Lagskotska

	Lagskotska
	Scots
	Lagskotskans utbredning.
Talas i	Skottland , Nordirland och republiken Irland
Region	Skottland: Skotska laglandet , Caithness , Orkneyoarna , Shetlandsoarna . ; Irland: Ulster .
Antal talare	Skottland: 1,5 miljon ; Ulster: 30 000
Status	hotat
Sprakfamilj	Indoeuropeiska sprak Germanska sprak Vastgermanska sprak Anglo-frisiska sprak Engelska sprak Lagskotska ; ; ; ; ;
Officiell status
Officiellt sprak i	ingen ; Skottland: traditionellt sprak , officiellt landsdelssprak eller minoritetssprak ; Irland: traditionellt sprak
Sprakmyndighet	Skottland: ingen; Dictionar o the Scots Leid ar viktig. ; Irland: Tha Boord o Ulster-Scotch
Sprakkoder
ISO 639 ?1	-
ISO 639 ?2	sco
ISO 639 ?3	sco
SIL	SCO

Ej att forvaxla med skotsk engelska .

Lagskotska , eller scots , ^[
3
] ( Lallans , Lowland Scots ) ar ett vastgermanskt sprak talat i Skottland och i Ulster . Det gar tillbaka till den nordengelska dialekten northumbriska och har paverkats av bade lokala keltiska sprak (framst skotsk gaeliska ) och fornnordiska .

Lagskotska ar ett sedan 1992 erkant minoritetssprak i Skottland och talas idag av drygt 1,5 miljoner invanare, de flesta i de skotska laglanderna . Det talas av langt fler i olika grad av blandning med (skotsk) engelska.

Utbredning och indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Lagskotskan ar framst utbredd i Skottlands laglander, langst i nordost samt i delar av Ulster pa nordligaste Irland. Ulster omfattar alla sex grevskapen i Nordirland och tre grevskap i Irlandska republiken ( Cavan , Donegal och Monaghan ), och Ulster Scots -dialekten talas pa bada sidorna av gransen (till exempel i County Donegal i republiken).

Dialekter ^[
4
][ redigera | redigera wikitext ]

Nordliga ( Doric ) - Caithness , Aberdeen , Dundee , nordostra Skottland.
Centrala ( Lallans ): Fife , Perthshire , Edinburgh , Stirling , Glasgow , Lothian , Strathclyde och sydvastra Skottland.
Sydliga: langs gransen mot England. Under medeltiden utvandrades landet.
Insulara: Orkneyoarna och Shetlandsoarna
Ulster Scots eller Ullans : Nordirland och County Donegal i Irland (vissa akademiker anser att Ulster Scots ska klassificeras tillsammans med de centrala dialekterna).
Storstaderna Edinburgh , Dundee och Glasgow har lokala stadsvarianter av de centrala dialekterna blandat med skotsk engelska , men i Aberdeen talar man Mid Northern Scots , en nordlig dialekt.

Historia, definition och status [ redigera | redigera wikitext ]

Spraket gar tillbaka till den fornengelska dialekten northumbriska . Slakttradet for spraket har definierats enligt foljande: ^[
5
]

Indoeuropeiska
- germanska sprak
  - vastgermanska sprak
    - fornengelska
      - angliska
        northumbriska
        lagskotska

I overgangen fran northumbriska till lagskotska tog spraket stort intryck av det anglo-danska spraket, ^[
5
] det sprak som utvecklades i delar av det medeltida Storbritannien under danskt herravalde (se Danelagen ).

Fram till Skottlands union med England 1603 (vilken pa 1700-talet ersattes av den mer centraliserade staten Storbritannien) hade lagskotska status som nationalsprak i Skottland. Det hade da ett valutvecklat skriftsprak och en stor litterar tradition. Detta ar ocksa en av orsakerna till att manga skottar havdar lagskotskans identitet som eget sprak; ^[
3
] andra framlagda argument for detta ar skillnaderna mellan skotsk och engelsk ljuduppsattning, grammatik och ordforrad.

