Lidingons lage i
Stockholms skargard
.
Lidingo,
aven
Lidingon
eller
Lidingolandet,
ar en
o
i sodra
Uppland
i
Stockholms inre skargard
. Den bildar tillsammans med nagra mindre ogrupper, daribland
Fjaderholmarna
och
Storholmen
,
Lidingo kommun
.
Gammelek vid promenadstigen langs
Kyrkviken
.
Kulturlandskapet pa Lidingo vid
Elfvik
.
Olika tolkningar har framforts av betydelsen av namnet Lidingo och hur on benamndes ursprungligen.
Det aldsta dokument man aterfunnit dar Lidingo omnamns i skrift ar i ett testamente upprattat 1328 av
stormannen
Jedvard Filipsson
[
1
]
, i meningen
curiam in Lydhingø
, motsvarande "en Lidingo gard". Vilken gard som avsags angavs inte men enligt en teori kan det vara samma gard som anges i ett brev 1370 som "
curiam meam dictam vigby
" det vill saga Vikby bo (i ett salubrev 1381 skrivet som "Wiby" och 1384 som enbart "Boo" med tva "o") motsvarande Bo gard i nuvarande stadsdelen
Bo
[
2
]
, dar
Vik
i namnet avser nuvarande Kyrkviken som pa 1300-talet skar djupare in mot vaster, med strandlinjen betydligt narmare platsen for nuvarande Bo gard, ursprungligen Vikby.
Namnforskaren
Carl Ivar Stahle
(1913-1980) havdade att ursprunget till forledet Lydh var
Ludd
, motsvarande den fornnordiska benamningen pa
vass
och att den inre delen av
Kyrkviken
, som innan en kyrka byggdes, benamndes
Ludh(a)vik
- den vassrika havsviken. Kopplingar av forledet Lydh till ordet
ledung
och Vikingarnas ledungsflottor, som har forekommit i litteraturen, speciellt i samband med att Lidingo skulle valja stadsvapen 1926 (se
Lidingo kommunvapen
), som hade tydliga drag av tidens trend med nationalromantik, avvisade dock Stahle.
Namnet som det angavs 1328,
Lydhingø
, kan ocksa ha samma ursprungsbetydelse som exempelvis gardsnamnet
Lydinge gods
i Tuna socken nordost om Uppsala, men i form av en 'o',
Lydhinge-o
. Namnet
Lydinge
forekommer idag i ett namn pa en fastighet pa Lidingo.
[
3
]
Ett annat faktum ar att bokstaven
i
anda fram mot 1600-talet ofta angavs som
y
[
4
]
, i vissa sammanhang och anvandes genomgaende i exempelvis ordet
wyk
motsvarande nuvarande stavningen
vik
varfor Lidingo langt tillbaka tiden kan ha stavats som
Lydingo
eller
Lydhingo
med nuvarande uttal, eventuellt som ij.
Nuvarande stavningen
Lidingo
ar en moderniserad form av det namn pa on som anges pa den aldsta karta som aterfunnits over Lidingo, framtagen av lantmatare Pedher Mehnloos i november 1661, med stavningen
Lijdingeoon
. Pa en karta, ursprungligen upprattad 1696 och uppdaterad 1779 av Erland Strom anges namnet till
Lidingeohn
, dar man hallit fast vid efterledet
-inge
. Efterledet
-inge
i dessa bada stavningar ar ett mycket vanligt efterled i gamla ortnamn i Malardalen och manga andra platser i Sverige, exempelvis Arn-
inge
, Han-
inge
, Hudd-
inge
, Grod-
inge
etc. och avser folk som bodde eller kom fran en viss plats. Forleden ar ofta terrangbetecknande, varfor
lid
i betydelsen 'backe' eller 'kuperad terrang' skulle kunna passa in. Utefter den kustlinje som vetter narmast mot Stockholm finns det ett fatal dalgangar med backar som folk till fots i forsta hand var hanvisade till forr i tiden nar de skulle ta sig in och upp pa Lidingolandet. Inne pa Lidingo finns det ocksa ett fatal storre omraden som kan betraktas som flacka jamfort med forhallandena pa fastlandet, varfor berg och backar var nagot som Lidingoborna sen forntiden hade fatt vanja sig vid. Etymologen
Elof Hellquist
(1864-1933) havdade redan 1927 att den forsta delen
Liding
otvetydigt kommer av ordet
lid
, vilket betyder 'backe' eller 'bergssluttning'. Det ar den namnteorin som fran att Lidingo dyker upp i olika agarhandlingar pa 1300-talet som ar det vedertagna ursprunget till nuvarande namn. Man kan dock inte utesluta att on benamndes annorlunda runt 1200-talet, men ingen skriftlig dokumentation har aterfunnits fran tiden fore 1300-talet.
