Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2018-10) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Den har artikeln har kallor , men den behover fler fotnoter for att kunna verifieras . (2018-10) Hjalp garna Wikipedia med att lagga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . Material som inte verifieras kan tas bort.

Kontraktualism , kontraktsteori eller "kontraktarianism", ar en morallara och ett politiskt begrepp enligt vilken det moderna samhallet huvudsakligen bygger pa samhallskontrakt , dvs overenskommelser som individer ingar i for att lattare kunna tillvarata omsesidiga varden och intressen. Samhallet ses hos upplysningsfilosoferna , som Hobbes, Locke och Montesquieu, som ett resultat av individers mervarde i att samarbeta . Kontraktualismen, med dess betoning av den fornuftiga manniskan, spelade senare, under 1800-talet och for tankare som Herbert Spencer , en viktig frigorande roll for kapitalismen i dess frigorelse fran feodalismen och skravasendet till minsta mojliga statliga inblandning. Kritiker ^{[ vem? ]} invande dock ganska snart att ett samhallskontrakt maste vara nagot mer an att skydda frukten av industriagarnas arbetsinsatser. ^{[ 1 ]}

Naturratten [ redigera | redigera wikitext ]

Kontraktsteorin harleddes ur naturratten .

Inom etiken ar benamningen kontraktsetik vanlig. Foretradare for denna teori ar Thomas Hobbes , John Locke , Jean-Jacques Rousseau , Samuel von Pufendorf , John Rawls och David Gauthier . Filosofin innebar att varken objektiv moral eller nagon gud ar nodvandig for moralen. Etik ska istallet forstas som ett slags overenskommelse mellan fornuftiga individer, eller mellan individer och en stat dar de involverade gar med pa att ge upp en viss del av sin frihet . Man skiljer mellan kontraktualism och kontraktarianism. Enligt en del kontraktarianer sasom David Gauthier och Thomas Hobbes ar manniskan av sin natur egoistisk ^{[ sarskiljning behovs ]} , ^{[ 2 ]} enligt kontraktualister, sa som John Locke och Thomas M. Scanlon ar hon motiverad av att leva enligt moraliska principer och darigenom fa erkannande av andra manniskor. ^{[ 3 ]} Manniskorna ingar kontraktet for att det mojliggor livet tillsammans i samhallet. ^{[ 3 ]}

Bryter nagon mot kontraktet sa har personen i fraga stallt sig utanfor moralens sfar och kan da forlora ratten till en del av de fordelar som ar kontraktets avsikt att ge. Beteckningen samhallskontrakt hor hemma i dessa upplysningsfilosofers resonemang, men deras tolkningar kunde skilja sig ganska mycket at. Bland de forsta som uttryckte kontraktualistiska tankegangar finns Salamancaskolan .

Rawls [ redigera | redigera wikitext ]

Filosofen John Rawls kom med boken A Theory of Justice att introducera en kontraktualism for 1900-talet. Hans teori bygger vidare pa kontraktstraditionen, och han presenterar dar tva (egentligen tre) principer som ska galla for utformningen och underhallet av det rattvisa samhallet. Rawls menade att ojamlikhet kunde forhindras genom att vi skulle forestalla oss alla rationella varelser samlade i ett rum med en " okunnighetens sloja " som forhindrade vetskap om den egna sociala positionen i samhallet. Darefter skulle vi tillsammans komma pa regler som vore fornuftiga och som vi skulle kunna anta skulle foljas av de flesta, detta utan vetskap om huruvida vi ar rika, fattiga, invandrare eller rika foretagsledare. Det som var unikt och radikalt i den rawlsianska kontraktualismen var maximinprincipen i differentialprincipen, vilken innebar att ojamlikheter bara kan rattfardigas om dessa gor situationen battre for de som har det samst stallt. ^{[ 4 ]}

Scanlon [ redigera | redigera wikitext ]

Thomas M. Scanlon har skapat den nu mest inflytelserika och levande moralfilosofiska kontraktualismen. ^{[ 3 ]} Denna teori finns presenterad i What We Owe to Each Other fran 1998. Scanlon bygger vidare pa Immanuel Kants , Jean-Jacques Rousseau samt Rawls kontraktualismer, men till skillnad fran de tva senare begransas inte Scanlons teori till staten, utan han sager sig med den kunna forklara den manskliga moralen. Han menar att det som ar moraliskt fel ar det som inte gar att rattfardiga i enlighet med principer som ingen, som ar motiverad att hitta gemensamma principer enligt vilka vi kan leva tillsammans, skulle saga emot. ^{[ 5 ]}