Likheterna mellan lagskotska gor att andra mer ser spraket som en sarpraglad variant av engelska . Det ar dock skillnad mellan den normaliserade lagskotskan och den lokala dialekten av engelska ( skotsk engelska , Scottish Standard English ). Gransen mot den senare ar dock mindre klar, genom den dialektala rikedomen bade hos lagskotska och skotsk engelska. ^[
3
]

Lagskotska skall inte heller forvaxlas med skotsk gaeliska . Detta ar ett keltiskt sprak som numera framst ar spritt langst i nordvast i Skottland.

Nutida status [ redigera | redigera wikitext ]

Lagskotska ar enligt 1992 ars Europaradskonvention om landsdelssprak och minoritetssprak (godkand av Storbritanniens parlament ) erkant som ett officiellt landsdelssprak eller minoritetssprak . Detta ar det tillsammans med fem keltiska sprak : manx , iriska , skotsk gaeliska , kymriska (walesiska) och korniska . Lagskotska och skotsk gaeliska betecknas av skotska parlamentet som traditionella sprak .

Ulster Scots -dialektens status erkandes i Nordirland i fredsavtalet Langfredagsavtalet 1998. Enligt avtalet ar Ulster Scots part of the cultural wealth of the island of Ireland (en del av on Irlands kulturella rikedom). Genomforandet av avtalet skapade lagskotska sprakets enda officiella myndighet - Tha Boord o Ulster Scotch - Ulster-Scots Agency .

Efter det allmanna valet 2003 utlovade Skottlands regering i koalitionsoverenskommelsen ( Partnership for a Better Scotland ) en ny nationell sprakstrategi ( National Language Strategy ) for att ge stod till Skottlands sprak: We will develop a plan to support our traditional and other languages (Vi kommer att utveckla en plan for att stodja vara traditionella och andra sprak).

Utformning [ redigera | redigera wikitext ]

Ordforrad [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga samband mellan lagskotskan och de nordiska spraken . Dessa likheter harstammar fran kontakter med urnordiskan och aven fran det senare handelsutbytet under medeltiden.

Svenska	Norska	Skotska	Engelska
att flytta	a flytte	tae flit	to move
att grata (grater, grat, gratit)	a grate	tae greet (greet, grat, grutten)	to cry, to weep (weep, wept, wept)
karta	kart	cairt	map
kyrka	kirke	kirk	church
barn	barn	bairn (dialekter pa ostkusten) ( wean pa vastkusten)	child
ja	ja	aye	yes
att minnas	a huske	tae mynd	to remember
"Minns du?"	Husker du?	"Mynds du?" (Shetlandsdialekt)	"Do you remember?"
dis	dis	haar	sea mist
trakig	kjedelig	dreich	dull
tva	to	twa	two
kall	kald	cauld	cold
lang	lang	lang	long
ronn	rogn	rowan	mountain ash, rowan
bjork	bjørk	birk	birch
ek	eik	aik	oak
backe	høyde	brae	hill
back	strøm	burn	stream
armhala	armhule	oxter	armpit
damm	støv	stour	dust
tack	takk	ta	thanks
mycket	mye	gey (mycket), muckle (stor, mycket, manga)	very
liten	liten	wee	little, small
bro	bro	brig	bridge

Sprakexempel [ redigera | redigera wikitext ]

Robert Burns ar en av skotskans mest kanda poeter. Nedan presenteras hans dikt "Scots Wha Hae".

Scots Wha Hae

'Scots, wha hae wi Wallace bled,

Scots, wham Bruce has aften led,

Welcome tae yer gory bed,

Or tae victorie

'Now's the day, an now's the hour:

See the front o battle lour,

See approach proud Edward's power -

Chains and Slaverie.

'Wha, for Scotland's king and law,

Freedom's sword will strongly draw,

Freeman stand, or Freeman fa,

Let him on wi me.

'By Oppression's woes and pains,

By your sons in servile chains!

We will drain our dearest veins,

But they shall be free.

'Lay the proud usurpers low,

Tyrants fall in every foe,

Liberty's in every blow! -

Let us do or dee.

