Marie Leszczy?ska

Marie Leszczy?ska
Marie Leszczy?ska
	Marie Leszczy?ska portratterad av Jean-Marc Nattier (1748).
Foretradare	Maria Teresia av Osterrike
Eftertradare	Marie Antoinette av Osterrike
Barn	Elisabeth av Frankrike ; Henriette av Frankrike ; Marie Louise av Frankrike ; Ludvig, Dauphin av Frankrike ; Philippe, hertig av Anjou ; Adelaide av Frankrike ; Victoire av Frankrike ; Sophie av Frankrike ; Therese av Frankrike ; Louise av Frankrike
Foraldrar	Stanisław I Leszczy?ski ; Katarzyna Opali?ska
Fodd	23 juni 1703 ; Trebnitz , Schlesien , Habsburgmonarkin
Dod	24 juni 1768 (65 ar) ; Versailles , Frankrike
Begravd	Klosterkyrkan Saint-Denis (hjartat togs till i Notre-Dame-de-Bonsecours i Nancy , Lorraine .).
	Heraldiskt vapen
	;

Den polska adelsklanen Wienawas vapenskold, till vilken familjen Leszczy?ski horde

Marie (Maria Karolina Zofia Felicja) Leszczy?ska , fodd 23 juni 1703 i Trebnitz i Schlesien (nuvarande Trzebnica i Polen), dod 24 juni 1768 i Versailles i Frankrike, var drottning av Frankrike och gift med kung Ludvig XV av Frankrike . Hon var drottning i 43 ar, langre an nagon annan fransk drottning.

Tidigt liv [ redigera | redigera wikitext ]

Marie var dotter till Stanisław I Leszczy?ski och Katarzyna Opali?ska . Hennes far valdes ar 1704 till polsk kung med stod av Karl XII , stoddes pa sin tron av svensk vapenmakt, och tvingades lamna Polen da den svenska krigslyckan vande ar 1709.

Vid familjens flykt kom Marie bort fran de andra tillsammans med sin skoterska. En version sade att de sedan hittades gomda i en krubba i ett stall, ^[
1
] medan en annan att de hade gomt sig i en overgiven gruva. ^[
2
]

Exil [ redigera | redigera wikitext ]

Familjen understoddes av Karl XII , som anvisade dem en bostad i Kristianstad : de valkomnades forst formellt i Stockholm av ankedrottning Hedvig Eleonora . De umgicks under tiden i Sverige med adeln pa den omkringliggande landsbygden och blev dar populara i sallskapslivet. Ar 1712 besokte familjen Medevi brunn . Leszczy?ska bodde som barn tre ar i Kristianstad och talade utmarkt svenska med skansk dialekt och brukade halsa svenska sandebud till det franska hovet med orden "Var halsad kara hjartat".

Ar 1714 fick de av Karl XII tillstand att bosatta sig i svenska Zweibrucken i Tyskland, dar de levde pa rikets inkomster fram till 1718. ^[
1
] De tvingades flytta fran Zweibrucken nar det arvdes av en kusin vid Karl XII:s dod. Ulrika Eleonora av Sverige medlade da hjalp till hertigen av Lorraine, som lyckades skaffa dem en bostad. Familjen flyttade darefter till Frankrike , dar de levde i ett stort hus i Wissembourg i Alsace pa bekostnad av Frankrikes stallforetradande regent, Filip av Orleans .

Giftermal [ redigera | redigera wikitext ]

Olika aktenskap overvagdes for Marie. Det forhandlades om aktenskap mellan henne och hertigen av Bourbon och Charles av Bourbon, greve av Charolais , samt hertigen och prinsen av Baden, och hon mottog ocksa ett frieri fran markisen av Courtanvaux. Ar 1724 rekommenderades hon ocksa som brud at den nye hertigen av Orleans. Inget av forslagen realiserades.

Marie blev ar 1725 slutligen placerad i den lista pa 99 tankbara brudar ar Ludvig XV. Ar 1723 hade Ludvig blivit sjuk, och detta orsakade en oro over risken att han kunde do utan att ha avlat en tronarvinge. Det ansags darfor viktigt att arrangera ett aktenskap for honom sa snart som mojligt, med en vuxen kvinna som sa snart som mojligt kunde borja foda barn. Urvalet gjordes av hertigen av Bourbon och hans matress Jeanne Agnes de Prie , med kardinal Fleury, kungens inflytelserike radgivare, som deras motpart.

Marie avlagsnades tidigt fran listan da hon ansags ha for lag rang i egenskap av dotter till en endast vald och dessutom avsatt fore detta kung. De kvarvarande alternativen pa listan innebar dock sa manga potentiella problem for de olika partierna vid hovet att de ansvariga inte kunde enas, och nar alla mer prestigefyllda alternativ bedomts som politiskt omojliga, blev alternativet Marie Leszczy?ska plotsligt aterigen aktuellt.