Hobbes [ redigera | redigera wikitext ]

Den brittiske tankaren Thomas Hobbes (1588-1679) sag manniskan som egoist som styrs av sitt egenintresset, och beskrev ett s.k. naturtillstand, i vilket manniskor i ett statslost tillstand befann sig i en "allas kamp mot alla". I naturtillstandet ar all form av manskligt samarbete omojlig, och manniskor befinner sig i en standig kamp for sin overlevnad. For att kunna overleva tvingades manniskorna sluta ett samhallskontrakt, genom vilket de overlamnade sin (naturliga) beslutanderatt till staten mot att den skyddade deras liv och egendom. Handlingar som sker i enlighet med kontraktet ar ratta handlingar, medan handlingar som strider mot kontraktet ar felaktiga. Samhallskontraktet och grundlagen blir identiska. Staten ar enligt Hobbes ett nodvandigt ont eftersom manniskan inte klarar sig utan den. Han liknar staten vid odjuret Leviatan i Gamla Testamentet , vilket kanske inte ar underligt eftersom "staten" kunde vara en despot lika val som en upplyst konung. ^{[ 6 ]}

Locke [ redigera | redigera wikitext ]

John Locke (1632-1704) sag lite annorlunda pa naturtillstandet. Manniskorna har samma varde och har likartade behov och de kan med fornuftets hjalp resonera sig fram till vad som ar ratt och fel. Denna formaga ar ett naturligt tillstand hos alla manniskor. Av denna naturratt foljer att varje manniska har ratt till sitt liv och sina asikter liksom resultatet av sitt arbete ? vilket ar liberalismens grundlaggande och tidigaste ideer. Enligt Locke var det inte manniskorna som av nodtvang anlitade staten/fursten, utan samhallskontraktet var mellan manniskorna (vars liv och egendom skulle skyddas) och statens representanter, som borde kunna avsattas om de inte skotte sig. Locke forordade maktdelning : en lagstiftande makt (parlamentet) och en styrande makt (regeringen). Konstitutionell monarki var ocksa nagot som ocksa genomfordes i England under Lockes livstid. ^{[ 7 ]}

Montesquieu [ redigera | redigera wikitext ]

Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689-1755) levde i en annan typ av samhalle, namligen det franska envaldet, vilket han valdsamt argumenterade emot. Han sag Lockes ideer och deras praktiska genomforande i den nya engelska konstitutionen som en tydlig forebild. Kungen och dennes kabinett hade den styrande eller verkstallande makten, parlamentet den lagstiftande, dessutom borde lagforslag granskas och tillampas av en tredje maktsfar: sjalvstandiga domstolar. Kungen eller kungens man skulle inte vara domstol, inte heller lorderna i det forsta, primitiva parlamentet. Domstolarna skulle fungera sjalvstandigt. Den maktfordelningsprincip som Montesquieu foresprakade var saledes tredelad med sfarer skilda fran varandra: den lagstiftande, den verkstallande/styrande och den domande makten. Denna princip blev grundlaggande for den nya amerikanska konstitution som tillkom efter den amerikanska revolutionen 1776-83. ^{[ 8 ]}

Till kontraktualismen hor aven naturrattslig folksuveranitetsprincip och hur den skall manifesteras.

Problem med kontraktualismen [ redigera | redigera wikitext ]

Moderna kontraktualister menar inte langre att nagot samhallskontrakt faktiskt har ingatts. Det ar en filosofisk konstruktion som inte stammer overens med historien, menar de. De ^{[ vem? ]} anser snarare att kontraktet ar implicit forstatt och att man accepterar det om man atnjuter dess fordelar i form av exempelvis hansyn. Det finns dock allvarligare problem med kontraktualismen an sa. Om manniskan ar en obotlig egoist, vad hindrar da henne fran att bryta mot kontraktet nar det gynnar henne om hon tror sig kunna gora det oupptackt? Aven i en totalitar stat finns det mojligheter att smita undan. Det ska noteras att detta ar ett problem som uppkommer i manga fler etikteorier.

