Moritz av Oranien
Fodd	14 november 1567 [ 1 ] Dillenburg [ 2 ] , Tyskland
Dod	23 april 1625 [ 1 ] [ 3 ] [ 4 ]  (57 ar) Haag [ 2 ]
Begravd	Nieuwe Kerk
Medborgare i	Republiken Forenade Nederlanderna
Utbildad vid	Universitetet i Leiden
Sysselsattning	Politiker , konstsamlare , officer , militar befalhavare [ 5 ]
Befattning
Stadtholder of Holland (1585?1625) [ 6 ] Prins av Oranien (1618?1625)
Barn	William af Nassau (f. 1601) Lodewijk van Nassau (f. 1602)
Foraldrar	Vilhelm I av Oranien Anna av Sachsen
Slaktingar	Emilia av Oranien (syskon) Louise Juliana av Oranien (syskon) Elisabeth Flandrika av Oranien (syskon) Catharina Belgica av Oranien (syskon) Charlotte Flandrina av Oranien (syskon) Charlotte Brabantina av Oranien (syskon) Emilia Antwerpiana av Oranien (syskon) Fredrik Henrik av Oranien (syskon) [ 7 ]
Utmarkelser
Strumpebandsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Moritz av Oranien (Nederlandska: Maurits van Oranje och Maurits van Nassau ) ( 14 november 1567 ? 23 april 1625 ), prins av Oranien ( 1618 ? 1625 ) son till Vilhelm I av Oranien och Anna av Sachsen , var fodd pa slottet Dillenburg . Innan han overtog prinstiten Oranien vid sin aldre brors Filip Vilhelms dod 1618 kallades han Moritz av Nassau .

Moritz var faltherre och nederlandsk stathallare fran 1585. Han blev overbefalhavare 1590 i det Nederlandska befrielsekriget mot Spanien, och han visade sig vara en mycket framgangsrik militar ledare, och tillfogade den spanska haren flera svidande nederlag. Vid 1600-talets borjan hade hans styrkor skaffat sig kontroll over sa gott som alla de provinser som i dag utgor dagens Nederlanderna .

Men hans forsok att utstracka kontrollen over de sodra provinserna (dagens Belgien ) misslyckades dock, som kom att forbli under spansk kontroll. Moritz av Oranien har nog mest blivit kand som en nydanare inom krigskonsten, da han lat infora sma och lattrorliga forband, i vilket samverkan dem emellan kom att bli det centrala. Moritz taktik vidareutvecklades senare av Gustav II Adolf . Aven inrikespolitisk var Moritz dominant.

Efter konflikten med Johan van Oldenbarnevelt var han fram till sin dod Nederlandernas egentliga styresman. Moritz eftertraddes av sin halvbror Fredrik Henrik .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Nar hans far 1585 lonnmordades under sin kamp mot Spanien for Nederlandernas frihet anvande sig det fosterlandska partiets man ( Jan van Oldenbarnevelt m. fl.) av den 17-arige Morits lysande namn och gav honom forsta platsen i ett statsrad, som tills vidare fick hogsta ledningen av kriget till lands och sjoss. Moritz utnamndes ocksa till generalamiral . I november 1585 valde provinserna Zeeland och Holland honom till stathallare och generalkapten, och 1590 blev han stathallare i provinserna Utrecht och Over-Ijssel.

I falt [ redigera | redigera wikitext ]

Moritz forsta upptradande i falt, belagringen av fastningen Geertruidenbergs (1589), lyckades ej, men sedan han fatt tid att utbilda och drilla sin visserligen fataliga, men rikligt forsedda har, tog kriget en annan vandning. 1590 fick han provinsernas samtycke att ga till anfall. Han befriade provinsen Gelderland, och blev dess stathallare i augusti 1591. Han lyckades val mot den store harforaren Alexander Farnese , som annars vid denna tid var sysselsatt i Frankrike, och erovrade den starka fastningen Hulst i Flandern. 1594 togs Groningen, och vid samma ars slut var de sju forenade provinserna mestadels rensade fran spanjorer. Kriget hade vackt Europas beundran for Moritz och nederlandarnas krigskonst. I synnerhet genom de framgangsrika belagringarna. Av Moritz bedrifter under den foljande tiden ma namnas det lysande kavallerianfallet vid Turnhout (januari 1597) och segern i Flandern pa dynerna vid Nieuwpoort (2 juli 1600) over arkehertig Albrekt av Osterrike .

I politiken [ redigera | redigera wikitext ]

Fast Moritz hade den hogsta verkstallande makten foljde han lange i politiska fragor villigt de hollandska statsmannens ledning, nojd med hogsta befalet over armen. Men efter att vapenstillestand 1609 ingatts med Spanien kande Moritz med sig, att han vid sidan av sadana statsman som Hollands landsadvokat Oldenbarnevelt m. fl. spelade en underordnad roll i den politisk-religiosa strid, som da fordes inom de forenade provinserna. Brytningar uppstod mellan honom och Oldenbarnevelt. Fienderna till Oldenbarnevelt och den av honom ledda maktiga provinsen Hollands overvikt inom unionen samlades kring Moritz. Sarskilt sympatiserade han genom sin uppfostran med de stranga kalvinisterna , vilkas fordran pa upphavande av den varldsliga styrelsens overtag over kyrkan och pa inforande av en nationalsynod motte ett bestamt motstand hos de ledande mannen inom provinsen Holland, som tillhorde de mindre skarpt utpraglade kalvinisterna ( remonstranterna ). Moritz iakttog dock lange en tillbakadragen hallning i den allt haftigare flammande religiosa fejden. Slutligen, nar han inom generalstaterna (forbundsforsamlingen) fann en overvaldigande majoritet mot remonstranterna, anvande han sig av den lanktgaende makt, som generalstaterna givit honom, och lat i augusti 1618 fangsla Oldenbarnevelt, Hugo Grotius m. fl. Det segrande partiet gav sin forfoljelselust fria tyglar. Oldenbarnevelt halshoggs 1619, och Moritz som trodde pa hans skuld, asag kanslolost ett justitiemord pa den, som en gang skapat hans lysande stallning. Moritz var nu sa gott som oinskrankt herre i republiken, men han gjorde inget forsok att bota de inre missforhallanden, som landet led av. Stillestandet med Spanien tog slut och kriget blossade upp igen, men hans militariska verksamhet var i det obetydlig. Han avled ogift 1625 och hans stallning arvdes av brodern Fredrik Henrik .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Morits , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Moritz av Oranien .?