ar det ar mycket vanligt att benamna en vag som highway . Detta ord dyker ofta upp i amerikanska filmer och i svenska oversattningar oversatts de manga ganger felaktigt till motorvag. Detta stammer inte alls da manga highways har en standard som i Europa motsvarar en normal landsvag. Daremot finns det Interstate highways och freeways i USA:s vagnat som ofta har jamforbar standard med Europas motorvagar; de har med en del undantag, kontrollerad pa- och avfart, oftast inga korsningar, och separation av motande trafik. Det ar dock inte alltid sakert att de skulle kunna klassas som motorvagar, exempelvis sa tillats fotgangare, cyklister och langsamtgaende fordon pa en del avsnitt. I USA finns egentligen inga vagar som ar klassificerade som motorvagar, men klassificering freeway motsvarar narmast motorvag dar "free" syftar pa frihet fran motande och korsande trafik, men inte nodvandigtvis frihet fran vagtullavgifter. Varken den europeiska trafikforordningen for motorvag eller motorvagsskyltar av europeisk typ finns i USA, men den totala langden vag som uppfyller den europeiska standarden for motorvag ar anda mycket stor. Det ar dock inte latt att se pa t.ex. kartor vilka vagar som helt liknar europeiska motorvagar, och vilka som kan ha avvikande regler, sasom motande trafik eller tillater fotgangare med mera.

Interstate highways har en sarskild nummerserie, ungefar som motorvagarna i bland annat Tyskland. De brukar dessutom ges ett namn av lokala myndigheter, dar det ingar beteckningar som till exempel freeway och expressway ; dessa varierar fran delstat till delstat. Vagar med biltullar kallas ofta for tollway eller turnpike .

Interstate highways ar oftast motorvagsliknande, men alla motorvagsliknande vagar i USA ar inte Interstate highways. Motorvagsliknande vagar som inte ar federalt finansierade har i allmanhet vanliga delstatsvagnummer. Framfor allt Kalifornien har byggt ett antal motorvagsliknande vagar som inte har Interstate-nummer. Dessutom finns det en del vagar som har vagnummer fran det aldre United States Highway System ; detta galler i princip bara mindre vagar som byggts om till motorvagsliknande vag stegvis; US-101 ar motorvagsliknande pa de flesta stallen i Kalifornien, men inte i Oregon och Washington , som den ocksa gar igenom.

Ytterligare en term ar parkway , som ursprungligen anvandes flitigt i New York under 1930-1950-talet. Fran dessa vagar var kommersiell trafik forbjuden, och omradet kring vagarna kantades ofta av parklandskap med lekplatser och dammar. Manga av broarna var och ar for laga for att lata lastbilar passera. Manga av de storre vagarna i New Yorkomradet ar av denna typ. De byggdes innan planerna pa Interstate Highway-system kom i verket, men en del av dessa har senare tilldelats Interstate-numreringar. Nagra fa av dessa har vagtullar, manga saknar vagren och ar idag valdigt tungt belastade.

Skyltstandarden for de motorvagsliknande vagarna avviker egentligen inte fran vanliga landsvagar. I motsats till Europa har man i USA ingen avvikande farg for skyltarna for motorvagsliknande vagar. Daremot ar ofta skyltarna storre i formatet pa storre vagar och kan darfor upplevas som motorvagsmassiga.

Kanada [ redigera | redigera wikitext ]

Kanada har en hel del motorvagsliknande vagar, men inte ett rikstackande nat. Precis som i USA finns inte heller i Kanada (utom Quebec) nagra motorvagsskyltar av europeisk typ och inte den trafikforordning som galler i Europa. Reser man kust till kust ar vagstandarden blandad med betydande strackor vanlig landsvag. I de mer tatbefolkade delarna av landet finns det nat av motorvagsliknande vagar, kallade expressways eller freeways . I provinsen Quebec kallas de autoroutes , samma ord som i Frankrike, och de har sarskilda skyltar som liknar de europeiska for vagnummer som ar motorvagar. I ovriga Kanada brukar det inte finnas en sarskild klass for motorvagsliknande vagar. I Ontario kallas de 400-serie-vagar, da numren ar 400-429 (plus QEW for Queen Elizabeth Way , som saknar annan skyltning), aven om skyltningen i ovrigt inte skiljer. Kanadas motorvagsliknande vagar liknar USA:s. Det fanns 16 500 km enligt statistik fran omkring ar 2002, visserligen mer an i Tyskland eller Frankrike men betydligt mindre i forhallande till landets yta.