Namnet uppdelat i tre delar med olika stavningar som har anvants under olika arhundraden, kan sammanfattas som:
Ludh(a)-
,
Ludd-
,
Lydh-
,
Lyd-
,
Lijd-
,
Lid-
,
-inge-
,
-ing-
,
-ø
,
-oo
och
-o
.
Lidingos historia som boplats gar tillbaka till
vikingatiden
och kan delas upp i ett antal tydliga tidsperioder. forst kom
forntiden
fran tidig
jarnalder
fram till slutet av 1200-talet samtidigt med att
Stockholm
borjade utvecklas som stad.
Lidingo var ett bondesamhalle med manga mindre gardar fran tidigt 1200-1300 som forvarvas av
Bo Johnsson (Grip)
under perioden 1376-1381. Hans markomrade omfattande storre delen av Lidingolandet. Lidingo tas over av
Gustav Axelsson Baner
pa
Djursholms slott
pa slutet av 1400-talet.
Johan Gabriel Baner d.y.
salde alla s.k. fralsehemman pa Lidingo 1775 till formogna Stockholmare.
Lidingo villastader
byggdes upp genom bolagsforvarv av mark med borjan 1906, som tidigare anvants som jordbruksmark, och styckas upp. 1900-talets industrialisering gjorde sitt intag pa Lidingo med
AGA
(1910) som storsta foretag. Efterkrigstidens koncentrerade bostadsomraden med flerbostadshus byggdes upp fran omkring 1950 fram till borjan av 1970-talet.
-
Lidingon 1661.
-
Lidingon 1720-1774.
-
Lidingon 1873.
-
Lidingon 1900.
Den obebyggda delen av Lidingo bestar huvudsakligen av skog. Terrangen ar relativt starkt kuperad med stora bergsryggar och mellanliggande bordigt slattland, som genom
landhojningen
stigit ur havet, och idag pa de mest laglanta omradena ligger endast nagra meter over havsniva. Pa den ostra delen av Lidingo finns
Langangen-Elfviks naturreservat
, ett omrade som stracker sig fran sodra delen av Lidingo vid
Kottlasjon
via
Ekholmsnas
over
Hustegafjarden
och vidare till
Elfvikslandet
. Omradet ar rikt pa
radjur
,
dovhjort
och
rodrav
. En
baverfamilj
finns i
Kottlasjon
med tydliga spar av strandnara tradfallning av lovskog, och
gravling
finns i omradet vid
Stockby
.
Den storsta hojden ar det delvis konstgjorda berget vid
Ekholmsnasbacken
, som nar 70
meter over havsniva
.
Det finns fem mindre sjoar pa on, dar Kottlasjon ar den storsta:
Lidingo ar den storsta on narmast Stockholms stad i det inre av
Stockholms skargard
med en areal pa cirka 3050 ha. On omgardas av vattenomradena
Lilla Vartan
,
Halvkakssundet
,
Hoggarnsfjarden
,
Askrikefjarden
och
Stora Vartan
. On delas i norra och sodra Lidingo av
Kyrkviken
och
Hustegafjarden
som i oster overgar i
Hoggarnsfjarden
.
Lidingo ar relativt hart belastad av
luftfororeningar
och sotpartiklar fran centrala Stockholm och fran kolkraftverkets utslapp i
Hjorthagen
genom de forharskande vindarna fran sydvast till vast. Kvaliten pa havsvattnet ar idag dock sa god att vattnet i princip ar tjanligt for bad runt om hela Lidingo. Tillkomsten av
Kappala reningsverk
och ett sen lang tid tillbaka forbud mot utslapp av orenade avlopp fran bade industri, hushall och yrkessjofart i vattenomradet runt Lidingo utgor i detta sammanhang de viktigaste delarna for havsvattenkvaliten runt Lidingon. Anda in pa 1960-talet slapptes stora mangder avloppsvatten ut orenat till vattenomradet oster om
Stora Hoggarn
fran bade hushall och industrier kombinerat med oljespill och annat fran den tidigare tata fartygstrafiken med bade lastfartyg och oljetankers till
Vartahamnen
och
Frihamnen
.
Pa Lidingo finns foljande landers ambassader (inkluderat konsulat): Albanien, Bahamas, Bolivia, El Salvador, Eritrea, Filippinerna, Honduras,
Iran
, Kongo-Kinshasa, Nordkorea, Ukraina, Sudan, Belarus och Zimbabwe.
[
5
]
Flera ambassader i Stockholm har sitt ambassadorsresidens pa Lidingo, daribland Kanadas ambassador som bor i
Gustaf Dalens
ursprungliga privata
Villa Ekbacken
.
[
6
]
Wikimedia Commons har media som ror
Lidingo
.