En modern kontraktteoretiker, David Gauthier , menar att det inte ligger i egoistens intresse att bryta mot kontraktet. Kanske kommer egoisten undan en, tva eller flera ganger med kontraktsbrott men forr eller senare upptacker vi vad for person vi har att gora med och kastar ut denna fran gemenskapen. Mot detta kan invandas att personen kan stalla till med nog sa stor skada med de kontraktsbrott som personen faktiskt begar och tror sig komma undan med eller till och med faktiskt kommer undan med.

Hur ser situationen ut for de svaga i kontraktssamhallet? Kritiker ^{[ vem? ]} menar att de som inte har nagot att erbjuda de starkare i forhandlingen om kontraktet hamnar i en ofordelaktig position. Kontraktualisten skulle antagligen mena att de kan sluta sig samman och uppna en starkare forhandlingsposition och att samhallet pa sa satt inte skulle bli for ojamlikt. Detta ar inte ett problem for Rawls , eftersom hans tankta kontraktspartnar inte vet om sina egna samhallspositioner och darfor antas valja att gora den samsta positionen i samhallet sa fordelaktig som mojligt.

Nyliberala och anarkistiska tankare ^{[ fortydliga ]} har ocksa framfort kritik mot samhallskontraktet, da framst ur synvinkeln att det inte rader kontraktsfrihet. Istallet ar det staten, i sin position av den starkare parten, som satter villkoren medan individerna ansluts utan sitt medgivande och utan nagon egentlig mojlighet att avsaga sig kontraktet. Det ar darfor en viktig hornsten i dessa ideologier att kontraktets obligatoriska del begransas till minsta mojliga, och att ett kontrakt med frivillig anslutning upprattas for samhallets ovriga formaner och forpliktelser.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Wikiquote har citat av eller om Kontraktualism .

• Naturtillstand
• Okunnighetens sloja

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r Liberalism Riktningar Internationella Anarkokapitalism  · Feministisk  · Islamisk  · Klassisk  · Konservativ  · Libertarianism  · Minarkism  · National  · Ny  · Objektivism  · Ordo  · Panarkism  · Social Nationella Amerikansk ( Geo  · Neo  · Paleo )  · Brittisk  · Dansk  · Svensk  · Tysk  · Mer Filosofi Begrepp Frihet ( Handel  · Marknad  · Religion  · Sinne  · Tryck  · Yttrande )  · Jamlikhet ( Mellan konen  · Infor lagen )  · Laissez-faire  · Liberal demokrati  · Marknadsekonomi  · Rattigheter ( Medborgerliga  · Manskliga  · Naturliga  · Negativa och positiva )  · Sekularisering Ideer Den osynliga handen  · Nattvaktarstat  · Principer ( Folksuveranitet  · Icke-aggression  · Skade )  · Samhallskontrakt  · Spontan ordning  · Ursprungspositionen  · Oppet samhalle Verk Om lagarnas anda (1748)  · Nationernas valstand (1776)  · Om friheten (1859)  · Massornas uppror (1929)  · Vagen till traldom (1944)  · En teori om rattvisa (1971)  · Anarki, stat och utopi (1974) Nyckelfigurer Globalt Filosofer Bastiat  · Berlin  · Burke  · Friedman  · Hayek  · Kant  · Locke  · Mill  · Mises  · Montesquieu  · Nozick  · Popper  · Rand  · Rawls  · Smith  · Spencer  · Tocqueville  · Wollstonecraft Politiker Acton  · Cavour  · Gladstone  · Havel  · Jefferson  · Lincoln  · Lloyd George  · Madison  · Roosevelt  · Stahlberg Sverige Filosofer Bard  · Bremer  · Chydenius  · Engellau  · Eskilsson  · Forsskal  · Geijer  · Holmberg  · Munkhammar  · Norberg  · Nordstrom  · Segerfeldt  · Svensson  · Tingsten Politiker Ahlmark  · Berg  · Bratt  · Ekman  · Gripenstedt  · Hesselgren  · Ohlin  · Staaff Organisationer ALDE  · ALN  · IFLRY  · Klassiskt liberala partiet  · LI  · Liberala partier  · Liberalerna  · LYMEC  · Renew  · Timbro Relaterat Anarkism  · Antifascism  · Antikommunism  · Frihetlig socialism  · Kapitalism  · Liberalismens historia  · Liberalkonservatism  · Liberalteologi  · Oberoende liberal  · Praxeologi  · Vansterliberalism