Lesjofors
Tatort
Lesjofors station 2014
Land	Sverige
Landskap	Varmland
Lan	Varmlands lan
Kommun	Filipstads kommun
Distrikt	Rammens distrikt
Koordinater	59°58′33″N 14°10′58″O  /  59.97583°N 14.18278°O  / 59.97583; 14.18278
Area	178  hektar   (2020) [ 1 ]
Folkmangd	736  (2020) [ 1 ]
Befolkningstathet	4,1 inv./ hektar
Tidszon	CET ( UTC+1 )
-  sommartid	CEST ( UTC+2 )
Tatortskod	T5732 [ 2 ]
Beb.omradeskod	1782TB102 (1960?) [ 3 ]
Geonames	2696479
Ortens lage i Varmlands lan
Wikimedia Commons : Lesjofors
SCB:s bebyggelseomradesavgransning Redigera Wikidata

Lesjofors ar en tatort i Rammens distrikt ( Rammens socken ) i norra Filipstads kommun .

Lesjofors ligger omkring 40 km norr om centralorten Filipstad och utgor en affars- och administrationsmassig knutpunkt for den norra delen av kommunen. Lesjofors ar belaget nara granserna mellan Varmland , Dalarna och Vastmanland . Riksvag 26 liksom Inlandsbanan passerar genom orten.

Lesjofors, som ligger invid Lesjons sodra ande och i Lesjoalvens dalgang, vaxte upp kring jarnhantering under 1600-talets senare del och var lange en utpraglad bruksort . Idag ar ortens storsta arbetsgivare Lesjofors fjadrar , som tillverkar fjadrar for fordonsindustrin.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Orten har vuxit upp kring jarnbruket Lesjofors bruk. Lesjofors bruk har i sin tur sitt ursprung i Dalkarlssjohyttan . ^{[ 4 ]} Privilegiebrev for uppforande av en masugn vid Dalkarlssjon utfardades 1642 , och den stod fardig for drift 1648 . ^{[ 5 ]} Ett monument over 1600-talsbergsmannen Mattes Simonsson, "Suder Mattes", pa Sjosta minneskulle vid Dalkarlssjon, sydvast om Lesjofors restes 1960. Det ar skapat av Martti Peitso .

1675 utfardades ett privilegiebrev for uppforande av en hammarsmedja vid Lesjo strommar som da var en narmast obebodd trakt, och denna stod fardig 1680 . 1675 raknade bruket som sitt fodelsear. Marken betraktades som ren och vild odemark. Transporterna var problematiska nar det saknades vagar och transporter kunde bara ske under vintern da slade kunde anvandas. Destinationer var Orebro och Kristinehamn dar det fanns jarnvagar och vidare transport med bat. Fran 1830 utvecklades ett transportsystem langs med vagar som anlades men framforallt genom sjotransporter. ^{[ 6 ]} Ett nasta avgorande steg i transportutvecklingen kom 1888 da Inlandsbanans strackning genom Lesjofors till Kristinehamn invigdes. ^{[ 6 ]}

Bruket overtogs 1817 av firman Ekman & co. och 1831 infordes har lancashireprocessen i Sverige av Gustaf Ekman . Gustaf Ekman inrattade 1847 folkskolor i Lesjofors, Langbanshyttan och Persberg , ordnade foredrag och pensionskassa for sina arbetare. Lesjofors bruk kom under mitten av 1800-talet att utvecklas till ett av landets framsta jarnverk. Lesjofors AB bildades 1867. ^{[ 7 ]} Styret av Lesjofors dominerades fram till 1900-talets borjan helt av disponenten vid bruket tillsammans med kyrkan. ^{[ 6 ]} 1902 bildades Avdelningen 65 inom Metall som kom att spela en betydande roll i bruket och ortens utveckling. ^{[ 8 ]}

Monstersamhallet Lesjofors [ redigera | redigera wikitext ]

Brukets dominans forde med sig att ingen mark saldes till invanarna, for bruket var det viktigast att ha marken for det egna behovet i den tranga dalgangen. Bostader eftersattes och Lesjofors hade fram till 1940-talet en mycket dalig bostadsstandard med stor trangboddhet och bruket byggde inget avlopp- och vattennat. Kritik av samtiden med tidningsreportage om den prekara bostadssituationen bidrog till att bruket tvingades agera och forbattra bostaderna. ^{[ 6 ]}

