Minimilon ar den lagsta lon en arbetsgivare lagligt far ge en arbetstagare for utfort arbete . Minimiloner ar alltsa en reglering av forsaljningen av arbete. En lagstadgad minimilon finns i manga lander, men langt fran alla.

Minimilon i varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilon, utan dessa etableras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, det vill saga arbetsgivare och fackforeningar , utan direkt statlig inblandning. Vanliga benamningar ar da ingangslon eller grundlon. Kollektivavtalen ar frivilliga, varfor deras lagsta ramarke bara utgor minimilon inom de foretag som valt att ansluta till kollektivavtalen. Darmed finns det ingen minimilon i Sverige, utan just lonen ar en i lag helt oreglerad overenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

I Norge finns det ett eget system dar minimilonen i kollektivavtalen allmangiltigforklaras sa att de galler en hel region, bransch eller yrke. En egen namnd, Tariffnemnda, avgor om lone- och arbetsvillkoren riskerar att forsamras pa grund av att delar av arbetskraften fatt samre villkor, till exempel genom att utlandsk arbetskraft hyrts in. En av parterna i arbetslivet maste be om att ett avtal allmangiltigforklaras. Begaran maste kunna dokumenteras och beslutet fattas sedan av Tariffnemnda, som bestar av fem personer, varav en fran LO och en fran arbetsgivarna. Sedan 2004 har allmangiltigforklaring anvants for bland annat byggindustrin (2005), varvsindustrin (2008), jordbruket (2010), renhallning (2011) och fiskeindustrin samt elinstallatorer (2015). ^{[ 1 ]}

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Den federala minimilonen i USA ar 7,25 dollar per timme ^{[ 2 ]} , men Bill Clinton gav delstaterna mojlighet att satta en hogre minimilon, vilket stater med 70 procent av USA:s befolkning har gjort. Under federal lagstiftning racker det for arbetare som far dricks att deras totala ersattning, inklusive dricks, motsvarar minimilonen. Darfor kan deras timlon utan dricksen vara lagre an minimilonen.

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Storbritannien inforde i slutet av 1990-talet en minimilon som, sedan oktober 2015, uppgar till 6,70 pund per timme for personer over 21 ar. Sedan 1 april 2016 har minimumlonen for personer over 25 stigit till 7,20 pund per timme. ^{[ 3 ]} .

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

I Frankrike kallas minimilonen Salaire Minimum Interprofessionnel de Croissance (SMIC) och indexeras arligen 1 januari . 2019 ars belopp ar 10,03 euro per timme, vilket motsvarar en manadslon pa 1 521,22 euro fore skatt med en arbetstid pa 35 timmar per vecka (151,67 timmar per manad). 2008 hade 14,5% av de franska lontagarna en lon pa SMIC-nivan. Foregangaren till SMIC, Salaire Minimum Interprofessionnel Garanti (SMIG) infordes 1950, och ersattes 1970 av SMIC, nar principen for indexeringen andrades.

Empiriska studier [ redigera | redigera wikitext ]

Medan det finns lagstadgad minimilon i manga stater, finns det skiftande meningar om for- och nackdelarna av en sadan lag. Anhangare av lagstadgad minimilon havdar att den hojer levnadsstandarden och minskar fattigdom . ^{[ 4 ]} Motstandare havdar att om minimilonen ar tillrackligt hog for att vara verksam sa okar den arbetslosheten , speciellt bland lagproduktiva arbetare, pa sa vis drar produktivare arbetare fordel pa bekostnad av lagproduktiva arbetare. ^{[ 5 ]} Pa en arbetsmarknad som ar praglad av perfekt konkurrens kommer inforandet av en minimilon hogre an marknadslonen att skapa arbetsloshet genom att utbudet overstiger efterfragan, sager dessa manniskor. Detta ar en klassisk forklaring till arbetsloshet .

Ekonomer ar oense om minimilonernas inverkan i "den verkliga varlden". Meningsskiljaktighet tar ofta form av motsagande empiriska studier av elasticiteten av utbud och efterfragan pa arbetsmarknaden, och till vilken grad marknaden skiljer sig fran det som modellerna for perfekt konkurrens forutspar.

