Lilla Bratton - den lilla branta on - ar en o i Valla socken och Tjorns kommun . Den ar pa cirka 14 hektar och ligger i norra Hakefjorden strax soder om Tjornbron . Den hogre och storre Bratton ligger i sodra Hakefjorden vid Lovon och Algon .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Redan pa 1600-talet ar Lilla Bratton upptecknad i langderna for Valla socken i Tjorns harad . Har fanns tidigt en kvarn och manga batar kom med sad till malning. ^{[ 1 ]} Vad som finns kvar av detta ar en misslyckad kvarnsten , som ligger i en skreva i berget pa sydvastra delen av on. Av de tva ursprungliga gardarna ar Gamla Stallet fran 1700-talet den aldsta.

Ernst Manker har i sin bok “Tjorn och broarna” fran 1969 beskrivit, att “ar 1765 byggde handelsman Busk [Johan Busch] ^{[ 2 ]} fran Goteborg en vaderkvarn pa den till Tjorn raknade Lilla Bratton. Darmed inledde han en 200-arig vaderkvarnsepok pa Tjorn” . ^{[ 3 ]} Hans hustru, Anna Thalena Gathe, var syster till Lars Gathenhielm . Med all sannolikhet var det makarna Busck, som uppforde det " Gathenhielmska huset " i Goteborg. Konvojkommissarie J. Busch och hans slakt agde det Gathenhielmska huset under aren 1737?1816. ^{[ 4 ]}

Av "Karta ofver en del af Bohuslans skargard - Afmatt, plicktad och undersokt af O. J. Hagelstam Ar 1804" framgar, att vaderkvarnen var belagen pa Lilla Brattons nordvastra hojd, nara nuvarande Norrstugan . ^{[ 5 ]} Pa en senare karta - " Topografiska Corpsens Karta " - fran 1863 ar en vaderkvarn utmarkt aven pa sodra delen av on. ^{[ 6 ]}

De tva agarna till Lilla Bratton delade pa 1700-talet upp on i smala strak ? kampen om den basta akermarken visade sig pa detta satt. Det kan vara en av anledningarna till, att det finns sa manga korsbars - och appeltrad pa on. On bestar fortfarande av tva fastigheter ? Lilla Bratton 1:2 och 1:3.

Fram till i slutet av 1800-talet har “sillen gatt till” under sillperioderna . Da har man landat sill pa on for ett trankokeri med fyra kittlar och ett salteri tillhorande Thure Lundgren i Goteborg. Detta lag i narheten av nuvarande Sjostugan och Bastun vid det som da kallades "Ahlewiken". ^{[ 7 ]} Rester fran 1765 och framat av de gamla kajerna syns fortfarande vid Badviken . ^{[ 8 ]}

En donation for rekreation och semester [ redigera | redigera wikitext ]

On delags av Industrifacket Metalls medlemmar pa SKF . On forvaltas darfor delvis av "SKF:s Arbetares Forening Lilla Bratton" och AB Insula. Den donerades den 10 december 1926 av en av SKF:s grundare, Sven Wingquist och hans maka Hildur. Nar han fyllde femtio ar ingick bland gratulanterna aven tva styrelsemedlemmar fran SKF:s arbetarklubb, vilka "akte upp med en blomsterkvast och kom tillbaka med en halv o" . Den andra halvan hade SKTF:s tjansteman fatt. Efter nagra ar overlat de denna till arbetarnas forening for 17 500 kronor. ^{[ 9 ] [ 10 ]}

Lilla Bratton anvands sedan 1928 for rekreation och semestervistelse - huvudsakligen under juni-augusti. ^{[ 11 ]} Restaurang med kiosk ar oppna under sasongen. Det fanns tidigare ekor for uthyrning och numera en mindre gasthamn for besokande batar. ^{[ 12 ]}

Ar 1946 fick foreningen ytterligare en o donerad till sig av Sven Wingquist . Pa dennes 70-arsdag erholl foreningen medel for kop av Kallon , belagen strax nordost om Lilla Bratton. Denna o var avsedd som en "utflyktso" for de boende pa Lilla Bratton. ^{[ 13 ]} Infor bygget 1958?60 av Almobron fick davarande Vag- och vattenbyggnadsstyrelsen medgivande av Lilla Bratton, att forlagga brofasten och vagbank over Kallon . ^{[ 14 ]} Denna o forlorade darmed sin funktion som utflyktso. Istallet har Kallon utvecklats till en form av vildvuxet naturreservat mellan Almon och Stenungson .

Intill vagen pa Kallon har tva kungar skrivit sina namnteckningar pa bergssidan. Efter invigningen av Almobron den 15 juni 1960 var det Gustaf VI Adolf som skrev. Hans sonson Carl XVI Gustaf skrev sitt namn vid Tjornbrons invigning den 9 november 1981. ^{[ 15 ]}

Naturnara stugor [ redigera | redigera wikitext ]

Pa ons 28 tunnland - cirka 138 000 kvadratmeter - finns ett 70-tal stugor. Av dessa ar 32 moderna - exempelvis stugorna Bjorkstugan och Havsviken. ^{[ 16 ]} I anslutning till blomsterhusen - exempelvis Blaklinten och Resedan, fagelhusen - exempelvis Ejdern och Ugglan - och de omoderna husen - exempelvis Furuskog och Sjolyckan - finns det tre servicehus , som ar utrustade med dusch, toalett och tvattmaskin. Pa on finns fortfarande mojligheter att talta .

