Latitud

Latitud , breddgrad , polhojd , parallell , hojdgrad, geografisk bredd och nordvinkel ar en geografisk punkts vinkelavstand fran ekvatorn uttryckt i grader . Platser pa norra halvklotet ligger pa en nordlig breddgrad och motsvarande for sodra halvklotet . Sydliga breddgrader kan i vissa sammanhang skrivas med en negativ vinkel .

Latituden uttrycker en punkts position i nord?sydlig ledd pa jorden och har bestamts till att vara 0° vid ekvatorn, 90° nord vid Nordpolen och 90° syd vid Sydpolen . Det nord?sydliga avstandet mellan varje grad ar 60 nautiska mil eller cirka 111,1 km . Att jorden inte ar fullt sfarisk , utan en mycket svag sfaroid har inte mycket betydelse i detta sammanhang. For att uttrycka en orts ost-vastliga position anvands longituder , aven kallade meridianer.

Omkretsen av varje latitud minskar ju langre bort fran ekvatorn den ligger. Jordens omkrets ar vid ekvatorn 40 000 km , eller 21600 nautiska mil. Vid polerna ar omkretsen lika med noll. En latituds omkrets kan bestammas av formeln:

Omkretsen (i nautiska mil) = cosinus for latituden × 21 600.

Angivelseformer [ redigera | redigera wikitext ]

Latitud anges vanligen av ett N eller S foljt av gradtalet i hela grader, minuter och eventuellt sekunder . Till exempel ligger Helsingborg pa latituden 56°2′33″ N som utlases ”56 grader, 2 minuter och 33 sekunder nord”.

Liksom med klockan gar det 60 bagsekunder per bagminut och 60 bagminuter per grad. En bagminut ar, nar det handlar om latituder, detsamma som en nautisk mil eller 1852 meter och kallas darfor ibland distansminut . En bagsekund, nautisk sekund eller distanssekund ar saledes cirka 30,87 meter.

Latituden kan aven anges som ett decimaltal , for exemplet med Helsingborg blir det 56,0425 grader nord.

Navigation och latituder [ redigera | redigera wikitext ]

Att fardas i rak ost-vastlig ledd, det vill saga folja en och samma latitud, kan vid forsta betraktande verka vara den narmaste vagen mellan tva orter med samma latitud. De flesta kartprojektioner tycks understodja detta missforstand. Narmsta fagelvag mellan tva orter pa jorden foljer alltid en storcirkel , det vill saga en cirkel, vars plan gar genom jordens medelpunkt. Och med undantag av ekvatorn ar latituder (till skillnad fran longituder ) inte storcirklar.

Den narmaste vagen mellan tva orter pa samma latitud alltid gar norr om latituden pa norra halvklotet och soder om latituden pa sodra halvklotet. Denna skillnad mellan narmaste vag och att folja en viss latitud i ost-vastlig riktning blir allt patagligare ju storre avstand och ju narmre polerna resan gar. Detta enkelt visas genom att fasta en trad pa en jordglob .

Typer av latituder [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns flera olika definitioner av latitud. En vanligt forekommande ar geodetisk latitud, vilken definieras som vinkeln mellan ekvatorsplanet och en linje vertikalt genom den punkt som latituden galler. Denna vertikala linje ligger i det meridianplan som innefattar punkten och jordens polaxel, men eftersom jorden inte ar helt sfarisk kommer linjen for alla breddgrader utom ekvatorn och polerna inte att passera jordens centrum. Skillnaden mellan geodetisk och astronomisk latitud ar mycket liten.

Sfarisk latitud ar vinkeln mellan ekvatorsplanet och en linje genom jordens centrum och den punkt vars latitud avses, det vill saga i stort sett en variant av vanliga sfariska koordinater.

En mindre vanlig variant av latitud ar elliptisk latitud , vilken med fordel anvands vid berakningar av gravitationsfaltet kring jorden. Denna latitud kan definieras genom att betrakta storlek och form hos en ellips som ar konfokal med (har samma brannpunkter som) den ellips som utgor skarningen med det meridianplan som innefattar den punkt vars elliptiska latitud avses, och den rotationsellipsoid som anvands, och dessutom passerar genom punkten sjalv.