Staty av Marin Dr?i? i
Dubrovnik
.
Marin Dr?i?
, fodd
1508
i
Dubrovnik
, dod
2 maj
1567
i
Venedig
, var en
dramatiker
och
poet
fran
Kroatien
.
Dr?i? anses vara
renassansens
framsta forfattare i Kroatien och var verksam inom manga omraden. Han skrev lyrisk
poesi
,
herdedikter
, politiska
pamfletter
och framforallt
komedier
. Liksom andra komediforfattare som
Lope de Vega
,
Ben Jonson
och
Moliere
ar hans komedier livfulla verk som hyllar
karlek
, frihet och uppriktighet och driver med girighet, egoism och maktfullkomlighet ? bade inom familjen och i samhallet.
Till hans framsta komedier hor
Dundo maroje
,
Skup
,
Novela od stanca
och
Pomet
.
Marin Dr?i?-priset utdelas sedan 1991 till framstaende dramatiker. Det
kroatiska parlamentet
utnamnde 2008 till Marin Dr?i?-aret, da det var 500 ar sedan han foddes. Han har ocksa en gata i
Zagreb
uppkallad efter sig.
Marin Dr?i? foddes 1508 i
Dubrovnik
. Han harstammade fran en valkand borgarfamilj som upplevde stora ekonomiska svarigheter under Dr?i?s liv. Hans farbror var poeten och dramatikern
D?ore Dr?i?
. Moderns flicknamn var Kotruljevi? och hon var slakt med den valkanda ekonomiska forfattaren och diplomaten Benedikt Kotruljevi?. Det finns lite, och annu mindre trovardig, information om Dr?i?s liv. Det finns inga uppgifter om hans grundskoleutbildning. De aldsta dokumenten om Dr?i? ar relaterade till hans utnamning till rektor for Allahelgonakyrkan i Dubrovnik (kallad Domino) 1526. Vid den tiden studerade han till prast, men hans rebelliska karaktar gjorde honom inte lampad till yrket. I februari 1528 valdes Dr?i? till organist i
Dubrovniks domkyrka
, och nagra manader senare beviljade senaten, den sa kallade Vije?e umoljenih, ekonomiskt stod for hans vidareutbildning.
Han sandes darefter till
Siena
for att studera. Dar utsags han den 12 juni 1541 till prorektor for universitet (vid den tiden innehades denna anstallning av studenter). Under sitt ettariga mandat kom Dr?i? i konflikt med universitetschefen som overvakade studenthemmet och universitetet Collegio dei savi dello Studio, liksom med vissa studenter. Trots forbudet mot sammankomster och forestallningar i privata hus i
Siena
vid den tiden, agerade Dr?i? tillsammans med nagra andra aktorer i en oidentifierad
komedi
pa natten den 8 februari 1542. Till skillnad fran de andra deltagarna som straffades mycket hardare, fick Dr?i? bara en reprimand. Det finns inga direkta bevis pa vad han studerade i
Siena
, men pa grundval av befintlig information kan man anta att detta troligen var
kanonisk ratt
. Det ar dock kant att han inte slutforde sina studier. Det sista dokumentet som finns om Dr?i?s vistelse i
Siena
ar en nyhet om slutet pa hans mandatperiod som kan dateras till den 25 juni 1542. Den 6 januari 1543 var Dr?i? i
Ancona
, dar han och en annan medborgare i
Dubrovnik
lanade 100
dukater
fran en viss florentinare.
I december 1545 gick Dr?i? in i den osterrikiska aventyraren greve Christoph Rogendorfs tjanst som kammarherre. Han akte med Rogendorf till
Wien
, dar han stannade fram till mitten av april 1546. Han atervande till
Dubrovnik
i mitten av maj. I augusti samma ar anlande Rogendorf till
Dubrovnik
igen. Dr?i? gick in i hans tjanst igen, den har gangen som oversattare, och reste med honom pa vag till Konstantinopel, dar han lamnade Rogendorf och i slutet av samma ar atervande han till
Dubrovnik
.
