한국   대만   중국   일본 
Kungliga Marinforvaltningen ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Kungliga Marinforvaltningen

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Marinforvaltningen )

Kungliga Marinforvaltningen var en svensk myndighet som existerade aren 1878?1968. Den fungerade som overstyrelse for marinen i tekniskt och ekonomiskt hanseende. Marinforvaltningen var fram till 1920 ett ambetsverk under Sjoforsvarsdepartementet , darefter tillhorande forsvarsdepartementet . Aren 1943?1963 var Marinforvaltningen dock understalld Chefen for marinen. Marinforvaltningens chef benamndes da souschef . Marinforvaltningen uppgick den 1 juli 1968 i den nybildade myndigheten Forsvarets materielverk . [ 1 ]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Foregangare:

Efterfoljare:

Intendenturavdelningen vid Marinforvaltningen uppgick den 1 juli 1963 i den nybildade myndigheten Forsvarets intendenturverk . [ 2 ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Tiden efter forlusten av Finland 1809 var en nedgangsperiod for svenska flottan. Man bedomde att det skulle ta sa lang tid att mobilisera att man inte kunde mote ett overraskande anfall mot Sverige vid kusten. Darfor infordes den sa kallade centralforsvarssystemet , vilket innebar att riksledningen vid krig skulle dra sig tillbaka till omradet mellan Vanern och Vattern, for att senare nar mobiliseringen genomforts ga till motanfall. Pa 1860-talet tillkom dock tre nyheter som forandrade forutsattningarna, elektrisk telegrafi och jarnvagen , vilket innebar snabbare forvarning och mobilisering. samt angmaskinen som okade fartygens rorlighet. For armens del innebar detta byggande av Bodens fastning , for svenska marinen en ateruppbyggnad av flottan och kustforsvaret. Under senare delen av 1800-talet skedde en snabb utveckling av vapenmaterielen. Rafflade kanoner innebar att man maste forse stridsfartygen med pansar. Torpeder gav upphov till helt nya fartygstyper som torpedbatar och ubatar . Sjominan innebar nya fartygstyper for utlaggning och svepning av minor.

Lokalisering [ redigera | redigera wikitext ]

Marinforvaltningen arvde lokaler pa Riddarholmen fran sin foregangare Forvaltningen av Sjoarendena. Dessa blev dock snart otillrackliga med hansyn till de utokade arbetsuppgifterna. Efter att under manga ar hyrt olika lokaler i Stockholm flyttades ambetsverket till nya lokaler som 1939-1942 byggdes for Marinen pa Gardet.

Tiden fram till forsta varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Under Tiden fram till forsta varldskriget skedde en systematisk uppbyggnad av fartygsbestandet. Sammanlagt byggdes 12 pansarskepp av typerna HMS  Svea , HMS  Oden , HMS  Dristigheten , HMS  Aran och HMS  Oscar II .

Dessutom byggdes 29 stycken 1:a klass torpedbatar och 28 st 2:a klass torpedbatar , samt atta stycken jagare . For dessa senare fartygstyper koptes prototypfartyg fran England och Frankrike, varefter seriebyggen utfordes i Sverige.

Nar det gallde ubatar , togs daremot fram en helsvensk ubatskonstruktion, HMS  Hajen som byggdes pa Orlogsvarvet i Stockholm. Denna finns annu bevarad. Sammanlagt levererades 5 ubatar fore forsta varldskriget. Ar 1902 uppsattes Kustartilleriet . Darvid organiserades en sarskild fortifikationsavdelning inom Marinforvaltningen.

Forsta varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Under aren 1908 till 1912 uppstod en het politisk debatt om fartygsanskaffningen for flottan, vilken ianspraktog Marinforvaltningens personal med fragor om en rad olika utredningsalternativ. Debatten avslutades med Pansarbatinsamlingen , varvid uppdrogs at forvaltningen att med de insamlade medlen anskaffa pansarskeppet HMS  Sverige . Efter varldskrigets utbrott kompletterades detta med systerfartygen HMS  Drottning Victoria och HMS  Gustav V . Under kriget anskaffade aven sju ubatar. Tre minsvepare som koptes for overblivna for medel fran pansarbatsinsamlingen.