Anledningen till valet av Marie var att hon till slut kvarstod som det enda alternativet pa listan som saknade politiska spanningar. Som dotter till en avsatt kung utan land saknade hon alla former av potentiellt skadliga utlandska dynastiska allianser, forvantades vara ofarlig for alla parter vid hovet, och enbart tacksam for att bli drottning. Hennes alder och goda halsa gjorde det dessutom mojligt for henne att borja foda barn och sakra tronfoljden omedelbart.

Da trolovningen tillkannagavs mottes den med ogillande av bade hovet och allmanheten, som ansag den vara en messallians da Maries far varit monark en sa kort tid, och rykten spreds ut att bruden var ful, steril och led av epilepsi och skrofler . Marie gjorde sig dock popular redan da hon under sin resa till brollopet i Fontainebleau delade ut allmosor till fattiga.

Den forsta vigselceremonin per procura agde rum i Strasbourg 15 augusti 1725, och den andra i Fontainebleau med bada parter narvarande 5 september.

Hennes far Stanislaw blev 1738 utnamnd till titularmonark (hertig) av Lorraine .

Drottning [ redigera | redigera wikitext ]

Aktenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Maria Leszczy?ska 1730, av Alexis Simon Belle .

Ludvig XV ska ha blivit foralskad i Marie Leszczy?ska vid deras forsta mote, och aktenskapet beskrivs initialt som lyckligt. Hon fick kardinal Fleury , som tagit hand om Ludvig som barn, till sin kaplan for att kunna lara kanna Ludvig battre, och kungen ska ha varit trogen henne under de forsta aren av deras aktenskap. Ludvig kom att sta i ett sexuellt beroende till Marie, som i borjan av deras aktenskap var narmast konstant gravid. Marie Leszczy?ska beskrivs som from, blyg och tillbakadragen, med ett alldagligt utseende som tidigt mattades av hennes manga graviditeter. Hon aldrades tidigt och beskrivs redan i fyrtioarsaldern som en gumma insvept i sjalar och mossor, som agnade sig at boner, handarbete och goda garningar. Hon lyckades aldrig komma over den respekt hon kande for Ludvigs rang utan behandlade honom med en skygg odmjukhet som med tiden trakade ut kungen, da han latt blev rastlos och Marie inte formadde underhalla honom.

Kungens trohet uppfattades inte som nagot positivt vid det franska hovet, dar medlemmarna av hovadeln garna sag att kungen tog sig en matress , da detta kunde skaffa dennas familj fordelar i form av titlar, ambeten och gods. Kardinal Fleury ville forhindra att Marie Leszczy?ska skaffade sig politiskt inflytande over kungen, och sag darfor garna att Ludvig XV skaffade sig en matress utan politiska ambitioner, och Fleury ska ha understott kungen i dennes forsta aktenskapsbrott. Ar 1732 tog Ludvig XV sin forsta matress , grevinnan de Mailly , och efter detta forsamrades relationen mellan kungaparet. Vid fodseln av parets yngsta barn Louise 1737 genomgick Marie en svar forlossning och varnades for en ny graviditet. Fran ar 1738 vagrade Marie ha samlag med Ludvig, och samma ar offentliggjorde han slutligen sin forsta matress. Detta innebar en slutlig brytning mellan kungaparet, och i fortsattningen traffades Marie och Ludvig inte langre i enrum och upptradde endast tillsammans vid ceremoniella tillfallen.

Makens rad av alskarinnor blev med tiden allt langre. Den mest beromda av dem ar madame de Pompadour , som ar den enda Marie tycks ha haft ett relativt gott forhallande till, da denna behandlade henne med respekt och hansyn och aldrig provocerade henne. Marie tog Ludvigs otrohet med diskretion och vardighet och drog sig tillbaka inom en sluten sfar av hovdamer och nara vanner. Under en tid av spanning mellan Frankrike och Osterrike ryktades hon sjalv ha ett forhallande med Osterrikes ambassador Florimond Claude de Mercy-Argenteau , men detta ansags inte trovardigt utan avfardades som hovskvaller.

Hon beskrivs som en lydig dotter som alltid visade sina foraldrar lojalitet och respekt, och mottog samma lojalitet fran barn och barnbarn, som oftast tog hennes sida mot faderns matresser. Hon ogillade sonens andra aktenskap med Maria Josefa av Sachsen (1747), vars familj ersatt hennes pa den polska tronen, men konflikten lade sig da svardottern forklarade sig vara hennes fars beundrare.