Infor myndigheterna i
Dubrovnik
motiverade han ett patriotiskt skal for att avvisa tjansten - att sonen till Dubrovniks exil Miha Bu?in?i?, som fornedrade republiken, var i grevens folje. I maj 1550 fick Dr?i? en prastadomsvalsignelse. 1553 valdes han till kansliskrivare pa saltkontoret (salt var ett statligt monopol och darfor inrattade fursten i
Dubrovnik
ett "saltkontor" vars uppgift var att overvaka saltets kvalitet och fora en bra handelspolitik). Ett aterkommande tema i Dr?i?s hela liv var materiella svarigheter. En stor del av de dokument som agnas at honom, som borjade 1535 och slutade 1562, talar om olika ekonomiska problem, liksom skulder som togs och inte betalades i tid.
I december 1562 anlande han till
Venedig
, dar han 1563 utnamndes som kaplan till arkebiskopen i
Venedig
. Samma ar fanns han i
Dubrovnik
. I april eller maj 1566 anlande han till
Florens
. Har skickar han fyra brev till
Cosimo Medici
och ett brev till hans son Francesco. I dessa brev foreslar han att storta regeringen i
Dubrovnik
, som enligt hans uppfattning ar inkompetent och oansvarig, och beskriver en plan for republikens framtida struktur under Medici-protektoratet, dar adelsmannen bor dela makten med folkets foretradare. For att uppna dessa mal ber han bland annat om ekonomiskt stod och lite militart stod. Eftersom han inte fatt nagot svar lamnar han
Florens
. Han dog i
Venedig
den 2 maj 1567 och begravdes dar i kyrkan S:t Johan och S:t Paul (
Basilica di Santi Giovanni e Paolo
, kand pa venetiansk som San Zanipolo). Forfattarens livfulla karaktar, manga luckor i hans biografi och framfor allt vissa konspirationsbrev som hittades 1938 var anledningen till att Dr?i?s biografi framkallade olika hypoteser och spekulationer och blev foremal for motstridiga tolkningar. I extrema versioner framstalls Dr?i?s karaktar antingen som en oansvarig aventyrare som standigt ar ute efter pengar eller som en upprorisk plebej som kampar for en battre och mer rattvis varld.
All information som finns om Dr?i?s litterara verk galler aren 1548-59, men det ar inte kant i vilken ordning han skrev sina verk. Tack vare olika dokument rekonstruerades foljande kronologi av hans pjaser: den forsvunna
komedin
Pomet
(1548), det pastorala versdramat
Tirena
(1549), farsen
Novela od Stanca
(1550) versdramat
Venere i Adon
(1551),
komedin
Dundo Maroje
(1551),
komedin
Skup
(1555?). Dr?i?s pjaser framfordes av amatorteatergrupper: bland annat gruppen Pomet, grupperna Garzarija och Od Bidzara som bestod av unga adelsman, samt gruppen Njarnjasi som framforde pastorala pjaser. Ar 1551 dok den enda bok som publicerades under hans livstid upp. Ingen kopia av denna utgava har bevarats, men det kan antas att den ar identisk med de kommande tva utgavorna (
Venedig
1607, 1630). Boken inneholl Dr?i?s karleksdikter samt tre pjaser:
Tirena
,
Pripovijes kako se Venere bo?ica u?e?e u ljubav lijepoga Adona u komediju stavljena
och
Novela od Stanca
. Dr?i?s aterstaende verk har bevarats, ofta i ofullstandig form, i manuskript, varav det aldsta dateras till andra halften av 1500-talet. Den enda
tragedin
som Dr?i? skrev var
Hekuba
.
Tragedin
utfordes 1559 for forsta gangen och var hans sista verk.