Flyg och luftvarn [ redigera | redigera wikitext ]

Motortorpedbat med 40 mm lvakan m/36.

Enstaka flygplan (flygbatar) anskaffades genom donationer ar 1913. Ar 1915 organiserades Marinens Flygvasende , varvid fragor om anskaffning och underhall skulle skotas av Marinforvaltningen. Denna uppgift lades inledningsvis pa torpedavdelningen. De forsta luftvarnskanonerna var ombyggda 7,5 cm lvakan m/36 pjaser som forsetts med nytt lavettage och eldledning for att bekampa hogtflygande plan. Stortbombteknikens utveckling kravde dock nya grepp och ar 1928 gav marinforvaltningen ett uppdrag till AB Bofors att utveckla en luftvarnsautomatkanon. Detta resulterade i 40 mm lvakan m/36 . Det blev den forsta riktigt driftsakra automatkanonen och kom att licenstillverkas av flera andra lander. Under andra varldskriget kom den aven att piratkopieras i tusentals exemplar och deltog pa alla fronter under beteckningen ”The Bofors Gun”.

Skifferoljebrytning [ redigera | redigera wikitext ]

Kraven pa hogre maskinprestanda medforde en overgang fran koleldade angpannor till oljeeldade. De forsta oljeeldade fartygen var jagarna HMS  Wrangel och HMS  Wachtmeister . Eftersom oljan maste importeras, sokte Marinforvaltningen efter mojligheter att utvinna pannbrannolja ur oljeskiffer . Privata forsok med detta hade skett, men inte varit lonsamma. Marinforvaltningen fick emellertid ar 1928 utan kostnad overta en sadan anlaggning vid Kinnekulle. En forsoksdrift igangsattes, tillsammans med raffinaderiet i Nynashamn och driftprov gjordes pa HMS  Nordenskjold och HMS Manligheten med gott resultat. 1932 ars Riksdag uppdrog at Marinforvaltningen att skota driften vid anlaggningen, som darefter kallades ”Flottans skifferoljeverk a Kinnekulle”. Efter krigsutbrottet 1939 byggdes anlaggningen ut och levererade darefter omkring 7000 ton olja per ar. Anlaggningen saldes 1944 till Svenska Skifferolje AB .

Andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Andra varldskrigets utbrott medforde behov att av snabbat oka marinens fartygsbestand, varvid kraftsamling kom att ske pa lattare fartygstyper. Att under pagaende krig kopa krigsmateriel utomlands ar inte sa latt. Detta visade sig dock mojligt fran Italien. varifran Marinforvaltningen lyckades kopa fyra st motortorpedbatar och fyra begagnade jagare. Hemfarden for dessa blev dock dramatisk da Storbritannien ville stoppa dem vid Faroarna. Bland snabbutbyggnad i Sverige kan namnas de stora minsveparna HMS  Arholma  (53) och HMS  Landsort  (54) som togs i tjanst ar 1939 och fick 12 stycken efterfoljare, vilka byggdes pa sex olika varv. For att snabbt oka jagarbestandet byggdes fyra stycken kustjagare , vilka gick snabbare att producera an de mer avancerade Stadsjagaretypen . Under kriget levererades inte mindre an 19 ubatar.

For att fa tillgang till okade konstruktionsresurser upphandlade Marinforvaltningen fran Italien projektering av ett storre pansarskepp, som dock aldrig byggdes, samt for en latt kryssare av typen HMS  Tre Kronor . Ursprunget till kryssarna var att svenska regeringen ar 1940 beslagtagit tva nastan fardiga kanontorn, 15,2 cm kanon M/42 som AB Bofors fatt i bestallning for Hollandska marinen, men som efter den tyska ockupationen inte kunde levereras.

Datorernas intag [ redigera | redigera wikitext ]

Att ta fram ballistiska skjuttabeller for en kanon kraver mycket betungande raknearbete, uppskattningsvis 75 manar. Under kriget borjade man i USA bygga matematikmaskiner. Marinforvaltningen sokte efter kriget att kopa sadana utomlands, men det visade sig omojligt. For att fa igang en egen utveckling beslot regeringen 1948 att inratta matematikmaskinnamnden . Marinforvaltningens souschef, blev dess forsta ordforande och Marinforvaltningens artilleribyra bidrog med kravstallning for skjutelementberakningar. Ar 1950 fardigstalldes den forsta datorn BARK byggd pa telefonrelaer och 1955 en dito byggd pa elektronror BESK . Matematikmaskinnamnden avvecklades 1963 och uppgifterna betraffande den administrativa databehandlingen overfordes till statskontoret.

