Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2017-08) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Ett meteorregn , en meteorsvarm ^{[ 1 ]} eller en meteorskur bestar av ett storre antal meteorer , "stjarnfall" som visar sig under en begransad tid. De kan uppsta i samband med att en storre meteor splittras, men vanligare ar att de uppstar nar jordens bana skar banan for en gammal periodisk komet . Kometens svans bestar av forangade rester och partiklar fran dess karna och den kan ha brutits sonder under arhundradenas lopp. Sa smaningom sprids resterna ojamnt over hela dess bana. Dessa senare skurar varar i allmanhet en eller nagra dagar, upp till nagon vecka, och uppkommer alltid vid samma tid varje ar. Beroende av hur mycket material som just dar och da finns samlat kommer intensiteten i skuren att variera fran gang till gang. I tidigare skeden kan manga av dessa moten ha varit mycket spektakulara och troligen givit upphov till myter om vidunder och annan skrock . Meteorerna ar oftast mycket sma - i storlek med sandkorn - och overlever darfor mycket sallan anda ner till marken.

Namngivning [ redigera | redigera wikitext ]

Meteorsvarmar namnges efter narmaste stjarnbild eller nagon ljusstark stjarna som ar i narheten av radianten. En meteorsvarm i Perseus benamns saledes Perseiderna och meteorsvarmarna i narheten av stjarnan Delta Aquarii benamns Sodra Delta-Aquariderna och Norra Delta-Aquariderna . Det ar Internationella astronomiska unionen som bestammer nomenklaturen.

Radiant [ redigera | redigera wikitext ]

Radianten eller radiationspunkten ar den punkt pa himlen fran vilken meteorer tycks utstrala gruppvis (radiera).

Som exempel verkar meteorerna omkring den 12 augusti framfor allt utstrala fran en radiationspunkt i stjarnbilden Perseus . Meteorerna den 12-14 november har en radiant i Lejonets stjarnbild . Dessa bada meteorsvarmar brukar darfor kallas Perseiderna respektive Leoniderna .

Att radianterna for meteorregnen i stort sett har fixa lagen pa stjarnhimlen som ar oberoende av jordens rotation visar att dessa foreteelser beror pa kroppar som inte hor till jorden, utan till den yttre rymden. Att meteorerna ser ut att utstrala fran en radiationspunkt forklaras som ett perspektiv-fenomen, om man antar att alla meteorer som hor till samma grupp i verkligheten ror sig i nastan parallella banor. Enligt denna forklaring ar radianten ingenting annat an projektionen pa himmelssfaren av den riktning som meteorerna ror sig. Eftersom meteorerna kan antas rora sig i paraboliska eller langstrackt elliptiska banor maste radianten langsamt forflytta sig, allteftersom jorden stoter pa meteorer i skilda punkter av sin bana. En sadan forskjutning av radianten maste ocksa intraffa pa grund av jordens arliga rorelse runt solen. Detta bekraftas ocksa av meteorobservationerna. For vissa radianter (sa kallade stationara radianter) har man emellertid inte kunnat konstatera nagon sadan forskjutning.

Man har beraknat radianterna for ett stort antal meteorsvarmar. Dessa radianter ar i stort sett likformigt fordelade over hela himlen, vilket visar att meteorer traffar jorden fran alla mojliga hall.

Lista over periodiska meteorsvarmar [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Varfor regnar det "stjarnor" ibland? fran Orebro Astronomi pa YouTube

v   ?   r Meteorregn Norra stjarnhimlen Arietiderna  · Beta-Tauriderna  · Draconiderna  · Kvadrantiderna  · Lyriderna  · Pegasiderna  · Orioniderna  · Perseiderna  · Tauriderna  · Ursiderna Ekliptikan Aquariderna  · Geminiderna  · Leoniderna  · Sagittariderna  · Sodra Delta-Aquariderna  · Virginiderna Sodra stjarnhimlen Alfa-Monocerotiderna  · Monocerotiderna  · Phoeniciderna  · Puppiderna