Magnus Gabriel De la Gardie

Fran Wikipedia
Magnus Gabriel De la Gardie
Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686) avportratterad i kyrass troligen under 1640-talet av Henrik Munnichhofen
Titlar
Tidsperiod 1649?1651 och 1655?1657
Foretradare Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Eftertradare Gustav Horn (ar 1652)
Axel Lillie (ar 1661)
Tidsperiod 1651?1653
Foretradare Ake Axelsson Natt och Dag
Eftertradare Adolf Johan av Pfalz-Zweibrucken
Tidsperiod 1652?1660
Foretradare Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Eftertradare Gustaf Bonde
Tidsperiod 1660?1680
Foretradare Erik Axelsson Oxenstierna
Eftertradare Ingen ? ambetet avskaffat 1680?1792
Tidsperiod 1680?1684
Foretradare Per Brahe den yngre
Eftertradare Ingen ? ambetet avskaffat 1684?1787
Tidsperiod 1680?1682
Foretradare Knut Kurck
Eftertradare Gustaf Adolf De la Gardie
Andra titlar Riksrad , ambassador , universitetskansler , haradshovding , overstekammarherre
Ovrigt arbete Forfattare , psalmforfattare , poet
Militartjanst
I tjanst for Sverige  Sverige
Tjanstetid 1645?1650, 1674?1677
Grad Generallojtnant
Enhet Svea livgarde
Slag/krig Torstensonska kriget

Karl X Gustavs polska krig Karl X Gustavs ryska krig

Skanska kriget

Personfakta
Personnamn Magnus Gabriel De la Gardie
Fodd 15 oktober 1622
Reval , Svenska Estland
Nationalitet Sverige  Sverige
Residens Makalos , Stockholm
Venngarns slott
Lacko slott
Alma mater Uppsala universitet
Dod 26 april 1686 (63 ar)
Venngarns slott , Sigtuna , Sverige
Begravd Varnhems klosterkyrka , Varnhem , Sverige
Slakt
Fralse- eller adelsatt De la Gardie
Far Jakob De la Gardie
Mor Ebba Brahe
Slaktingar Jakob Kasimir De la Gardie (bror)
Pontus Fredrik De la Gardie (bror)
Familj
Gift 7 mars 1647
Slottet Tre Kronor , Stockholm
Make/maka Maria Eufrosyne av Pfalz
Barn Gustaf Adolf De la Gardie
Catharina Charlotta De la Gardie
Hedvig Ebba De la Gardie

Magnus Gabriel De la Gardie , fodd 15 oktober 1622 i Reval (nuvarande Tallinn ), Estland , dod 26 april 1686 [ 1 ] pa Venngarns slott nara Sigtuna , Stockholms lan ( Uppland ), var en svensk greve , riksmarskalk , riksdrots , rikskansler och diktare. Han var son till Jakob De la Gardie och Ebba Brahe . Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka i Varnhem , Vastergotland.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Magnus Gabriel De la Gardie studerade i Uppsala och Leiden , och vistades en tid i Frankrike. Vid sin aterkomst till Sverige deltog han i Torstensons krig [ 2 ] och blev 1645 overste vid Livgardet. Han ansags vacker, belevad, bildad och spirituell, och vann drottning Kristinas ynnest och begavades med hoga utmarkelser och stora forlaningar. Enligt vissa rykten, dock med all sannolikhet falska, skall han ha varit drottningens alskare. Ar 1646 reste han som extraordinarie ambassador till Frankrike, blev 1647 riksrad med sate i Krigskollegium. Ar 1653 forlorade De la Gardie sin gunst hos drottningen efter en omfattande fortalskampanj, och suspenderades fran sina ambeten och forvisades i december samma ar fran hovet . Med Karl X Gustavs tronbestigning atervann De la Gardie konungagunsten, bland annat darfor att Karl X Gustav var bror till De la Gardies hustru Maria Eufrosyne av Pfalz . [ 3 ] Aktenskapet med Maria Eufrosyne av Pfalz ingicks ar 1647. Med henne fick han barnen Gustaf Adolf De la Gardie (1647?1695), Catharina Charlotta De la Gardie (Magnusdotter) (1655?1697) och Hedvig Ebba De la Gardie (Magnusdotter) (1657?1700).

