한국   대만   중국   일본 
Klippkyrkorna i Lalibela ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Klippkyrkorna i Lalibela

Karta over Lalibela.
Bild over Lalibela.
Bet Giyorgis.
Bet Giyorgis sedd ovanifran.
Bet Amanuel.

Det historiska omradet Klippkyrkorna i Lalibela ar en arkeologisk plats i Etiopien belaget i hoglandet cirka 2600 m oh, och ligger 640 km norr om Addis Abeba . Moderna Lalibela ar en ort i kilill (provins) Amara med cirka 9.000 invanare. Platsen upptogs pa Unescos varldsarvslista 1978 och ar en pilgrimsort for manga kristna och anvands an idag framfor allt under kristna hogtider.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Omradet Lalibela, som tidigare kallats Roha, uppkallades av kungen Lalibela. Han namn betyder "Bina erkanner hans suveranitet" da han hade en bisvarm runt sin sang som spadbarn utan att bli skadad, nagot pa tolkades som ett tecken. Han regerade aren 1181 till 1221. Enligt legenden konverterade han till kristendomen och tillbringade aven en tid i Jerusalem. Omradet uppfordes under 1200-talet under Zagwedynastin efter att kung Lalibela hade en gudomlig uppenbarelse. Enligt fader Francesco Alvarez, som deltog i den portugisiska beskickningen till Etiopien 1520-6, berattade Lalibelas praster att kyrkorna tagit 24 ar att bygga, och att de konstruerats av vita man. [ 1 ] Enligt vissa kallor ska detta ha varit tempelherrar som foljde Lalibela fran Jerusalem. Kyrkorna ar uthuggna direkt ur klippan och betecknas darfor som monolitbyggnader. Forutom kyrkobyggnaderna finns aven en mangd uthuggna grottor, tunnlar, kryptor och gangstigar och igenom omradet loper den konstgjorda floden Yordannos.

Norra delen [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet "Bet" (aven Bete och Biete) betyder "hus".

  • Bete Medhane Alem - "Varldens fralsares hus", byggd att likna ett antikt grekiskt tempel med fyrkantiga kolumner saval utomhus som inomhus. Inomhus finns symboliska gravar av Abraham, Isak och Jakob. Bygget anses som varldens storsta monolitkyrka med en hojd av cirka 11,5 m.
  • Bete Meskel - "Korsets hus", byggd som en 11 m bred galleri som delas av en kolumnrad. Under kyrkan finns nagra grottor.
  • Bete Mikael - "Mikaels hus" aven kand som "Bet Debre Sina", byggd i ett hov och tva kor, inomhus finns Jesuskapellet och Selassikapellet och utanfor Adams symboliska grav.
  • Bete Golgotha - "Golgatas hus", rik pa konstforemal och enligt legenden ska den innehalla Lalibelas grav.
  • Bete Maryam - "Jungfru Marias hus", troligen den aldsta byggnade, omgiven av en stor gard och byggd med en lyen veranda. Inomhus finns aven spar kvar av fresker.
  • Bete Ghel - "Martyrernas hus", aven kand som Bet Danaghel, liten byggnad med en hojd pa endast cirka 3,5 m, enligt legenden ska denna kyrka hedra de nunnor som avrattades pa kejsar Julians order

Vastra delen [ redigera | redigera wikitext ]

  • Bete Giyorgis - "Sankt Georgs hus", anses som den mest detaljrika byggnaden och troligen den mest beromda och mest avbildade av Lalibelas kyrkobyggnader. Enligt legenden blev Sankt Goran , Etiopiens skyddshelgon rasande for att ingen kyrka uppkallats efter honom och sa kom Bet Giyorgis till.

Ostra delen [ redigera | redigera wikitext ]

  • Bete Amanuel - "Emmanuels hus", har en detaljrik fasad, inomhus finns en spiraltrappa mot andra vaningen, troligen fungerade denna kyrka som hovkapell. En bit utanfor ligger Bet Lehem , en konformad krypt intill den uthuggna gangen mot Bet Merkorios.
  • Bete Merkorios , forbinds av en tunnel med Bet Amanuel, troligen fungerade denna kyrka tidigare som fangelse eller domstol da man hittat rester av bojor
  • Bete Abba Libanos - "Abba Libanos hus", tillagnad ett etiopiskt helgon, omgiven av klippvagg pa tre sidor, liknar till stora delar Bet Amanuel.
  • Bete Gabriel Rufael - "Arkeanglarnas hus", byggd i flera hallar och tva gardar, troligen fungerade denna kyrka tidigare som nagon form av bostad.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Francisco Alvarez, The Prester John of the Indies, oversatt av C.F. Beckingham och G.W.B. Huntingford (Cambridge: Hakluyt Society, 1961), p. 227. Beckingham och Huntingford lade till en appendix dar Alvarez's beskrivning av kyrkorna diskuterades, sid. 526?42.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]