Melbourne

Melbourne
Stad
Topp: Melbourne City Centre, mitten/vänster: Flinders Street Station, mitten/höger: Shrine of Remembrance, mitten: Federation Square, nere/vänster: Melbourne Cricket Ground, nere/höger: Royal Exhibition Building.
Topp: Melbourne City Centre, mitten/vanster: Flinders Street Station, mitten/hoger: Shrine of Remembrance, mitten: Federation Square, nere/vanster: Melbourne Cricket Ground , nere/hoger: Royal Exhibition Building.
Stadsvapen
Land Australien  Australien
Delstat Victoria, Australien  Victoria
County Bourke
Hojdlage 31  m o.h.
Koordinater 37°48′49″S 144°57′47″O  /  37.81361°S 144.96306°O  / -37.81361; 144.96306
Area 8 806  km²
Folkmangd 3 900 000  (2008) [ 1 ]
Befolkningstathet 443 invanare/ km²
Grundad 30 augusti 1835
Tidszon AEST ( UTC+10 )
 -  sommartid AEDT ( UTC+11 )
Geonames 2158177
Melbourne markerat på Australienkartan.
Melbourne markerat pa Australienkartan.
Melbourne markerat pa Australienkartan.

Melbourne ar en hamnstad i sydostra Australien och huvudstad i den australiska delstaten Victoria . Det ar Australiens nast storsta stad med drygt 4,4 miljoner invanare (2015). Melbourne var huvudstad i Australien fran 1 januari 1901, da federationen bildades, fram till 9 maj 1927 da parlamentshuset i Canberra togs i bruk. Staden genomkorsas av floden Yarra .

Melbourne och Sydney har i hela Australiens moderna historia varit de tva konkurrerande storstaderna och medan Sydney ar det ekonomiska centret i federationen, sa har Melbourne blivit den kulturella medelpunkten. En annan viktig skillnad staderna emellan ar arkitekturen och stadsplaneringen. Sydney har med tiden fatt en mer metropolartad struktur, vilket gor den mer ooverskadlig, medan Melbourne atminstone i stadskarnan behallit mer av den brittiska koloniala stadsplaneringen. Gatorna ar raka och geografiskt mycket jamnt fordelade, vilket gor det latt att ta sig fram. Bland de mer kanda byggnaderna i Melbourne kan namnas Eureka Tower .

Melbourne grundades ar 1835 av sjalvstandiga nybyggare pa stranderna av Yarrafloden. Staden blev snabbt ett viktigt centrum i regionen, och guldrushen i Victoria pa 1850-talet gjorde Melbourne till Australiens storsta och viktigaste stad under andra halvan av 1800-talet, innan rollen atertogs av Sydney. Pa grund av konkurrensen mellan de tva jamnstarka staderna forlades den politiska verkstallande makten i den sjalvstandiga staten till Canberra, en stad som grundades mitt emellan de bada staderna. Under andra varldskriget lag de Allierades huvudkvarter for krigsoperationerna i Stilla havet under nagra ar i Melbourne samtidigt som kriget gav produktionen i staden ett sa pass stort uppsving att det blev Australiens viktigaste industristad. Melbourne var arrangorsort vid Olympiska sommarspelen 1956 , vilket ytterligare befaste Melbournes position som kulturellt och idrottsligt centrum.

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Melbourne har ett mattligt oceaniskt klimat och ar kant for sina snabba vaderbyten. Detta beroende bland annat pa stadens platta topografi, dess placering vid Port Phillip Bay och Dandedongs Ranges oster om staden. Denna kombinationen gor att vadersystemen ofta cirkulerar i bukten. Detta har gett upphov till den for Melbourne kanda frasen "fyra arstider pa en dag". En annan faktor som bidrar till de snabba vadervaxlingarna ar att Melbourne ligger pa gransen mellan det varma och torra subtropiska klimatet i norr och det fuktiga tempererade klimatet langre soderut. Mycket varm luft fran norr och kyligare luft soderifran kan darmed snabbt byta plats. Kraftiga askovader, hagelskurar med mera ar darfor vanligt forekommande i samband med kallfronter.

Melbourne ar kallare an andra australiska storstader. Den lagsta temperaturen ar uppmatt till 4,4 grader. Sno ar extremt ovanligt inne i centrum, men i bergen runt staden ar det relativt vanligt. Under sommarmanaderna kan det bli extremt varmt nar nordliga eller nordvastliga vindar drar ner het okenluft over sydostra Australien. Rekordet ligger pa 46,4 grader C den 7 februari 2009. [ kalla behovs ]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde 25,8 25,8 23,8 20,3 16,7 14,0 13,4 14,9 17,2 19,6 21,9 24,2
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde 14,2 14,5 13,2 10,7 8,6 6,9 6,0 6,6 7,9 9,5 11,1 12,9
 Nederbord 48,0 47,7 50,1 57,7 56,3 49,4 47,7 50,2 58,5 66,8 59,5 59,0
Dagsvader
  Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ar
Regndagar 8.3 7.4 9.3 11.5 14.0 14.2 15.1 15.6 14.8 14.3 11.8 10.5 146.7
Soldagar 6.3 6.3 5.7 4.4 3.0 2.5 2.7 2.9 3.4 3.6 3.5 4.4 48.5
Molndagar 11.2 9.7 13.4 14.9 18.0 16.8 17.2 16.8 15.7 16.4 15.1 14.2 179.5
Kalla: Bureau of Meteorology

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Melbournes sparvagar ar varldens storsta sparvagnsnat och stracker sig runt om i den stora staden med dess fororter. Melbournes pendeltag trafikerar staden med fororter flera mil utanfor staden och gar i en tunnel i centrum med underjordiska stationer.

Kanda personer fran Melbourne [ redigera | redigera wikitext ]

Annat Melbourne ar kant for [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]