Sundasundet
.
Krakatau
(indonesiska:
Pulau Rakata
eller
Pulau Krakatau
[
1
]
) ar en
vulkan
och
ogrupp
belagen i
Sundasundet
mellan
Sumatra
och
Java
i
Indonesien
. Krakatau (lokalt namn:
Rakata
) ar aven namnet pa resterna av den o som slets i bitar vid
ett mycket kraftigt vulkanutbrott den 26 och 27 augusti 1883
. Idag bestar ogruppen av fyra oar, varav den nyaste ?
Anak Krakatau
("Krakataus barn") ? ar belagen rakt over den fortfarande aktiva vulkanen.
En flerarig seismisk aktivitet kulminerade i slutet av augusti 1883 i ett jattelikt utbrott. Explosionsljudet hordes hela natten mellan den 26 och 27 augusti och tilltog i styrka sa att det kunde horas 4 800 km bort pa
Sri Lanka
,
Filippinerna
och i
Hongkong
, och den efterfoljande
tsunamin
nadde en vaghojd pa 35?40 meter. Aska och stoft slungades 80 km upp i luften.
[
2
]
Tva tredjedelar av Krakataus yta forstordes vid utbrottet.
Luftvagorna fran explosionen gick runt jorden och astadkom starka forandringar i barometerstandet. Vid trakterna kring Krakatau uppstod ett starkt rott sken pa himlen vid solnedgangen. Detta var en foljd av ljusbrytningen i vattendroppar, som hade fortatats kring storre askpartiklar. Fenomenet blev varldsbekant, da det under senare delen av aret bredde ut sig over hela jorden och aven kunde ses i Europa. Mangden stoft i atmosfaren var sa stor att jordens temperatur sjonk under de narmaste aren. Katastrofen kravde minst 36 000 manniskoliv.
Fore utbrottet var Krakatau en 34 km
2
stor och 822 meter hog kagelformad o med tva kratrar. Hela on omfattade efter katastrofen endast cirka 10 km
2
land. Under utbrottet bildades en stor ranna genom den ena kratern och pa den ena sidan av denna stortade storre delen av on i havsdjupet. Efter nagra ar av ny vulkanisk aktivitet, reste sig
1930
en ny o, Anak Krakatau ("Krakataus barn") over havsytan. Sedan 1950-talet har dess hojd vuxit med ungefar en halv meter per manad. On ar fortfarande aktiv med regelbundna utbrott pa samma satt som
Stromboli
. Varningsnivan hojdes 6 maj 2009 till III.
[
3
]
Ar
1921
blev Krakatau naturreservat, och
1991
togs ogruppen upp pa
Unescos
varldsarvslista
tillsammans med en grupp andra naturreservat i sydvastra Java. Dessa skulle tillsammans komma att bilda
Ujung Kulon nationalpark
ar
1992
.
[
4
]
Anak Krakatau, januari 2016.
Indonesien har over 130 aktiva vulkaner, fler an nagot annat land. Dessa utgor axeln av
Sundabagen
, den indonesiska
obage
som har bildats av nordostlig
subduktion
av den
Indoaustraliska kontinentalplattan
ned under
Sundaplattan
. En majoritet av dessa vulkaner ligger langs med Indonesiens tva storsta oar, Java och Sumatra. Mellan dessa tva oar ligger Sundasundet, som ligger vid en krok i obagsaxeln. Krakatau ligger direkt ovanfor subduktionszonen mellan den Eurasiska plattan och den Indoeuropeiska plattan.
Fore utbrottet 1883 utgjordes Krakatau av tre huvudoar. Lang (”lang”, nu Rakata Kecil eller Panjang) och Verlaten (”overgiven”, nu Sertung) var kantlamningar av ett tidigare stort utbrott som skapade en kaldera. Den tredje on var Krakatau, en 9 kilometer lang och 5 kilometer bred o. Dar fanns ocksa en tradbetackt holme nara Lang som kallades Poolsche Hoed (”polsk hatt”) och manga mindre klippor och sandbankar mellan Krakatau och Verlaten. Det fanns tre vulkankaglor pa Krakatau: Rakata (820 m) i soder; Danan (450 m) i norr; samt Perbautan i norr (Danan kan ha varit en tvillingvulkan).
Nagon gang i forhistorisk tid intraffade ett utbrott som skapade en
kaldera
, vars rester sedan blev Verlaten, Long, Poolsche Hoed och basen for Rakata. Senare uppstod atminstone ytterligare tva vulkankaglor (Perbautan och Danan) som sa smaningom forenades med Rakata och formade huvudon Krakatau. Dateringen for dessa handelser ar for narvarande okand; Sundasundet namndes for forsta gangen av arabiska sjoman runt 1100 e. Kr.
Den javanesiska
Konungarnas bok
omtalar ett stort vulkanutbrott ar 416. Dock finns det inga geologiska bevis for ett utbrott fran Krakatau av den har storleken vid den har tiden. Mojligen beskriver texten forsvinnandet av landmassor som tidigare forenat Java och Sumatra. Det kan ha varit ett felaktigt datum; man kan ha menat utbrottet ar 535, dar det finns styrkta historiska bevis.
David Keys, Ken Wohletz och andra har foreslagit att ett valdsamt vulkanutbrott, mojligen fran Krakatau, ar 535, kan ha varit orsak till de globala klimatforandringarna aren 535?536.