Dr?i?s verk erkandes av hans samtid, men de vackte ocksa kontrovers och tvivel. Efter premiaren av
Tirena
anklagades Dr?i? till och med for att plagiera en dikt av skalden
Mavro Vetranovi?
. Vetranovi? fornekade dock resolut det och skrev en dikt till stod for Dr?i? kallad
Pjesanca Marinu Dr?i?u u pomo?
. Men fastan Dr?i? skrev
poesi
, som byggde pa den tidigare kroatiska petrarkismen, var han overlagset mest kand for sina pjaser. Dr?i?s dramatiska verk forgrenar sig i tva delar: idyllisk och komisk. Grunden for Dr?i?s pjaser ar antitesen: kontrasten mellan pastorala eller mytologiska motiv och rustika motiv, mellan hogre och lagre stilar, vers och prosa, poesins varld och den verkliga varlden. Dr?i?s komediverk ar till storsta delen en vanlig komedi som kannetecknar
renassansen
, den sa kallade
commedia erudita
. Dr?i? ar en forfattare av hoglitterar kultur, bekant med den antika traditionen (sarskilt med
Plautus
), liksom med samtida italiensk
komedi
och italiensk
novella
(eller kortroman), vilket var en viktig inspirationskalla for den
komedin
.
Dr?i?s storsta konstnarliga prestationer ar komedierna
Dundo Maroje
och
Skup
. Det som ar karakteristiskt for hans verk ar renassansens vitalitet, med skuggor av tvivel och ironi som antyder manierismen. Dr?i? ar inte skaparen av sammansatta personligheter och oforglomliga karaktarer. Aven om han inte kande dem (och han kunde inte heller kanna dem pa grund av kronologi), var komiker som
Ben Jonson
eller
Lope de Vega
narmast honom - deras verk har energiladdade skissade karaktarer (inte personligheter) i overflod. Vi kan bara beklaga att mer av hans verk inte har bevarats och att han sjalv inte har agnat mer energi at sitt eget sanna kall, snarare an at bisarra politiska projekt. Att doma av spraket visade hans virtuosa, valskotta, men anda frodiga idiom all glans och potential i det kroatiska spraket i mitten av 1500-talet. Under det arhundradet, som mest representeras av
poesi
, ar han praktiskt taget den enda prosaforfattaren vars uttryck vi uppfattar som modernt och helt forstaeligt, utan klumpigheten och forkonstlingen som atfoljde senare kroatisk prosa. Kontrasten mellan hog retorik och folklig
burlesk
ger hans uttryck vitalitet och ledighet - nagot som kroatisk prosa inte aterfick forran under andra halften av 1800-talet. "Upptackt" igen pa 1800-talet, ar Marin Dr?i? den mest livsviktigaste kroatiska renassansforfattaren och grunden till den kroatiska dramarepertoaren.
Skadespel
- Pomet
, 1548
- Tirena
, 1549
- Novela od Stanca
, 1550
- Venere i Adon
eller
Pripovijes kako se Venere bo?ica u?e?e u ljubav lijepoga Adona u komediju stavljena
, 1551
- Dundo Maroje
, 1551
- D?uho Kerpeta
, 1554 (?)
- Skup
, 1555 (?)
- Gri?ula
eller
Plakir
, 1556
- Trip?e de Utol?e
, (?)
- Arkulin
, (?)
- Pjerin
, (?)
- Hekuba
, 1559
Poesi
- Pjesni
- U smrt od Fjore Martinove ?umi?i?
- Epithaphio
- Svitlom i vridnomu vlastelinu Sabu Nikulinovu Marin Dr?i?
- Tu?ba Ljubmira od komedije Tirene
- Prolog drugi komedije prikazane u Dr?i? na piru
Sakprosa
- Predstavka senatu Sijenske Republike
- Jedan rektorski dopis iz Siene
- Izjava u parnici bra?e Primovi?a
- Politi?ka pisma
https://hr.wikipedia.org/wiki/Marin_Dr%C5%BEi%C4%87