Kristian IV av Danmark

Fran Wikipedia
Kristian IV
Portratt av kung Kristian av Pieter Isaacsz fran borjan av 1610-talet
Regeringstid 4 april 1588?28 februari 1648
(59 ar och 330 dagar)
Kroning 29 augusti 1596 i Kopenhamn
Foretradare Fredrik II
Eftertradare Fredrik III
Valsprak Fromhet starker rikena ( latin : Regna firmat pietas )
Regeringstid 4 april 1588?28 februari 1648
(59 ar och 330 dagar)
Foretradare Fredrik II
Eftertradare Fredrik III
Gemaler Anna Katarina av Brandenburg
Kirsten Munk
Barn Fredrik
Son med okant namn
Kristian
Sofie
Elisabet
Fredrik III
Ulrik
Christian Ulrik Gyldenløve
Dorotea Elisabet
Hans Ulrik Gyldenløve
Dodfodd son
Son med okant namn
Anne Cathrine
Sophie Elisabeth
Leonora Christina
Valdemar Christian
Elisabeth Augusta
Fredrik Kristian
Christiane
Hedevig
Marie Kathrine
Dorothea Elisabeth
Ulrik Christian Gyldenløve
Elisabeth Sofie
Att Oldenburgska atten
Far Fredrik II
Mor Sofia av Mecklenburg
Fodd 12 april 1577
Frederiksborgs slott , Hillerød , Danmark
Dod 28 februari 1648
(70 ar och 322 dagar)
Rosenborgs slott i Kopenhamn
Begravd Roskilde domkyrka

Portratt pa Christian IV.
Staty over Kristian IV av Bertel Thorvaldsen , radhuset i Kristianstad .
Kristian IV:s kroning 1596 malad av Otto Bache .

Kristian IV , da. Christian 4. , fodd 12 april 1577 , dod 28 februari 1648 , var kung av Danmark och Norge 1588?1648. Han var son till Fredrik II av Danmark och Sofia av Mecklenburg . Kungens valsprak lod "Regna firmat pietas", fromhet styrker rikena . Med nastan 60 ar pa tronen ar han den langst regerande monarken i Danmarks historia.

Kristian valdes till tronfoljare 1580 och var vid faderns dod 1588 knappt elva ar. Riksradet tillsatte darfor en formyndarregering som bestod av fyra riksradsmedlemmar. Han erholl en ganska vardad uppfostran, som dock led av dragkampen mellan det av modern gynnade tyska och det av adeln havdade danska inflytandet. 1593 overtog Kristian regeringen i Slesvig-Holstein och 1596 i Danmark-Norge. Med iver agnade sig Kristian at regeringsbestyren; sarskilt intresserade han sig for Norge, slottsbyggningar, starkande av forsvaret och utrikespolitiken. [ 1 ]

Kristian IV ingick tva aktenskap, forsta gangen 1597 med Anna Katarina av Brandenburg och andra gangen ( morganatiskt ) 1615 med Kirsten Munk .

Han avled 1648 pa Rosenborgs slott och gravsattes i Roskilde domkyrka . Sonen Fredrik III eftertradde fadern pa tronen.

Kristiania , Kristianopel , Christiania och Kristianstad ar exempel pa platser som har uppkallats efter Kristian IV.

Ekonomisk politik [ redigera | redigera wikitext ]

Ekonomiskt sett forde Kristian IV en affarsmassig politik. Han gav handelsmonopol till handelsstaderna, upprattade det islandska, det gronlandska och det ostindiska handelskompaniet, och 1616 forvarvade han kolonin Trankebar . Ar 1619 skickade kungen i vag Jens Munk med fregatten Enhorningen och jakten Lamprenen for att hitta sjovagen till Indien och Kina norr om Kanada . Fore avresan talade kungen sjalv, under en gudstjanst i Holmens kyrka i Kopenhamn , till de 64 man som skulle delta i resan.

Militara nederlag [ redigera | redigera wikitext ]

Kungen hade ambitioner pa att gora Danmark-Norge till nordeuropas starkaste makt politiskt, ekonomiskt och militart, men fick stora problem med att bevara den danska ledarrollen dar svenskarna forde en kraftig expansionspolitik. Flottan byggdes kraftigt ut, men Danmark lyckades aldrig fa ihop en bondehar som kunde jamstallas med den svenska. Kalmarkriget 1611?1613, som fordes med dyrt betalda legosoldater , gav inte nagot resultat, da de bada landerna var jambordiga i militar styrka, och Kristian fick uppge sina ambitioner pa att ateruppratta unionen med Sverige. [ 2 ]

Kristian kom darefter att vanda sig mot soder for att utoka det danska inflytandet dar. Trots det danska riksradets motstand drog han 1625 in Danmark i Trettioariga kriget , ett foretag som slutade med fiasko och en period med ockupation och plundring av Jylland . Misslyckandet minskade Kristians auktoritet och okade spanningen mellan honom och adeln. Hans utrikespolitik kom darefter att inriktas mot att hindra Sveriges maktutvidgning i Tyskland. Ur politisk standpunkt var agerandet riktigt, men hans utmanande men ej pa tillrackliga maktmedel stodda politik ledde till det katastrofala kriget med Sverige 1643?45. [ 2 ]

Ar 1643 forsokte svenskarna genom en kniptangsmanover att rikta en dodsstot mot Danmark. Den svenske faltmarskalken Lennart Torstenson ryckte in i Jylland fran soder, och faltmarskalk Gustav Horn norrifran in i Skane . I Danmark kallas krigshandelserna for Torstensons krig och Horns krig , dar den 67-arige Kristian IV 1644 ledde ett sjoslag pa Kolberger Heide . Under detta sjoslag miste kungen synen pa ena ogat [ 3 ] , da en svensk kula traffade en kanon pa det danska flaggskeppet Trefaldigheten. Kriget slutade med ett danskt nederlag, och med freden i Bromsebro upphorde den danska dominansen i Norden . Kristian IV var efter detta tvungen att i storre utstrackning ratta sig efter riksradet i Danmark.