Aktivt semesterliv [ redigera | redigera wikitext ]

Under semesterperioden ordnas olika slag av aktiviteter och tavlingar for bade barn och vuxna. Dansar gor man antingen vid dansbanan eller pa bryggan . Pa on finns ocksa boulebana och lekplats . Under sasongen anordnas simverksamhet for ons barn och ungdomar. Manga unga och aldre badgaster tar varje sommar simborgarmarket och andra simmarken . ^{[ 17 ]}

Farjetrafik med fastlandet och Almon [ redigera | redigera wikitext ]

Passargeraretrafiken till och fran on skots under sasongen av M/S Granita , som efter turlista trafikerar Almon vid Myggenas . Fran sommaren 2019 angors inte langre bryggan vid Stenungstorg i Stenungsund . Pa Almon disponerar Lilla Bratton en egen brygga och en ramp for raddningsfordon samt parkeringsplats for boende och gaster pa on.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Historik , Gathenhielmska huset, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieambetet . Last 3 september 2015.
• "Om Lilla Bratton" pa foreningens webbplats. Last 25 augusti 2018.
• Lilla Brattons restaurang "Hafsviken". Last 25 augusti 2018.
• "Lilla Brattons gasthamn". Last 25 augusti 2018.
• "Lilla Brattons stugor". Last 25 augusti 2018.
• "Konferens pa en o?" Last 25 augusti 2018.

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Beckholmen, Kuno (1982). Vi pa Kulan: SKFs verkstadsklubb 1907-82 . Goteborg: Klubben. sid. 373-398. Libris 359802  
• Lilla Bratton - semesterparadis , artikel av Malin och foto av Sven Berg, Goteborgs-Tidningen , 1949-07-18.
• Bohlin Asa, Hilmersson Stig, red (2010). Tjornbroarna: 50 ar 1960-2010 . Stenungsund: Stenungsunds hembygdsforening. sid. 22. Libris 12052133 . ISBN 9789163366987  
• Gulin, Sven (1978). Goteborgs hjarta: en bok om manniskor, affarer och byggnader kring Kungsgatan. D. 2, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning fran Domkyrkan till Ostra Larmgatan . Goteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 234. Libris 164478  
• Hagelstam, Otto Julius; Schulten Nathanael Gerhard af (2002). Skarhamn ([Faks.]). [Goteborg]: Svenska sjoarkivet. Libris 8554907  
• Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna pa Tjorn . Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. sid. 124-125. Libris 23415  
• Manker, Ernst (1969). Tjorn och bron: studier . Stockholm: LT. sid. 29. Libris 1955565  
• Modin, Karl (1947). Svenska uppfinnare och industriman . Uppsala: Lindblad. sid. 266. Libris 382570  
• Vi pa Kulan: 1982-2007 . Goteborg: SKF verkstadsklubb. 2007. sid. 55-59. Libris 10558740  
• " Natur- och kulturguide - Tjorn ", Berit Stridh, Anna Berglund och Britta Leander, Tjorns kommun, 2012, s. 45.
• Pettersson, Johan (1999). Skargardsverken i Bohuslan: trankokerier och salterier under 1700-talets sillfiskeperiod . Stockevik: J. Pettersson. sid. 72-73. Libris 7453843 . ISBN 91-630-8135-0  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Carleson Edvard, red (1765). Kongl. maj:ts och Riksens Commerce Collegii Kundgorelse, At farsk Sill ej far Sjoledes utforas ifran Gotheborgs- och Bohus Lans Skargardar til andre orter utom thesze Skargardar, samt the therstades anlagde Salterier och Trankokeri-Inrattningar. Gifwen Stockholm then 15. julii 1765. . Tryckt uti Kongl. tryckeriet.. Libris 3296242  
• Eriksson, Kjell (2012). Boner och brannvin: om livet pa Tjorn under 1700-talet och 1800-talet . Skarhamn: Batdokgruppen. Libris 13530840 . ISBN 978-91-87360-57-2  
• Eriksson, Kjell (2014). "Silla kommer, silla kommer!": om sillperioder och fiske vid Tjorns kust under 1700-talet och 1800-talet . Skarhamn: Batdokumentationsgruppen. Libris 16258315 . ISBN 978-91-87360-66-4  
• Konig, Pehr (1817). Om trankokningen i Bohus lan, jemte beskrifning pa ett trankokeri. . i K.Vetenskapsakad:s handlingar.1817.. [Stockholm]. Libris 2756520  
• Nestorson, Holger (2011). Strandhugg pa historiska platser runt Tjorn med "Jolln" . Sverige: Holger Nestorson. Libris 12315727  
• Nordstrom, Erik (2010). En bro for mycket: om striden for en broled mellan Tjorn och Stenungsund 1939-1954 . Kallekarr: Littke information. Libris 11925217  
• Fahlen, Martin; Stigh, Jimmy, & Areback, Hans (2008). Strovtag pa Bohuslans sockertopp . Kungalv: Martin Fahlen. Libris 10658056 . ISBN 978-91-633-2016-3  
• Reiher Carl Henric, red (1984). Vastkustrapsodi . Svenska kryssarklubbens arsskrift, 0491-6778 ; 1984. Stockholm: Sv. kryssarklubben. sid. 34-55. Libris 7758957 . ISBN 91-86548-06-9   , Hugo Tiberg, " Somrar vid Hakefjorden ".

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Lilla Brattons officiella webbplats
• Karta over byggnaderna pa Lilla Bratton.
• Stugorna pa Lilla Bratton.
• Almostrand, Tjorns entre , Tjorns Naturskyddsforenings yttrande over forslag till detaljplan 2014-05-30.
• Samradsredogorelse till "Forslag till detaljplan for Almostrand och Tjorns entre, Tjorns kommun Vastra Gotalands lan ? normalt planforfarande", upprattad 2014-11-28 och godkand av Samhallsbyggnadsnamnden 16 december 2014. s. 35-37.
• Detaljplan for Almostrand och Tjorns entre , Tjorns kommun Vastra Gotalands lan.
• M/S Granita , tidtabell.