Magnus och Maria Eufrosyne av Pfalz-Zweibrucken , 1625?1687.

Ar 1648 blev De la Gardie general i Tyskland och deltog som sadan i Prags belagring, 1649 generalguvernor i Livland , 1651 riksmarskalk och overstemarskalk och riksskattmastare 1652. Han var aven fran 1654 generalguvernor i Vastergotland och kansler for Uppsala universitet . I januari 1655 aterinsattes han som riksskattmastare, men som saval olamplig och sjalv mer intresserad av den militara banan blev han i juni samma ar istallet pa nytt generalguvernor i Livland med uppdrag att som kungens lojtnant sorja for hela krigsvasendet i Ostersjoprovinserna. Han fick aven i uppdrag att med den livlandska armen rycka in i Polen och dar forena sig med de fran Pommern utgaende svenska styrkorna. Vid loningen av denna uppgift visade han mer diplomatisk an militar skicklighet. De med Polen missnojda och av ett ryskt anfall hotade litauerna formaddes att frivilligt ansluta sig till Sverige, men pa grund av De la Gardies underlatenhet att med vapnad patryckning paskynda forhandlingarna fordrojdes uppgorelsen sa lange, att ryssarna hann besatta Vilna och Kovno och darigenom hota den svenska marschlinjen. Haren, som redan i mitten av juni brutit upp fran Riga, kunde forst i december forenas med kungens arme i Elbing . Tydligare visade han sin brist pa militar formaga vid Ostersjoprovinsernas forsvar mot ryssarna 1656?1657. Genom huvudlosa dispositioner blottstalldes Livland, och endast genom fiendens oforetagsamhet undgicks en erovring. [ kalla behovs ] Han adrog sig harigenom kungens haftiga missnoje och skildes i december 1657 fran befalet. 1659?1660 var han forste legat vid Olivakongressen .

Vid Karl X Gustavs dod blev Magnus Gabriel i enlighet med en utnamning dagen fore kungens dod 1660 rikskansler, men forst efter standernas bekraftade val erkandes han som sadant i oktober 1660. I enlighet med kungens testamente blev han medlem av Karl XI :s formyndarregering, och var ledare av formyndarregeringen aren 1660?1672.

Magnus Gabriel blev ar 1680 riksdrots , vilket innebar en retratt fran rikspolitiken. Formyndarrafsten och reduktionen drabbade honom hart och han fick bara behalla tva slott: Venngarn och Hojentorp ? en motgang som bland annat kom till uttryck i dikterna O Jesu! nar jagh hadan skal och Kom, Jesus, du min Fralserman . Sin storsta insats gjorde De la Gardie som frikostig mecenat och framjare av konst och vetenskap. Pa hans initiativ inrattades ar 1666 Antikvitetskollegium .

Sasom en av rikets storsta jordagare uppmuntrade han forlaningssystemet och stimulerade knappast till nagon storre sparsamhet. Hans franskvanliga utrikespolitik och olyckorna under 1675?1679 ars krig medforde att han forlorade sitt inflytande. Han byggde och underholl flera slott: Makalos , Karlbergs slott (om- och tillbyggnad), Venngarns slott , Lacko slott , Mariedals slott , Jacobsdal (senare Ulriksdals slott), Kagleholm i Varingen och Hojentorp . Han hade som forlaning en tid aven slotten Magnushov och Arensburg pa Osel , vilka han dock 1653 fick aterlamna och sedan lamnade med ovriga Osel till exildrottningens underhall. Uppgifterna om hans rikedom, frikostighet och relativa fattigdom mot slutet av livet, skall ses mot bakgrund att han fullstandigt lar ha saknat sinne for hushallning. Den tidens fordringsagare hade inte nagra effektiva legala medel for att havda sin ratt mot manniskor i hans samhallsstallning.

