De manskliga rattigheterna ar en del av folkratten och ovrig internationell ratt , och preciseras i internationella overenskommelser. Dessa rattigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och faststaller samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De manskliga rattigheterna har sitt ursprung i den engelska Magna Carta fran 1215 , den franska Deklarationen om manniskans och medborgarens rattigheter fran 1789 och den amerikanska sjalvstandighetsforklaringen fran 1776 . I Sverige var det Magnus Ladulas lag fran 1280 Alsno stadga som gav fralset sina forsta rattigheter mot kungens makt. Vissa anger Kyros cylinder som ett tidigt exempel pa en upprakning av nagra av dagens manskliga rattigheter.

De manskliga rattigheterna framstalls ofta som universella, bland annat i det engelska namnet pa FN:s deklaration om de manskliga rattigheterna . Det innebar att de avses galla over hela jorden, oavsett land, kultur eller andra omstandigheter. De ska galla for var och en, oavsett etnisk tillhorighet, hudfarg , kon, sprak, religion, sexuell laggning , politisk uppfattning eller social stallning. De slar fast att alla manniskor ar fodda fria, ar lika i vardighet och har samma rattigheter. Endast de rattigheter som skyddas i den primara folkratten kan dock uppratthallas i juridisk mening, oavsett en viss stats anslutning till berorda internationella overenskommelser.

De manskliga rattigheterna preciseras alltsa i olika internationella overenskommelser. Bland dessa overenskommelser kan man skilja mellan konventioner och protokoll, som blir bindande i.o.m. att staterna uttryckligen forklarar sig bundna av dem, och forklaringar och deklarationer som utgor politiska forpliktelser. Den mest kanda deklarationen ar FN:s deklaration om de manskliga rattigheterna fran 1948 .

Forhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Kyros den stores cylinder raknas som ett av de aldsta dokumenten om manskliga rattigheter eftersom texten slar vakt om manniskans ratt till liv, egendom, tankefrihet , religionsfrihet och ratt att bosatta sig var hon vill. ^{[ 1 ]} Kyros cylinder ar dock praglad av sin samtid men kan i vissa avseenden betraktas som en foregangare till var tids universella rattighetsdeklarationer. Ett vasentligt storre inflytande over dagens syn pa de manskliga rattigheter torde det engelska Magna Charta -dokumentet fran 1215 ha utovat. I det begransades kungamaktens krav pa suveranitet. Det kom sa smaningom att utmynna i den i dagens demokratier vedertagna regeln att ingen kung, president eller annat makthavare kan sta over lagen.

Universella konventioner [ redigera | redigera wikitext ]

Efter andra varldskriget har olika dokument arbetats fram inom ramen for Forenta Nationernas stadgar som behandlar de manskliga rattigheterna. De grundlaggande internationella konventionerna ar

• FN:s allmanna deklaration om de manskliga rattigheterna (1948)
• Folkmordskonventionen (1948)
• FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965)
• Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rattigheter (1966)
• FN:s konvention om civila och politiska rattigheter (1966)
• Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979)
• Konventionen mot tortyr och annan grym, omansklig eller fornedrande behandling eller bestraffning (1984)
• Konventionen om barnets rattigheter (1989)
• Konventionen till skydd for alla migrantarbetares och deras familjers rattigheter (1990)
• FN:s deklaration om manniskorattsforsvarare (1998)
• Konventionen om rattigheter for personer med funktionsnedsattning (2006)
• Konventionen till skydd for alla manniskor mot patvingade forsvinnanden (2006)

Texten till deklarationen om de manskliga rattigheterna skrevs av FN:s kommission for de manskliga rattigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordforande. Den 10 december 1948 antogs den av generalforsamlingen med 48 roster for, 0 emot, och 8 blanka, daribland Sydafrika , Sovjetunionen och ovriga lander i ostblocket .

Internationella konventioner [ redigera | redigera wikitext ]

• Den europeiska konventionen angaende skydd for de manskliga rattigheterna och de grundlaggande friheterna (1950)
• Den amerikanska konventionen om manskliga rattigheter , (1969)
• Afrikanska stadgan om manskliga och folkens rattigheter , (1981)
• Kairodeklarationen om de manskliga rattigheterna i islam (1990; aldrig officiellt antagen)
• Arabiska stadgan om de manskliga rattigheterna ( 1994 ; tradde i kraft maj 2008)
• Europeiska unionens stadga om de grundlaggande rattigheterna , (2000)

Kategorisering av de manskliga rattigheterna [ redigera | redigera wikitext ]

Under Varldskonferensen i Teheran 1968 fastslogs att de manskliga rattigheterna och friheterna ar odelbara och avhangiga varandra. Olika stater har emellertid sedan de ratificerat dem uttryckt kritik for att de ekonomiska, sociala och kulturella rattigheterna utvecklats till ambitioner snarare an grundlaggande, universella rattigheter.

1941 formulerade president Roosevelt fyra friheter ( The Four Freedoms ) som var hans vision om varlden efter andra varldskriget: frihet att tala och uttrycka sig over hela varlden, frihet att tillbedja Gud pa sitt eget satt over hela varlden, frihet fran armod ( want ) och frihet fran radsla. I synnerhet de tva sista friheterna brukar framhallas som beskrivning av de manskliga rattigheterna, da de anses inbegripa de tva forra.