Framgangsrik byggherre [ redigera | redigera wikitext ]

Aven om Kristian IV:s regeringstid praglades av militara nederlag och ekonomisk tillbakagang, anser manga danskar att denna period var en guldalder. Detta beror inte minst pa de manga stader som han anlade pa sin tid: Christianshavn samt Kristianstad i Skane som har Christian IV:s sigill som sitt stadsvapen an idag och ar den enda staden i varlden med en utlandsk kungs sigill som sitt stadsvapen. Vidare anlade han Kristianopel i Blekinge , Christiania , Kongsberg och Kristiansand i Norge, och Gluckstadt i Holstein . Staderna anlades efter renassansens ideal. Gatorna ligger vinkelratt mot varandra.

I Kopenhamn har han efterlamnat ett stort antal byggnadsverk som Borsen , Holmens kyrka , Rosenborgs slott , Regensen , Trinitatis kirke med Rundetarn , som skulle tjana som observatorium, Nyboder , Proviantgarden och Tøjhuset . Dessutom byggde han om Frederiksborgs slott i Hillerod till ett vackert renassansslott.

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

Västergarns kyrka med Kristian IV:s monogram
I flera kyrkor pa Gotlands krons altartavlorna fortfarande av Kristian IV:s monogram. Har altartavlan i Vastergarns kyrka.
Kungamotet 1619 i Halmstad mellan Kristian IV och Gustav II Adolf , skulptur av Edvin Ohrstrom , utanfor Halmstads radhus

Under kung Kristian IV:s 60-ariga regeringstid fick han sammanlagt 23 barn, efter vad man kanner till. Anna Katarina fodde honom sex barn, daribland sedermera kung Fredrik III . Redan fore drottningens dod 1612 inledde kungen ett forhallande med Kirsten Madsdatter , som gav honom ett frillobarn , och Karen Andersdatter i sin tur tre frillobarn.

Kristian IV fick tolv barn med Kirsten Munk , bland annat Leonora Christina som redan vid 15 ars alder blev bortgift med Corfitz Ulfeldt . Kungens och Kirstens mangariga, stormiga aktenskap slutade med att kungen beskyllde hustrun for otrohet och for att forsoka forgifta honom, och det blev skilsmassa. Efter 1629 levde kungen ihop med Vibeke Kruse , med vilken han fick tva frillobarn. Atta av Kristians barn dog som sma. Hans aldste son, arvtagaren prins Kristian, dog 1647.

Barn med Anna Katarina av Brandenburg [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Kristian, "den utvalde prinsen" (1603?1647)
  2. Fredrik III av Danmark , fodd 1609.
  3. Ulrik (1611?1633; var en tid furstbiskop av det sekulariserade stiftet Schwerin; han var patankt som akta make till drottning Kristina av Sverige; under en forhandling blev han ihjalskjuten av en kroatisk ryttare)
  4. ytterligare tre barn, doda som sma

Barn med Kirsten Madsdatter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Christian Ulrik Gyldenløve , fodd 1611.

Barn med Karen Andersdatter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Hans Ulrik Gyldenløve , fodd 1615, dod 1645, gift med Regitze Grubbe .

Barn med Kirsten Munk [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Anne Kathrine (1618?1633; 1627 trolovad med Frands Rantzau, som var stathallare i Kopenhamn och aven rikshovmastare. Han omkom 1632 efter en fest vid Rosenborgs slott i Kopenhamn; han foll i vallgraven och drunknade. Hon sorjde ihjal sig ).
  2. Sofie Elisabeth (1619?1657; gift med den tyske politikern Christian von Pentz)
  3. Leonora Christina , fodd 1621; gift 1636 med Corfitz Ulfeldt .
  4. Valdemar Christian (1622?1656)
  5. Elisabet Augusta (1623?1677; gift med Hans Lindenov, kand som en brakstake)
  6. Fredrik Kristian (1625?1627)
  7. Christiane , fodd 1626; gift 1642 med Hannibal Sehested , tvilling till
  8. Hedevig (1626?1678; gift med Ebbe Ulfeldt; hon kallade honom 'det forbandede kreatur' men foljde honom likval i landsflykt till drottning Kristinas hov i Stockholm )
  9. Marie Kathrine (fodd och dod 1628)
  10. Dorotea Elisabet (1629?1687; kung Kristian IV kallade henne "den kasserade jungfrun", eftersom han var saker pa att han inte var hennes far; hon skickades till ett kloster i Tyskland )
  11. ytterligare tva barn, som var dodfodda

Barn med Vibeke Kruse [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Ulrik Christian Gyldenløve , fodd 1630, dod 1658.
  2. Elisabeth Sofie Christiansdatter , fodd 1633, dod 1654, gift 1648 med Claus Ahlefeldt .

Anfader [ redigera | redigera wikitext ]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik I av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian III av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magnus I av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorothea av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina av Braunschweig-Wolfenbuttel
 
 
 
Kristian IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albrekt VII av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ulrik III av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik I av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabet av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sophie av Pommern
 
 
 


Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Carlquist, Gunnar , red (1933). Svensk uppslagsbok . Bd 16 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 44?45  
  2. ^ [ a b ] Carlquist, Gunnar , red (1933). Svensk uppslagsbok . Bd 16 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 45  
  3. ^ Englund, Peter (1993). Ofredsar: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt . Atlantis. sid. 412. ISBN 978-91-7486-067-2 . Last 1 december 2023  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristian_IV_av_Danmark&oldid=54179264 ”