Den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti beskrev Magnus Gabriel De la Gardie pa foljande satt: "Han ar sakerligen den vackraste man i varlden, med ett livligt snille och en naturlig valtalighet. Han talar latin, italienska, franska, tyska och hollandska, han har mer an medelmattiga kunskaper i historia, saknar icke studier i filosofi, forstar utmarkt val politiska fragor och ar synnerligen valunderrattad om Europas politiska forhallanden." [ 4 ] "Men han ar", skriver Magalotti, "den samste hushallare och den storste slosare i varlden, haller en talrik betjaning, ett stort bord och ger ut stora summor for sitt bohag, sina tradgardsanlaggningar och byggnadsforetag ? det sags, att han samtidigt haller pa att bygga pa fyrtio eller femtio olika stallen." Karl Bonde , som i sina Anekdoter till svenska historien prisar rikskanslern for valtalighet och "ett harligt utvartes anseende", talar ocksa om De la Gardies bristande fasthet i viljan och hans slosaktighet, som gjorde honom i stand att "fortara hela konungariken, dar de hade varit i hans valde". [ 5 ]

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

Psalmer [ redigera | redigera wikitext ]

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

De la Gardie skankte en orgel till Odeby kyrka . Orgeln reparerades av Olof Hedlund , Stockholm pa bekostnad av baron Casten Feif . [ 7 ]

I popularkultur [ redigera | redigera wikitext ]

1785 uppfordes pa Gripsholm ett skadespel skrivet av Gustav III och tonsatt av Vogler dar De la Gardie framstalldes som utomaktenskaplig son till kung Gustav II Adolf och Ebba Brahe . [ 8 ]

I M. R. James skrackromantiska spokhistoria Count Magnus framstalls greven som ondskefull och i pakt med djavulen i sin livstid, och som om mojligt annu varre som odod .

Pa Lacko slott uruppfordes operan "Magnus Gabriel" sommaren 2008. Verket, komponerat av Daniel Bortz till Iwar Bergkvists libretto, skildrade Magnus Gabriels liv vid saval medgang som motgang.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

Portratten pa Skoklosters portrattsamling omfattar 600 verk. De flesta portratten ar osignerade och ar malade i olja pa duk, men ett hundratal ar avbildade med andra tekniker sasom till exempel gravyrer och pasteller. Oljemalningen av Magnus Gabriel De la Gardie ar kontursagad furupanna fran omkring ar 1700 och har formatet 28,5 × 23 cm.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Stockholm den 26 April”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender : s. 8. 26 april 1686.  
  2. ^ ”Utur Hans Excell. Herr Gustaff Horns Hufwud-Quarteer Fielckingen den 30. Julij”. Ordinari Post Tijdender : s. 1. 13 augusti 1645.  
  3. ^ Svensk uppslagsbok , Malmo 1931
  4. ^ Grimberg, Carl. ”121 (Svenska folkets underbara oden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/4/0123.html . Last 4 februari 2021 .  
  5. ^ Grimberg, Carl. ”122 (Svenska folkets underbara oden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/4/0124.html . Last 4 februari 2021 .  
  6. ^ 1. Beredelse Psalmar emot doden i Projekt Runeberg
  7. ^ Abrahamsson Hulpers, Abraham (1773) (pa svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter sardeles om Orgwerks Inrattningen i Allmanhet jemte Kort Beskrifning ofwer Orgwerken i Swerige . Vasteras: Johan Laurentius Horrn. sid. 277. Libris 2413220  
  8. ^ Sjoberg, Ragnar (1925). Drottning Christina och hennes samtid . Stockholm: Lars Hokerbergs forlag. sid. 101?102  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]