Olika kategoriseringar kan goras av de manskliga rattigheterna, men detta gors alltid utan att dessa rattigheter graderas inbordes: Rattigheterna galler varje individs ratt till ett dragligt liv, ratt till sina innersta tankar, skydd for familjen, frihet fran tortyr och slaveri, ratt till utbildning och ratt till yttrandefrihet och deltagande i landets styre.

Emellertid preciseras de manskliga rattigheterna i detalj av en lang rad dokument. For att fa en overblick over dessa kan till exempel foljande kategorier av rattigheter urskiljas:

• Medborgerliga och politiska rattigheter
• Ekonomiska, sociala och kulturella rattigheter
• Skydd mot diskriminering
• Nationella minoriteter och urbefolkningar
• Likhet infor lagen
• Barnets rattigheter
• Kvinnors rattigheter - kvinnlig rostratt
• Rattigheter for personer med funktionsnedsattning
• Rattigheter for HBTQ -personer ( Yogyakartaprinciperna )
• Asylfragor
• Ovriga fragor

Skillnader mellan olika deklarationer och konventioner [ redigera | redigera wikitext ]

Trots att de manskliga rattigheterna ar universella, har dess konventioner formulerats olika, varfor det ibland uppstatt konflikter i tolkningen. Europakonventionen och den amerikanska konventionen om de manskliga rattigheterna, utgar huvudsakligen fran individens ratt , och har sin idehistoriska upprinnelse i humanismen , den vasterlandska debatten om naturratten och upplysningens idedebatt. Vad betraffar den afrikanska stadgan om de manskliga rattigheterna, och aven generellt i u-lander och i stater utan parlamentariskt demokratiska system, daribland Kina , har de manskliga rattigheterna delvis kollektiva formuleringar, och betonar aven folkets ratt till utveckling, men ocksa individers skyldigheter.

Under varldskonferensen i Wien 1993 uppenbarades tolkningsolikheterna aven sa tillvida att bland annat Kina och Pakistan menade att de manskliga rattigheterna ar varje stats angelagenhet, och att FN inte har ratt att kontrollera att staterna efterlever dem. I samband med detta enades konferensen om en deklaration som slog fast att varldssamfundet har en universell kontrollfunktion och ska se till att de manskliga rattigheterna efterlevs. For detta instiftades samma ar en hogkommissarie for manskliga rattigheter. Hogkommissarien ar placerad i Geneve och ar tillika chef for centret for de manskliga rattigheterna.

FN:s deklaration om de manskliga rattigheterna kan betraktas som internationell lag genom rattspraxis (international costumary law), aven om den inte till formen ar juridiskt bindande.

EU, Europakonventionen och manskliga rattigheter [ redigera | redigera wikitext ]

I EU har Manskliga rattigheter en central plats genom Europakonventionen . Stater som vill soka medlemskap i EU moter krav pa att uppfylla grundlaggande manskliga rattigheter. EU staller aven krav pa omvarlden. EU har ocksa utarbetat sarskilda riktlinjer for att framja de manskliga rattigheterna genom sina relationer med tredje land. Det galler bland annat riktlinjer om dodsstraff och tortyr samt barns och kvinnors rattigheter.

Europadomstolen och Europeiska unionens domstol ar de primara och huvudsakliga utovarna av juridiska manskliga rattigheter i Sverige samt har tolkningsforetrade i alla avseenden som beror manskliga rattigheter och EU-ratt.

FN [ redigera | redigera wikitext ]

FN:s rad for manskliga rattigheter och andra speciella andemal [ redigera | redigera wikitext ]

Beslutet att etablera FN:s rad for manskliga rattigheter skedde vid Varldstoppmotet 2005 , ^{[ 2 ]} och radet grundades formellt av FN:s generalforsamling den 15 mars 2006. Radet har mandat att undersoka brott mot manskliga rattigheter samt framfora rekommendationer om dessa. ^{[ 3 ]} Radet ar ett underorgan till generalforsamlingen. ^{[ 4 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Manniskovarde
• Manniskorattsforsvarare
• Manskliga rattigheter inom islam
• Brott mot manskligheten
• Kyros cylinder
• Jus cogens

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• FN - Globalt uppdrag , huvudred. Lars Eriksson (Sthlm 1995)
• Understanding Human rights. Manual om human rights education , Human Security Network, European Training and Research Centre for Human Rights and Democracy, ed. Wolfgang Benedek och Minna Nikolova (ETC) (Graz 2003)
• Danelius, Hans , Manskliga rattigheter (Sthlm 1993)
• Bring, Ove , De manskliga rattigheternas vag - genom historien och litteraturen, Atlantis 2011

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikisource har originalverk relaterade till Manskliga rattigheter .
  Manskliga rattigheter
• Allman forklaring om de manskliga rattigheterna pa Forenta nationernas webbplats
• Fakta om manskliga rattigheter pa Sveriges regerings webbplats