Under Javas Sailendradynasti, var Krakatau kant som ”Eldsberget”, och det finns sju utbrott dokumenterade mellan 800- och 1500-talet. Dessa har preliminart daterats till aren 850, 950, 1050, 1150, 1320 och 1530 (e. Kr.).
Under 1680-talet kom tva resebeskrivningar som rapporterade om att Krakatau som innan hade varit gron och tradbevuxen, nu lag ode och vrakte ur sig eld och aska. Detta skulle ha berott pa ett utbrott runt ar 1681. Aven om dokumentationen var bristfallig, gjordes det pa 1880-talet undersokningar som visade att det verkligen maste ha skett ett utbrott vid den sagda tiden.
I februari 1780 stannade besattningarna pa HMS Resolution och HMS Discovery, pa vag hem efter kapten James Cooks dod pa Hawaii, pa Krakatau for ett par dagar. De hittade tva vattenkallor pa on, en sotvattenskalla och en het kalla. Infodingarna som da levde pa on beskrevs som ”vanliga” och man gjorde manga teckningar. Aventyraren John Ledyard som var med pa resan kallade i sin dagbok on for ”Cocoterra”.
1620 satte hollandarna upp en flottbas pa oarna och lite senare byggde man ett varv. I slutet av 1600-talet gjordes ett forsok att inratta en pepparodling pa Krakatau, men i stort sett var oarna ignorerade av de hollandska koloniala myndigheterna. 1809 etablerades en straffkoloni pa en ospecificerad plats; denna var verksam i ungefar ett decennium. Pa 1880-talet var oarna utan permanenta invanare, narmaste bosattning var den narliggande on Sebesi (cirka 12 kilometer bort) som hade en folkmangd pa cirka 3 000.
Atskilliga kartlaggningar och sjokort utfordes, men dessa var framst till for sjoman, och oarna var obetydligt utforskade eller studerade. En karta fran 1854 over oarna anvandes i ett engelskt sjokort, som visar en del skillnader jamfort med ett hollandskt sjokort fran 1874. I juli 1880 gjorde Rogier Verbeek en officiell undersokning av oarna, men han tillats bara tillbringa ett par timmar dar. Han samlade prov fran flera platser och hans undersokning visade sig viktig i bedomningen av den geologiska inverkan som utbrottet 1883 skulle komma att ha.
Den seismiska aktiviteten runt vulkanen var intensiv aren fore det stora utbrottet 1883; en serie av mindre utbrott som borjade i mitten av juni 1883 ledde fram till katastrofen. Vulkanen fortsatte spy ut anga och aska fram till slutet av augusti.
Den 27 augusti forstorde en serie av fyra enorma explosioner nastan hela on. Explosionerna var sa valdsamma att de hordes 3 500 km bort i Perth, Australien, och pa on Rodrigues nara Mauritius, 4 800 km bort. Tryckvagen fran den sista explosionen registrerades av barografer over hela varlden, och den fortsatte att registreras upp till fem dagar efter explosionen. Totalt fortplantade sig chockvagen fran den sista explosionen runt jorden sju ganger.
Konsekvenserna av pyroklastiska floden, vulkanisk aska och tsunamis hade tillsammans en forodande foljd pa regionen. De hollandska myndigheternas officiella dodssiffra var 36 417; vissa kallor uppskattar antalet doda till over 120 000. Det finns ett stort antal rapporter om grupper av manniskoskelett pa flottar av vulkanisk pimpsten som flutit tvarsover Indiska oceanen och spolats upp langs Afrikas ostkust, upp till ett ar efter utbrottet.
Under aret efter utbrottet foll genomsnittstemperaturerna i varlden med upp till 1,2 °C. Vadermonster fortsatte att vara kaotiska i aratal, och temperaturer atergick inte till det normala forran 1888.
Vulkanisk aktivitet hos Anak Krakatau.
I sin rapport om utbrottet, forutsag Verbeek att eventuellt ny aktivitet skulle yttra sig i regionen mellan vad som hade varit Perbautan och Danan. Denna forutsagelse blev sann den 29 december 1927 da tecken av ett undervattensutbrott visade sig (en tidigare handelse hade rapporterats i juni 1927). En ny vulkano hojde sig over vattenytan ett par dagar senare. Inledningsvis bestod utbrotten av pimpsten och aska, och denna o och de tva efterfoljande oarna eroderades snabbt bort av havet. Sa smaningom reste sig en ny fjarde o i augusti 1930; denna o producerade lava snabbare an vad vagorna kunde erodera bort. Denna o bestod och kallades for Anak Krakatau (”Krakataus barn”).
Anak Krakatau har vuxit med i genomsnitt 13 cm per vecka sedan 1950-talet. Detta ar en genomsnittlig okning med 6,8 meter per ar. On ar fortfarande aktiv, och dess senaste eruptiva period inleddes 1994. Stilla perioder om ett par dagar har varvats med nastan oavbrutna stromboliska utbrott sedan dess, med enstaka mycket storre explosioner.
Anak Krakatau, januari 2016.
Den 22 december 2018 fick Anak Krakatau ett nytt utbrott som ledde till att stora delar av vulkanen kollapsade ner i havet. De efterfoljande flodvagorna, som var upp till fem meter, nadde narliggande oar. Utbrottet dodade 437 manniskor och skadade ytterligare 7 000. Upp till 47 000 manniskor fick sina hem forstorda och bland annat paverkades ocksa flygtrafiken i omradet, som fick styras om.
[
5
]
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Krakatoa
,
10 juli 2010
.
Wikimedia Commons har media som ror
Krakatau
.