Under Gerard De Geers ledning moderniserades bruket och med den expanderade orten ? Lesjofors vaxte raskt i storlek. 1907 hade ett Folkets hus uppforts och Folkets Park invigdes 1922. ^{[ 9 ]} 1928 slappte De Geer och bruket all tomtforsaljning fri for att losa bostadsproblemen vilket startade en stor egnahemsrorelse. 1940 tog kommunen over ansvaret fran bruket for bostadsbyggande och infrastruktur. HSB kom att spela en viktig roll i bostadsbyggandet som kommande aren tilltog. ^{[ 10 ]}

Under 1950-talet fanns 24 affarer i samhallet. I Centrumhuset aterfanns service som post, apotek, bank, bibliotek och lakarmottagning. Har fanns aven hotell och matservering. ^{[ 11 ]} Bland de sociala institutioner som funnits i Lesjofors forutom idrottsforeningen hor ABF , musikkaren, Forelasningsforeningen, IOGT :s scoutkar, Roda korset och Egnahemsforeningen. ^{[ 12 ]} Lesjofors museum visar samhallets historia och har samlat in originalobjekt fran samhallets olika delar.

Bandyorten Lesjofors [ redigera | redigera wikitext ]

En samlande kraft i brukssamhallet blev lagets framgangsrika bandylag Lesjofors IF som blev kant som "Bandybaronerna". Laget drog storpublik da laget spelade i bandyns hogsta serier. Lesjofors AB sponsrade laget och gav spelare arbete vid bruket. Foretagets logotyp aterfanns tillsammans med LIF-market pa matchstallet. ^{[ 13 ]}

Utflyttning och bruksnedlaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Lesjofors var och ar belaget i Rammens socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Rammens landskommun . I denna inrattades 22 februari 1946 Lesjofors municipalsamhalle som sedan upplostes 31 december 1954. ^{[ 14 ]} 1970 bodde 2400 personer i Lesjofors. ^{[ 15 ]} Sedan dess har befolkningen minskat med mer an 60 procent. ^{[ 12 ]} Arbetskraftsinvandring till Lesjofors startade under 1960-talet med finnar som dominerande grupp. ^{[ 16 ]}

Under 1960- och 1970-talet borjade orten fa problem med utflyttning, framforallt ungdomar och unga vuxna lamnade orten. ^{[ 17 ]} Bruket Lesjofors AB gick i konkurs 1985 , efter att ha installt betalningarna i en forsta omgang 1982 . Delar av verksamheten som omfattar tillverkning av fjadrar till fordon har fortsatt i form av Lesjofors fjadrar . ^{[ 18 ]} Orten fick under 1980-talet en flyktingforlaggning. Pa grund av utflyttningen som skett sedan 1980-talet har flera bostadshus rivits. 2014 revs aven OK-macken. ^{[ 19 ]}

Befolkningsutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Lesjofors museum har utstallningar om saval brukshistorien som om orten i ovrigt. ^{[ 21 ]}

I Lesjofors finns Esperanto -Garden, som ar kursgard som drivs av esperantister i de nordiska landerna och fungerar som vandrarhem aret runt. Flera internationella kulturevenemang har arrangerats har. ^{[ 22 ]}

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• Bandybaronen i folkhemmet , Christer Ericsson , Carlsson Bokforlag, 2012
• Nar jarnet brot bygd ? en kronika over liv och arbete i Lesjofors under 300 ar , Gerard De Geer, Stockholm, 1975
• Kunskapens hander: kunskapstraditioner, maskulinitet och forandring i Lesjofors 1940-2010 , Ramona Ivener , Fakulteten for humaniora och samhallsvetenskap, Historia, Karlstads universitet, 2014

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Lesjofors .
  Bilder & media
• Om Lesjofors pa Filipstads Bergslags webbplats

v   ?   r Filipstads kommun i Varmlands lan Distrikt Brattfors  · Filipstad  · Gasborn  · Kroppa  · Nordmark  · Rammen Tatorter Filipstad  · Lesjofors  · Nykroppa  · Persberg Smaorter Brattfors  · Kalhyttan  · Nordmark Ovriga orter Langban  · Villastaden