Roll som drottning [ redigera | redigera wikitext ]

Marie Leszczy?ska utovade aldrig nagot politiskt inflytande. Ar 1726 uppkom en konflikt mellan Marie Leszczy?ska och kardinal Fleury. Marie Leszczy?ska, som hade blivit overtygad om att hon stod i tacksamhetsskuld mot hertigen av Bourbon for att ha blivit drottning, lat sig utnyttjas i dennas intrig for att bli av med kardinal Fleury. Denna intryck misslyckades och ledde istallet till att Bourbon forvisades fran hovet. Kungen tog illa upp av Maries forsok att blanda sig i politiken, och instruerade henne att i fortsattningen alltid ratta sig efter Fleury. Efter detta gjorde hon aldrig nagot forsok att ingripa i politiken. Hon raknades dock asiktsmassigt till Devots , det katolska partiet vid hovet, och liksom sin mor forde hon en politisk korrespondens med Arvid Horns maka Margareta Gyllenstierna . Hon stodde rent privat sin fars ansprak pa den polska tonen under det polska tronfoljdskriget .

Som drottning mottog Marie Leszczy?ska vid sin ankomst till det franska hovet en hovstat vars poster hade besatts av medlemmar av hovadeln lojala till hertigen av Bourbon, och hon accepterade att posterna i hennes hushall tillsattes med utgangspunkt fran rang snarare an hennes personliga smak. Initialt bemottes hon inte med nagon storre respekt vid hovet, dar hon ansags vara av for lag bord for att bli drottning. Hon saknade inflytande och lyckades darfor aldrig skapa sig en egen maktbas, utan levde i skuggan av sin make. Da hon ville be om tjanst till nagon van eller tillsatta en post i sitt hushall, tvingades hon be kardinal Fleury och darefter Marc-Pierre de Voyer de Paulmy d'Argenson att be kungen for hennes rakning, istallet for att be honom direkt.

Eftersom hon saknade en personlig dynastisk betydelse och maktbas, vardesatte Marie Leszczy?ska hovetiketten, som kunde havda henne mot hovadeln genom att framhava hennes rangmassiga betydelse som drottning, och hon var kand for att folja den strikta etiketten till punkt och pricka, och noggrant fullfolja alla sina ceremoniella skyldigheter som drottning. Hon deltog dock inte i hovlivet mer an vad som var nodvandigt for att fullfolja sina representativa skyldigheter, och foredrog att dra sig undan till en mindre vankrets i hennes privata rum sa snart de var gjorda. Hon beskrivs som from och odmjuk, med en tillbakadragen laggning och ett ansprakslost privatliv, tyckte om god mat och agnade sig framst at att utova katolicismen och religiost motiverad valgorenhet mot de fattiga.

Marie Leszczy?ska var konst - och musikintresserad, agerade mecenat for artister, malade sjalv och forfardigade ett antal anonyma pamfletter med spetsfundigheter om livet vid det franska hovet. Hon brevvaxlade aven med Voltaire . Hon traffade Farinelli (1737) och aven Mozart (1764) som hon fann mycket charmerande: hon fick da tjanstgora som tolk, eftersom resten av den franska kungafamiljen inte talade tyska. Hennes bidrag till hovlivet var de polska kor konserter som holls varje vecka. Hennes underhall ansags vara lagt for en drottning, och hon stod ofta i skuld efter sitt favoritspel cavagnole , da varken maken eller fadern brydde sig om att betala hennes rakningar.

Marie Leszczy?ska ar ihagkommen som en av Frankrikes mest populara drottningar. Hennes ansprakslosa privatliv och hennes satt att dova sorgen over makens otrohet med boner och valgorenhet motsvarade kyrkans ideal av en idealisk hustru och drottning, och gav henne smeknamnet "Den goda drottning Marie".

Marie Leszczy?ska med sin son Ludvig, tronarvingen. Portratt fran ar 1730 av Alexis Simon Belle .

Barn [ redigera | redigera wikitext ]

tvillingarna Louise Elisabeth av Frankrike (1727?1759) och Anne Henriette av Frankrike (1727?1752)
Marie Louise av Frankrike (1728?1733)
Ludvig av Frankrike ; dauphin (1729-1765)
Philippe av Frankrike, hertig av Anjou. (1730?1733)
Marie Adelaide av Frankrike (1732?1800)
Victoire Louise Marie Therese av Frankrike (1733?1799)
Sophie Philippine Elisabeth Justine av Frankrike (1734?1782)
Marie Therese Felicite av Frankrike (1736?1744)
Louise Marie av Frankrike (1737?1787) och saligforklarad abbedissa av Saint Denis .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Nanna Lundh-Eriksson (1947). Hedvig Eleonora . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. ISBN
^ Lundh-Eriksson, Nanna: Den glomda drottningen. Karl XII:s syster. Ulrika Eleonora d.y. och hennes tid. Affarstryckeriet, Norrtalje. (1976)