Magnus Gabriel De la Gardie
Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686) avportratterad i kyrass troligen under 1640-talet av Henrik Munnichhofen
Titlar
Generalguvernor over Livland
Tidsperiod	1649?1651 och 1655?1657
Foretradare	Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Eftertradare	Gustav Horn (ar 1652) Axel Lillie (ar 1661)
Sveriges riksmarskalk
Tidsperiod	1651?1653
Foretradare	Ake Axelsson Natt och Dag
Eftertradare	Adolf Johan av Pfalz-Zweibrucken
Sveriges riksskattmastare
Tidsperiod	1652?1660
Foretradare	Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Eftertradare	Gustaf Bonde
Sveriges rikskansler
Tidsperiod	1660?1680
Foretradare	Erik Axelsson Oxenstierna
Eftertradare	Ingen ? ambetet avskaffat 1680?1792
Sveriges riksdrots
Tidsperiod	1680?1684
Foretradare	Per Brahe den yngre
Eftertradare	Ingen ? ambetet avskaffat 1684?1787
President i Svea hovratt
Tidsperiod	1680?1682
Foretradare	Knut Kurck
Eftertradare	Gustaf Adolf De la Gardie
Andra titlar	Riksrad , ambassador , universitetskansler , haradshovding , overstekammarherre
Ovrigt arbete	Forfattare , psalmforfattare , poet
Militartjanst
I tjanst for	Sverige
Tjanstetid	1645?1650, 1674?1677
Grad	Generallojtnant
Enhet	Svea livgarde
Slag/krig	Torstensonska kriget Karl X Gustavs polska krig Karl X Gustavs ryska krig Slaget vid Gdov Skanska kriget Slaget vid Uddevalla
Personfakta
Personnamn	Magnus Gabriel De la Gardie
Fodd	15 oktober 1622 Reval , Svenska Estland
Nationalitet	Sverige
Residens	Makalos , Stockholm Venngarns slott Lacko slott
Alma mater	Uppsala universitet
Dod	26 april 1686 (63 ar) Venngarns slott , Sigtuna , Sverige
Begravd	Varnhems klosterkyrka , Varnhem , Sverige
Slakt
Fralse- eller adelsatt	De la Gardie
Far	Jakob De la Gardie
Mor	Ebba Brahe
Slaktingar	Jakob Kasimir De la Gardie (bror) Pontus Fredrik De la Gardie (bror)
Familj
Gift	7 mars 1647 Slottet Tre Kronor , Stockholm
Make/maka	Maria Eufrosyne av Pfalz
Barn	Gustaf Adolf De la Gardie Catharina Charlotta De la Gardie Hedvig Ebba De la Gardie
Heraldiskt vapen

Magnus Gabriel De la Gardie , fodd 15 oktober 1622 i Reval (nuvarande Tallinn ), Estland , dod 26 april 1686 ^{[ 1 ]} pa Venngarns slott nara Sigtuna , Stockholms lan ( Uppland ), var en svensk greve , riksmarskalk , riksdrots , rikskansler och diktare. Han var son till Jakob De la Gardie och Ebba Brahe . Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka i Varnhem , Vastergotland.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Magnus Gabriel De la Gardie studerade i Uppsala och Leiden , och vistades en tid i Frankrike. Vid sin aterkomst till Sverige deltog han i Torstensons krig ^{[ 2 ]} och blev 1645 overste vid Livgardet. Han ansags vacker, belevad, bildad och spirituell, och vann drottning Kristinas ynnest och begavades med hoga utmarkelser och stora forlaningar. Enligt vissa rykten, dock med all sannolikhet falska, skall han ha varit drottningens alskare. Ar 1646 reste han som extraordinarie ambassador till Frankrike, blev 1647 riksrad med sate i Krigskollegium. Ar 1653 forlorade De la Gardie sin gunst hos drottningen efter en omfattande fortalskampanj, och suspenderades fran sina ambeten och forvisades i december samma ar fran hovet . Med Karl X Gustavs tronbestigning atervann De la Gardie konungagunsten, bland annat darfor att Karl X Gustav var bror till De la Gardies hustru Maria Eufrosyne av Pfalz . ^{[ 3 ]} Aktenskapet med Maria Eufrosyne av Pfalz ingicks ar 1647. Med henne fick han barnen Gustaf Adolf De la Gardie (1647?1695), Catharina Charlotta De la Gardie (Magnusdotter) (1655?1697) och Hedvig Ebba De la Gardie (Magnusdotter) (1657?1700).