Forsvarets helikoptermateriel [ redigera | redigera wikitext ]

Hkp 1 . Kand under smeknamnet "Bananen" landsatter Kustjagare .

Ar 1957 utsags marinforvaltningen till upphandlande myndighet for hela forsvaret av helikoptermateriel. For detta inrattades en helikoptersektion vid skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyra. Under aren 1958-1961 anskaffades ett tjugotal helikoptrar. Verksamheten overfordes 1965 till Flygforvaltningen .

Efterkrigstiden [ redigera | redigera wikitext ]

Efter kriget lanserades en ny fartygstyp, landskapsjagare , vilka med sina 2000-3000 ton var betydligt storre an tidigare jagare. Den sista levererades 1959. Darefter overgick man till betydligt mindre torpedbatar , robotbatar och patrullbatar . Ett stort kliv i utvecklingen innebar ubatar av Sjoormenklass , vilka borjade levereras 1967. Denna tog klivet fran dykbatar till verkliga ubatar, som konstruerats helt for att upptrada i undervattenslage.

Chefer for Marinforvaltningen [ redigera | redigera wikitext ]

Chefer for Marinforvaltningen:

Souschefer vid Marinforvaltningen:*

Chefer for Marinforvaltningen:

*Under perioden 1943?1963 var chefen for marinen tillika chef for Marinforvaltningen.

Souschefen (1954?1963) respektive chefen (1963?1968) var 1954?1968 ledamot av Forsvarets forvaltningsdirektion . [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Forsvarets materielverk” . Riksarkivet . https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=f%C3%B6rsvarets+materielverk&page=1&postid=Arkis+B5CC2BF7-4CE6-4AB0-8CF8-EAAAD78F6803&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab . Last 29 september 2018 .  
  2. ^ ”Armeintendenturforvaltningen” . Riksarkivet . https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=arm%C3%A9intendenturf%C3%B6rvaltningen&page=1&postid=Arkis+49791EC1-E99D-433B-9546-942CEC5B09B4&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab . Last 29 september 2018 .  
  3. ^ Kungl. Maj:ts provisoriska instruktion for forsvarets forvaltningsdirektion m. m., Tjanstemeddelanden rorande lantforsvaret, serie A (TLA), 1954:41, s. 122.
  4. ^ Kungl. Maj:ts instruktion for forsvarets forvaltningsdirektion, SFS 1959:546, s. 1388.
  5. ^ Kungl. Maj:ts kungorelse om andrad lydelse av 7 och 8 §§ instruktionen den 11 december 1959 (nr 546) for forsvarets forvaltningsdirektion, SFS 1963:291, s. 636.
  6. ^ Kungl. Maj:ts instruktion for forsvarets forvaltningsdirektion, SFS 1965:832, s. 1996.

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Folke Wedin (1981). Amiralitetskollegiets historia Band IV 1878?1920 . Arlov: Berlings. ISBN 91-38-06198-8  
  • Folke Wedin (1983). Amiralitetskollegiets historia Band V 1920?1968 . Arlov: Berlings. ISBN 91-38-07656-X  
  • Birger Steckzen m.fl (1949). KLART SKEPP. Boken om SVERIGESKEPPEN Sverige, Gustaf V och Drottning Victoria . Stockholm: P.A. Norstedt &Soners Forlag  
  • Arne Myllenberg (1980). 300 ar och 400 fartyg . Karlskrona: Axel Abrahamson Rryckeri AB  
  • Birke, Sune; Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina forband och skolor under 1900-talet . Skrift / Statens forsvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens forsvarshistoriska museer. sid. 12?13. Libris 12638815 . ISBN 978-91-976220-5-9  
v   ?   r
Svenska militarforvaltningar
Nuvarande
Tidigare
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungliga_Marinforvaltningen&oldid=54782020 ”