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

^ Enligt det skotska parlamentet .
^ Enligt Storbritanniens parlament .
^ Enligt North/South Co-operation (Implementation Bodies) Northern Ireland Order 1999

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Dictionar o the Scots Leid Arkiverad 20 februari 2008 hamtat fran the Wayback Machine .
^ Tha Boord o Ulster-Scotch
^ [ a b c ] ”Skottland ? sprak” . ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skottland#spr%C3%A5k . Last 10 januari 2018 .
^ ”Pronunciation” (pa engelska). www.scots-online.org . http://www.scots-online.org/grammar/pronunciation.asp . Last 10 januari 2018 .
^ [ a b ] ”Dictionary of the Scots Language :: History of Scots to 1700” (pa engelska). dsl.ac.uk . http://www.dsl.ac.uk/about-scots/history-of-scots/ . Last 10 januari 2018 .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Aitken, A.J. (1977) How to Pronounce Older Scots in Bards and Makars. Glasgow, Glasgow University Press.
Aitken, A. J. (1987) The Nuttis Schell: Essays on the Scots Language . Aberdeen, Aberdeen University Press. ISBN 0-08-034530-1
Caldwell, S.J.G. (1974) The Pronoun in Early Scots . Helsinki, Societe Neophilique.
Corbett, John; McClure, Derrick; Stuart-Smith, Jane (Editors) (2003) The Edinburgh Companion to Scots . Edinburgh, Edinburgh University Press. ISBN 0-7486-1596-2
Eagle, Andy (2005) Wir Ain Leid . Scots-Online. Available in full at https://web.archive.org/web/20080626053426/http://www.scots-online.org/airticles/WirAinLeid.pdf
Jones, Charles (1997) The Edinburgh History of the Scots Language . Edinburgh, University of Edinburgh Press. ISBN 0-7486-0754-4
Jones, Charles (1995) A Language Suppressed: The pronunciation of the Scots language in the 18th century . Edinburgh, John Donald. ISBN 0-85976-427-3
Kingsmore, Rona K. (1995) Ulster Scots Speech: A Sociolinguistic Study . University of Alabama Press. ISBN 0-8173-0711-7
McClure, J. Derrick (1997) Why Scots Matters . Edinburgh, Saltire Society. ISBN 0-85411-071-2
Niven, Liz; Jackson, Robin (Eds.) (1998) The Scots Language: its place in education . Watergaw Publications. ISBN 0-9529978-5-1
Robertson, T.A.; Graham, J.J. (1991) Grammar and Use of the Shetland Dialect . Lerwick, The Shetland Times Ltd.
Ross, David; Smith, Gavin D. (Editors) (1999) Scots-English, English-Scots Practical Dictionary . New York, Hippocrene Books. ISBN 0-7818-0779-4
Scottish National Dictionary Association (1999) Concise Scots Dictionary . Edinburgh, Polygon. ISBN 1-902930-01-0
Scottish National Dictionary Association (1999) Scots Thesaurus . Edinburgh, Polygon. ISBN 1-902930-03-7
Warrack, Alexander (Editor) (1911) Chambers Scots Dictionary . Chambers.
Yound, C.P.L. (2004) Scots Grammar . Scotsgate. Finns i fulltext pa https://web.archive.org/web/20050911120142/http://www.scotsgate.com/scotsgate01.pdf

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikipedia

Wikipedia har en upplaga pa Lagskotska .

[1] Enligt det skotska parlamentet .

[2] Enligt Storbritanniens parlament .

[3] Enligt North/South Co-operation (Implementation Bodies) Northern Ireland Order 1999

[4] Dictionar o the Scots Leid Arkiverad 20 februari 2008 hamtat fran the Wayback Machine .

[5] Tha Boord o Ulster-Scotch

[:0-6] [ a b c ] ”Skottland ? sprak” . ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skottland#spr%C3%A5k . Last 10 januari 2018 .

[7] ”Pronunciation” (pa engelska). www.scots-online.org . http://www.scots-online.org/grammar/pronunciation.asp . Last 10 januari 2018 .

[:1-8] [ a b ] ”Dictionary of the Scots Language :: History of Scots to 1700” (pa engelska). dsl.ac.uk . http://www.dsl.ac.uk/about-scots/history-of-scots/ . Last 10 januari 2018 .

[ a ]

[ b ]

[ c ]

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]