Knut Fredrik Soderwall

Fran Wikipedia
Knut Fredrik Soderwall
Fodd 1 januari 1842 [ 1 ]
Drangsereds forsamling [ 1 ] , Sverige
Dod 30 maj 1924 [ 2 ]  (82 ar)
Lunds stadsforsamling [ 2 ] , Sverige
Begravd Klosterkyrkogarden [ 3 ]
Medborgare i Sverige
Utbildad vid Lunds universitet , filosofie doktor ,
Sysselsattning Docent
Befattning
Stol nummer 5 i Svenska Akademien (1892?1924) [ 4 ]
Arbetsgivare Lunds universitet
Slaktingar Per Emil Soderwall (syskon)
Redigera Wikidata
Knut Fredrik Soderwalls grav pa Klosterkyrkogarden i Lund.

Knut Fredrik Soderwall , fodd 1 januari 1842 i Drangsereds socken , Hallands lan , dar fadern da var kyrkoherde , dod 30 maj 1924 i Lunds domkyrkoforsamling , Lund [ 5 ] , var en svensk sprakforskare . Han var son till prosten Per Soderwall och Margareta Johanna von Wachenfeldt . Han invaldes 1892 som ledamot av Svenska Akademien pa stol nr 5.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Soderwall, som gick i Lunds katedralskola , blev student i Lund 1858. Han blev filosofie kandidat 1863 och filosofie doktor 1865. Han blev samma ar docent i nordiska sprak och adjunkt i amnet 1872. Soderwall var aven extra ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket 1865?72. Soderwall foretog 1875 som innehavare av statens mindre resestipendium en resa i Danmark och Tyskland . Utnamningen till extra ordinarie professor i nordiska sprak agde rum den 26 november 1886, varpa han, efter kallelse av humanistiska sektionen, den 12 maj 1892 utnamndes till ordinarie professor i samma amne efter Theodor Wisen . Han hade dessforinnan under flera lasar forestatt denna professur. Soderwall var fran 1897 universitetets prorektor .

Soderwalls vetenskapliga verksamhet rorde sig huvudsakligen omkring svenska spraket och dess aldre historia, och de vardefulla arbeten han tid efter annan offentliggjort inom detta omrade ar av stor vikt for kannedomen om detta spraks utveckling. Framst bland namnda arbeten star Hufvudepokerna af svenska sprakets utbildning (1870; for vilken avhandling han 1868 erholl Svenska akademiens andra pris ). Till detta sluter sig avhandlingarna Om verbets rektion i fornsvenskan (1865), Nagra anmarkningar ofver de svenska kasusformerna under medeltiden (samma ar) och Om frammande ords behandling i fornsvenskan (1867; alla dessa tre intagna i "Lunds universitets arsskrift ").

Dessutom utgav Soderwall Nagra svenska medeltidsord (1880; utgorande prov av hans samlingar till en fornsvensk ordbok ), Studier ofver Konungastyrelsen (samma ar, i "Lunds universitets arsskrift") samt 6:e bandet av Rydqvists Svenska sprakets lagar (1883), varmed detta verk avslutades. Bland hans ovriga skrifter kan namnas Nagra anmarkningar om bearbetningar af skriften "De regimine principium" af Egidius de Columna (1880), Smarre bidrag till textkritiken af svenska medeltidsskrifter (1881), De nordiska sprakens uttryck for sedliga begrepp (1895; intradesforelasning), Medeltida rattsuttryck fran Varmland , Narke och Smaland (1906) och Rattsuttryck i den fornsvenska pentateuk parafrasen (1914).

Pa uppdrag av Svenska fornskriftsallskapet utgav Soderwall 1884?1918 det stort anlagda verket Ordbok ofver svenska medeltidsspraket (i "Samlingar" utgivna av namnda sallskap), ett arbete, som till och med 1891 atnjot understod av Svenska akademien och som 1886 tillskyndade Soderwall kung Karl Johans pris for litterara fortjanster liksom 1888 av Kungliga Vetenskapsakademien Letterstedtska priset for originalarbete. Sedan Svenska Akademien 1883 aterupptagit den nagon tid vilande planen att utge en ordbok over nysvenskan , erholl Soderwall (1884) uppdraget att, sedan de forberedande excerperingsarbetena blivit avslutade, ombesorja redigeringen av namnda ordbok under professor Wisens overinseende.

Efter dennes dod (1892) blev Soderwall hogste ledare av ordboksforetaget, varmed han fortsatte till 1912, och darjamte Wisens eftertradare i Svenska Akademien. [ 6 ] Soderwall var dessutom ledamot av Vetenskapsakademien (1900) och hedersledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhallet i Goteborg (1901) samt av Vitterhetsakademien (1909), liksom ledamot av flera inhemska och utlandska akademier och larda sallskap , bland dem Det Nordiske Oldskriftselskab (1884), Danske Videnskabernes Selskab (1894) och Akademie der Wissenschaften i Munchen (1895). Pa Soderwalls 70-arsdag 1912 agnades honom en festskrift , som bland annat innehaller Soderwalls bibliografi. Soderwall ligger begraven pa Klosterkyrkogarden i Lund.

Tryckta skrifter [ redigera | redigera wikitext ]

Se A. Malm: "Professor K.F. Soderwalls biobibliografi", tryckt i Festskrift till K.F. Soderwall pa hans sjuttioarsdag den 1 januari 1912 (Lund 1912) sidorna 361-366.

Priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Foretradare:
Bernhard Lundgren
Inspektor for Ystads nation
1897?1907
Eftertradare:
Carl Georg Bjorling


Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Drangsereds kyrkoarkiv, Fodelse- och dopbocker, SE/LLA/13061/C I/3 (1804-1861), bildid: C0010247_00118, sida 208 , fodelse- och dopbok , las online las online , last: 31 maj 2019. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Lunds domkyrkoforsamlings kyrkoarkiv, Dod- och begravningsbocker, SE/LLA/13254/F I/12 (1921-1926), bildid: 00106280_00127, sida 124 , dod- och begravningsbok , las online las online , last: 31 maj 2019. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Soderwall, Knut Fredrik, las online , last: 31 maj 2019. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ last: 20 juli 2020. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dodbok 1860?2016, USB, Version 7.10, Sveriges Slaktforskarforbund (2016).
  6. ^ Soderwalls intradestal ofver foretradaren aterfinnes i "Svenska Akademiens handlingar ifran ar 1886", del 7, 1893.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]