Kryptografi
(grek.
κρυπτ??
(kryptos)
= "gomd",
γρ?φειν (grafein)
= "skrift") avser
kommunikation
som utformats med avsikt att undanhalla hemlig information fran obehoriga. Kryptografin ar det operativa utforandet av det man studerar inom
kryptologin
(
laran
om kryptografi).
Krypteringen kan verka pa enskilda tecken eller binara bitar i klartexten - sadana system kallas
chiffer
och anvander oftast olika matematiska
krypteringsalgoritmer
, for att gora ett meddelande skrivet i
klartext
obegripligt for utomstaende.
Tva huvudtyper av chiffer finns. Dels s.k.
utbyteschiffer
, dar klartextens bokstaver (eller binara bitar, om man arbetar med sadana), byts ut mot andra (arbetar man pa binar niva handlar det istallet om att vaxla eller behalla bitar pa olika stallen i en bitstrom, efter nagot system), dels s.k.
omkastningschiffer
, dar bokstaverna (eller bitarna) i klartexten kastas om.
Man kan ocksa anvanda
kod
(i sig ett slags utbyteschiffer), som istallet byter ut hela ord, fraser, stavelser etc. mot daremot svarande
kodgrupper,
med hjalp av en kodbok. En kod kan vara ordnad - klartextens termer ar uppstallda i alfabetisk ordning jamte kodgrupperna, som ocksa tilldelats klartexttermerna i alfabetisk (eller numerisk, om kodgrupperna bestar av siffror) ordning - eller oordnad, i vilket fall kodgrupperna ar tilldelade klartexttermerna slumpvis. I det forra fallet behover man bara en kodbok for att inkoda eller avkoda ett meddelande, medan man i det senare fallet behover tva: en dar klartexten ar ordnad alfabetiskt (med motsvarande kodgrupper i oordning) och en dar istallet kodgrupperna ar ordnade alfabetiskt (med daremot svarande klartext i oordning), inte helt olikt en ordbok over ett frammande sprak.
Koder ar inte speciellt vanliga nufortiden, utan man anvander sig framst av olika datorgenererade chiffer. Sadan kryptering delas normalt upp i tva kategorier:
Att "knacka" kryptot, det vill saga att kunna fa fram klartexten utan tillgang till nyckeln, och att rekonstruera nyckeln kallas att
forcera
kryptot.
Steganografi
ar hemliga meddelanden skrivna och sanda sa att endast den avsedda mottagaren kanner till att meddelandet overhuvudtaget existerar.
Fore modern tid handlade kryptologi endast om sekretess av meddelanden (d.v.s.
kryptering
) - konvertering fran ett begripligt meddelande till ett obegripligt och tvart om, vilket gor meddelandet olasligt for personer utan kunskap om det hemliga spraket (det vill saga nyckeln som behovs for dekryptering av meddelandet).
Kryptering har anvants av bland annat spioner, militaren och diplomater for att forsoka sakerstalla sekretess inom kommunikation. Under de senaste decennierna har omradet expanderat utvidgats till att innehalla bland annat tekniker for meddelandeintegritet,
autentisering
av sandare/mottagare, digitala signaturer och sakra betalningar.