Ar 1648 blev De la Gardie general i Tyskland och deltog som sadan i Prags belagring, 1649 generalguvernor i Livland , 1651 riksmarskalk och overstemarskalk och riksskattmastare 1652. Han var aven fran 1654 generalguvernor i Vastergotland och kansler for Uppsala universitet . I januari 1655 aterinsattes han som riksskattmastare, men som saval olamplig och sjalv mer intresserad av den militara banan blev han i juni samma ar istallet pa nytt generalguvernor i Livland med uppdrag att som kungens lojtnant sorja for hela krigsvasendet i Ostersjoprovinserna. Han fick aven i uppdrag att med den livlandska armen rycka in i Polen och dar forena sig med de fran Pommern utgaende svenska styrkorna. Vid loningen av denna uppgift visade han mer diplomatisk an militar skicklighet. De med Polen missnojda och av ett ryskt anfall hotade litauerna formaddes att frivilligt ansluta sig till Sverige, men pa grund av De la Gardies underlatenhet att med vapnad patryckning paskynda forhandlingarna fordrojdes uppgorelsen sa lange, att ryssarna hann besatta Vilna och Kovno och darigenom hota den svenska marschlinjen. Haren, som redan i mitten av juni brutit upp fran Riga, kunde forst i december forenas med kungens arme i Elbing . Tydligare visade han sin brist pa militar formaga vid Ostersjoprovinsernas forsvar mot ryssarna 1656?1657. Genom huvudlosa dispositioner blottstalldes Livland, och endast genom fiendens oforetagsamhet undgicks en erovring. ^{[ kalla behovs ]} Han adrog sig harigenom kungens haftiga missnoje och skildes i december 1657 fran befalet. 1659?1660 var han forste legat vid Olivakongressen .

Vid Karl X Gustavs dod blev Magnus Gabriel i enlighet med en utnamning dagen fore kungens dod 1660 rikskansler, men forst efter standernas bekraftade val erkandes han som sadant i oktober 1660. I enlighet med kungens testamente blev han medlem av Karl XI :s formyndarregering, och var ledare av formyndarregeringen aren 1660?1672.

Magnus Gabriel blev ar 1680 riksdrots , vilket innebar en retratt fran rikspolitiken. Formyndarrafsten och reduktionen drabbade honom hart och han fick bara behalla tva slott: Venngarn och Hojentorp ? en motgang som bland annat kom till uttryck i dikterna O Jesu! nar jagh hadan skal och Kom, Jesus, du min Fralserman . Sin storsta insats gjorde De la Gardie som frikostig mecenat och framjare av konst och vetenskap. Pa hans initiativ inrattades ar 1666 Antikvitetskollegium .

Sasom en av rikets storsta jordagare uppmuntrade han forlaningssystemet och stimulerade knappast till nagon storre sparsamhet. Hans franskvanliga utrikespolitik och olyckorna under 1675?1679 ars krig medforde att han forlorade sitt inflytande. Han byggde och underholl flera slott: Makalos , Karlbergs slott (om- och tillbyggnad), Venngarns slott , Lacko slott , Mariedals slott , Jacobsdal (senare Ulriksdals slott), Kagleholm i Varingen och Hojentorp . Han hade som forlaning en tid aven slotten Magnushov och Arensburg pa Osel , vilka han dock 1653 fick aterlamna och sedan lamnade med ovriga Osel till exildrottningens underhall. Uppgifterna om hans rikedom, frikostighet och relativa fattigdom mot slutet av livet, skall ses mot bakgrund att han fullstandigt lar ha saknat sinne for hushallning. Den tidens fordringsagare hade inte nagra effektiva legala medel for att havda sin ratt mot manniskor i hans samhallsstallning.