Ekonomer har gjort empiriska studier av flera aspekter av minimilonen, bland de mest framtradande: ^{[ 6 ]}

• Inverkan pa arbetsloshet (den mest studerade aspekten)
• Inverkan pa fordelningen av loner mellan lagt och hogt betalda arbetare
• Inverkan pa fordelningen av inkomster mellan laginkomst- och hoginkomstfamiljer
• Inverkan pa arbetares fardigheter fran utbildning pa jobbet och uppskjutande av arbete for att skaffa utbildning
• Inverkan pa priser och vinst

Fram till mitten av 1990-talet fanns det ett starkt konsensus, bade bland konservativa och socialliberaler, att minimiloner okade arbetslosheten, speciellt bland yngre och lagproduktiva arbetare. ^{[ 7 ]}

Forutom den intuitiva bilden utbud och efterfraga ger, sa finns det ett flertal empiriska studier som stodjer denna standpunkt. Till exempel, Gramlich (1976) sag att fordelarna gick till hoginkomstfamiljer, och att det speciellt var tonaringar som fick det varre stallt av arbetslosheten som forknippas med minimiloner. ^{[ 8 ]} En genomgang av de senaste decenniernas minimilonsforskning konstaterade att en ansenlig majoritet av artiklarna hade kommit fram till att minimiloner ar negativa for sysselsattningen. Detta gallde sarskilt den mest hogkvalitativa forskningen. ^{[ 9 ]}

Card och Krueger [ redigera | redigera wikitext ]

Minimilonen hojdes 1992 i New Jersey fran $4,25 till $5,05 per timme (en hojning pa 18,8%) medan den angransande delstaten Pennsylvania beholl nivan pa $4,24. David Card och Alan Krueger samlade in data fran snabbmatsrestauranger i New Jersey och ostra Pennsylvania for att studera vilka effekter detta hade pa arbetslosheten i New Jersey.

Grundlaggande ekonomiska teorier pekar pa att den relativa arbetslosheten skulle oka i New Jersey. Card och Krueger undersokte arbetsgivare fore hojningen i New Jersey i april 1992, och igen i november-december 1992, genom att fraga chefer efter data over motsvarande nivaer for heltidsanstalld personal bada gangerna. ^{[ 10 ]} Baserat pa arbetsgivarnas svar kunde forfattarna faststalla att okningen av den lagstadgade minimilonen okade arbetstillfallena i restaurangerna i New Jersey. ^{[ 11 ]}

Card och Krueger utvidgade deras forsta artikel i boken Myth and Measurement: The New Economics of the Minimum Wage ( ISBN 0-691-04823-1 ) fran 1995. De havdar att de negativa effekterna av lagar for minimiloner ar minimala om inte icke-existerande. Till exempel studerade de de delstatliga hojningarna i New Jersey 1992, i Kalifornien 1988 och hojningen av den federala minimilonen 1990-91. Forutom deras egna upptackter, ateranalyserade tidigare studier med uppdaterad data, och fann att de aldre resultaten vilka pavisade en negativ effekt pa arbetslosheten inte stamde i de nya storre datauppsattningarna.

Kritiker menar att deras studier ar bristfalliga. ^{[ 12 ]} I senare forsok att bekrafta slutsatserna begardes lonelistor fran arbetsgivare ut for att bekrafta anstallningarna, och kom fram till att hojningen av den lagstadgade minimilonen okade arbetslosheten. Foljaktligen motsades till en borjan inte Card/Kruegers resultat av data insamlad och analyserad av David Neumark and William Wascher ^{[ 13 ]} , men i senare reviderade versioner fann de att samma datauppsattning hade okat arbetslosheten. Okningen pa 18,8% av nivan resulterade i "[statistiskt] obetydlig - fast an nastan alltid negativa" effekter pa arbetslosheten. ^{[ 14 ]}

En annan mojlig forklaring till varfor de nuvarande lagarna for minimiloner inte paverkade arbetslosheten i USA kan vara att minimilonen ar satt nara jamviktslaget for lagutbildade arbetare. Utan tvingande lagar kommer da lagutbildade arbetare fa ungefar samma lon. Daremot skulle en okning over jamviktslaget med stor sannolikhet oka arbetslosheten. ^{[ 15 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Arbetsmarknadsekonomi
• Existensminimum
• Existensminimum i Sverige
• Kollektivavtal
• Medborgarlon

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Eurostat - Statistics Explained: Statistik over minimiloner (uppgifter fran augusti 2011; eng. vers. augusti 2012)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]