Laki

For andra betydelser, se Laki (olika betydelser) .

Laki eller Lakagigar ar en vulkanspricka pa sydvastra Island . I en naraliggande spricka skedde ett stort utbrott 934 e.Kr., Eldgjautbrottet, som producerade 19,6 kubikkilometer lava . Utbrottet Lakagigar 1783 ? 1784 orsakade den globala naturkatastrofen Moðuharðindin som dodade 75 procent av Islands boskap och 21 procent av Islands davarande befolkning.

Laki ar en del av ett vulkansystem som har sitt centrum i Grimsvotnvulkanen och som inkluderar kanjonen Eldgja och vulkanen Katla . Den ligger mellan glaciarerna Myrdalsjokull och Vatnajokull i ett omrade med sprickbildningar fran sydvast till nordvast.

Utbrottet 1783 [ redigera | redigera wikitext ]

Den 8 juni 1783 oppnades en spricka med 130 vulkankratrar genom freatiska utbrott pa grund av grundvatten som blandades med stigande basaltmagma . Efter nagra dagar blev utbrotten mindre explosiva, med stromboliska och hawaiianska utbrott och stora lavafloden. Ett atta manader langt svavelaerosol resulterade i artusendets storsta klimatiska och sociala forandringar. ^[
1
]

Handelsen kallas Skaftareldar och Siðueldur. Den resulterade i omkring 14 km³ basaltlava, 0,91 km³ pyroklastiskt material ^[
2
] och lavafontanerna uppskattas ha natt 800?1 400 meter. I Storbritannien blev sommaren 1783 kand som "sandsommaren" pa grund av allt nedfall fran vulkanen. En uppskattning ar att 23 000 britter dog till foljd av forgiftning i samband med nedfallet ^[
3
] Den aerosol som skapades av utbrottet orsakade en nedkylning av norra halvklotet .

Utbrottet fortsatte till 7 februari 1784 , men den storsta delen lava producerades under de forsta fem manaderna. Grimsvotnvulkanen, som Lakisprickan kommer ur, hade utbrott samtidigt, men det pagick till 1785. Utslappet av gaser, med bland annat omkring 8 miljoner ton fluor och omkring 120 miljoner ton svaveldioxid , blev i Europa kant som Lakidimman.

Lakidimman tog manga offer med sig och de som blivit smittade av den giftiga dimman fick plagsamma smartor i kroppen. Kroppen borjade svullna upp och likasa tandkottet. Nar man begravde kropparna, lade man dem oftast 3-4-10 stycken i samma grop. Pa sommaren nar solen gick upp och ner var den blodrod; folket sade att det var som om den hade doppats i doda. Efter sommaren 1783 borjade extrema vader komma. Folket trodde att det var pa grund av Lakidimman som det blev sa. Det borjade bli mycket molnigt och ett ovader med hagel, nastan stora som en nave, foll fran himlen. Enorma blixtar som man aldrig hade sett forut syntes pa himlen. Efter hosten 1783 blev det kallt, kallare an vanligt. Vintern blev ett hart slag och folk dog allt mer.