Den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti beskrev Magnus Gabriel De la Gardie pa foljande satt: "Han ar sakerligen den vackraste man i varlden, med ett livligt snille och en naturlig valtalighet. Han talar latin, italienska, franska, tyska och hollandska, han har mer an medelmattiga kunskaper i historia, saknar icke studier i filosofi, forstar utmarkt val politiska fragor och ar synnerligen valunderrattad om Europas politiska forhallanden." ^{[ 4 ]} "Men han ar", skriver Magalotti, "den samste hushallare och den storste slosare i varlden, haller en talrik betjaning, ett stort bord och ger ut stora summor for sitt bohag, sina tradgardsanlaggningar och byggnadsforetag ? det sags, att han samtidigt haller pa att bygga pa fyrtio eller femtio olika stallen." Karl Bonde , som i sina Anekdoter till svenska historien prisar rikskanslern for valtalighet och "ett harligt utvartes anseende", talar ocksa om De la Gardies bristande fasthet i viljan och hans slosaktighet, som gjorde honom i stand att "fortara hela konungariken, dar de hade varit i hans valde". ^{[ 5 ]}

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Samlade vitterhetsarbeten af svenska forfattare fran Stjernhjelm till Dalin. 7, Magnus Gabriel De La Gardie, Jacob Arrhenius, Israel Kolmodin, Gustaf Allon, Jacob Boethius och Peter Brask . Upsala: Hanselli. 1867. sid. VII-16. Libris 600768 . https://runeberg.org/svsf/7/0007.html  
• Valda bref till M. G. De la Gardie fran frander och vanner 1656?1678 . Stockholm. 1912. Libris 2612837  

Psalmer [ redigera | redigera wikitext ]

• O Jesu! nar jagh hadan skal eller med titeln Kom, Jesus, du min Fralserman , nummer 621 i 1986 ars psalmbok , som kan ses som ett exempel av de for tiden sa vanliga 'dodsberedelsepsalmerna' for manniskor som kande att deras tid snart var tillanda. Diktad 1686 och togs med i 1695 ars psalmbok som nr 387.

• Dodens makt och tyranni , eventuellt skriven av Johanna Eleonora De la Gardie . ^{[ 6 ]}

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

De la Gardie skankte en orgel till Odeby kyrka . Orgeln reparerades av Olof Hedlund , Stockholm pa bekostnad av baron Casten Feif . ^{[ 7 ]}

I popularkultur [ redigera | redigera wikitext ]

1785 uppfordes pa Gripsholm ett skadespel skrivet av Gustav III och tonsatt av Vogler dar De la Gardie framstalldes som utomaktenskaplig son till kung Gustav II Adolf och Ebba Brahe . ^{[ 8 ]}

I M. R. James skrackromantiska spokhistoria Count Magnus framstalls greven som ondskefull och i pakt med djavulen i sin livstid, och som om mojligt annu varre som odod .

Pa Lacko slott uruppfordes operan "Magnus Gabriel" sommaren 2008. Verket, komponerat av Daniel Bortz till Iwar Bergkvists libretto, skildrade Magnus Gabriels liv vid saval medgang som motgang.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

Portratten pa Skoklosters portrattsamling omfattar 600 verk. De flesta portratten ar osignerade och ar malade i olja pa duk, men ett hundratal ar avbildade med andra tekniker sasom till exempel gravyrer och pasteller. Oljemalningen av Magnus Gabriel De la Gardie ar kontursagad furupanna fran omkring ar 1700 och har formatet 28,5 × 23 cm.