I Toronto finns bade en av varldens bredaste och mest trafikerade vagstrackor. Langs vag 401 mellan korsningarna med vag 410/403 och vag 427 bestar vagen av 18 korfalt, dar av- och pafarter inte ar inkluderade. Vagen ar uppdelad i fyra delar, dar varje del bestar av antingen 4 eller 5 korfalt. Varje del separeras av racke dar tva av de fyra delarna gar i varje riktning. Strax oster om korsningen med vag 427 ar en av varldens mest trafikerade vagstrackor, med en trafikmangd pa ca 500.000 fordon per dygn ^{[ 13 ]} i genomsnitt per ar (ADT).

Motorvagar i Oceanien [ redigera | redigera wikitext ]

Australien [ redigera | redigera wikitext ]

Australien har valutbyggda nat av motorvagsliknande vagar runt de storre staderna. Precis som i USA och Kanada finns inte heller i Australien nagra motorvagsskyltar av europeisk typ och inte den trafikforordning som galler i Europa. Mellan Sydney och Melbourne finns en motorvag som kallas Hume Highway (i New South Wales ) och Hume Freeway (i Victoria ). Den ar fyrfilig, det finns dock vissa plankorsningar, och cyklar brukar vara tillatna, och ar 812 km lang. En gren nar huvudstaden Canberra . Mellan Sydney och Brisbane gar Pacific Highway , en motorvag som ar 960 km lang. I dagslaget har vissa bitar av vagen tva filer men hela strackan haller pa att byggas om till fyrfilig vag. I ovrigt finns motorvagsliknande vagar mest kring storstaderna.

Landet ar annars i helhet mycket glesbefolkat. Darfor ar det det vanliga att huvudvagarna istallet ar ganska smala och ofta mycket raka landsvagar . Som i USA betecknar highway oftast landsvag, medan motorvagar kallas freeways .

Motorvagar i Sydamerika [ redigera | redigera wikitext ]

I likhet med Afrika och Asien har aven Sydamerika en mycket varierad vagstandard dar stora kontraster finns. Aven har saknar de fattigaste landerna motorvagar medan de storre staderna i rikare omraden kan ha valutbyggda motorvagssystem.

I samband med debatten pa 1970- och 1980-talen om kolonisering, kalhyggen och vagbyggen i Amazonas regnskog i Brasilien gick det rykten om att man byggde motorvagar dar det var ren regnskog . Men det ar inte helt sant, det ar landsvagar, en feloversattning av "highway" fran amerikansk engelska.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Motorvagskorsning
• Avfartsnummer
• Sveriges motorvagar
• Italiens motorvagar
• Tysklands motorvagar
• Storbritanniens motorvagar
• Motorvagsrivning
• Ruinmotorvag
• Motortrafikled
• Fyrfaltsvag
• Hastighetsbegransning
• Trafiksakerhet

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• [1] ? se hur motorvagen pa E6 i Sverige har vuxit fram fran 1950-talet till 2010-talet

v   ?   r Vag Typer Cykelstig  · gata  · gagata  · gangfartsomrade  · halvag  · karrvag  · lokalgata  · motortrafikled  · motorvag  · skogsvag  · skoterled Delar Korbana  · korfalt  · mittracke ( vajerracke )  · terrass  · vagren  · vagracke ( vagrackesbalk ) Belaggning Asfalt  · betong  · gatsten  · grus ( grusvag )  · makadam  · tankbelaggning  · oljegrus Kvalitet Barighet  · rullmotstand  · spardjup  · textur ( retexturering )  · vagojamnhet Dragning/ strackning/position Gradient  · horisontalkurvatur  · kurvradie  · linjeforing  · skevning  · tvarfall  · vagstakning Ovriga begrepp Fardkvalitet  · sidkraft  · vagteknik