• 
  Portratt av greven och riksradet Magnus Gabriel De la Gardie ikladd hermelinbramad , rod riksradsmantel och spetskras , i Skoklosters portrattsamling .
• 
  Magnus Gabriel De la Gardie, 1622?1686 (Richard Sylvius).
• 
  Staty av Magnus Gabriel De la Gardie, del av De la Gardiebrunnen av John Lundqvist , Nya Stadens Torg i Lidkoping .
• 
  Gravkor for greve Magnus Gabriel De la Gardie (dod 1686) och hans hustru Maria Eufrosyne av Pfalz (dod 1687) samt deras aldste son, greve Gustaf Adolf (dod 1695) och hans hustru, Elisabeth Oxenstierna (dod 1726) i Varnhems klosterkyrka , Vastergotland . Foto okant datum.
• 
  Gravkor for greve Magnus Gabriel De la Gardie (dod 1686) och hans gemal Maria Eufrosyne av Pfalz (dod 1687) samt deras aldste son, greve Gustaf Adolf (dod 1695) och hans hustru, Elisabeth Oxenstierna (dod 1726) i Varnhems klosterkyrka , Vastergotland . Foto 2009.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Blodbadstavlan
• Kronta Lejonet
• Magnus Gabriel De la Gardies hovkapell

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Abraham Peter Cronholm : Supplement till biographiskt Lexicon ofver namnkunnige svenske man , Lund, 1836, sid. 1?112
• Johan Sjoberg, "Universitetskanslern Magnus Gabriel De la Garbie. Ett 350-arsminne." Acta Universitatis Upsaliensis . Skrifter rorande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 144. Uppsala 2005.

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• G. Wittrock med bidrag av T. O:son Nordberg:  Magnus Gabriel De la Gardie i Svenskt biografiskt lexikon (1931)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Magnus Gabriel De la Gardie .
  Bilder & media
• Svensksprakiga Wikisource har verk av eller om Magnus Gabriel De la Gardie .
  Magnus Gabriel De la Gardie
• historiesajten Magnus Gabriel De la Gardie
• wadbring.com Magnus Gabriel De la Gardie
• De La Gardie, Magnus Gabriel i Libris
• ”De la Gardie, Magnus Gabriel” . Biografiskt lexikon for Finland . Helsingfors: Svenska litteratursallskapet i Finland . 2008?2011. URN:NBN:fi:sls-4622-1416928957228  

v   ?   r Fralse , ridderskap och adel i Sverige Sveriges ridderskap och adel (1866/2003?) Styrning Adelsmote  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte ( valsprak ) (1866-) Atter Adelskalendern (1854-)  · Alfabetisk lista  · Kronologisk lista Organisationer Vadstena adliga jungfrustift ( pensionsstiftelse ) (1739-)  · Svenska adelsforbundet (1914-) Fastigheter Riddarhuspalatset (1674)  · Lofstad slott  · Kronovalls slott  · Stjarnevik Ointroducerad adel Ointroducerad adels forening (1911)  · Ointroducerade atter  · Adelskalendrar Historik Medeltida fralse (cirka 1280?1523) Storman ( nobiles )  · Riddarvasen ; Riddarordnar : Riddare ( miles ), vapnare / sven av vapen , armiger  · Prasterskap ( andligt fralse )  · Stadfastelser : Alsno stadga ( " svensk uradel " ) (1280), Upplandslagen (1296)  · Fralsebrev (1300-talet)  · Skoldebrev (1400-talet) Adelsprivilegier (1569?2003)  · Prastestandet (1544?1866)  · Grevskap (1562?1680)  · Skoldknektar (1605)  · Adelsstandet : Herreklass , Riddarklass , Svenneklass Lantmarskalk (1617?1866)  · Collegium illustre (1625?1632)  · Norrkoping adliga jungfrustift (1783?1796)  · Paragraf 37 (1809?1974) Se aven Adliga statsministrar  · Adliga utrikesministrar  · Bergsadel  · Fideikommiss  · Johanniterorden i Sverige (1920-)