Klara kyrka

	Klara kyrka
	Kyrka
	Klara kyrka i februari 2013
Land	Sverige
Lan	Stockholms lan
Ort	Stockholm
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Stockholms stift
Forsamling	Stockholms domkyrko- ; forsamling
Plats	Stockholms innerstad
- koordinater	59°19′52″N 18°3′42″O / 59.33111°N 18.06167°O
Bebyggelse? ; registret	21300000004807
	Klara kyrka, planritning Klara kyrka, planritning

For andra betydelser, se Sankta Klara kyrka (olika betydelser) .

Klara kyrka eller Sankta Clara kyrka ar en kyrka pa Norrmalm i Stockholms innerstad . Fore 1989 var den forsamlingskyrka i Klara forsamling , som da inforlivades i Stockholms domkyrkoforsamling , och kyrkan ar nu distriktskyrka med en EFS-forening som ansvarig for kyrkans verksamhet. Kyrkans namn kommer ifran det kloster som tidigare lag pa platsen, Sankta Klara kloster .

Kyrkobyggnaden borjade uppforas under 1500-talets andra halft av den hollandske byggmastaren Hendrik van Huwen och sedan dess har manga arkitekter varit inblandade i byggnadens vidare gestaltning, bland annat Willem Boy , Goran Josuae Adelcrantz , Carl Fredrik Adelcrantz , Carl Harleman och senast (1963?1965) Artur von Schmalensee . Med sitt 116 meter hoga torn ar Klara kyrka Sveriges och Skandinaviens nast hogsta kyrka, efter Uppsala domkyrka .

Kyrkobyggnaden [ redigera | redigera wikitext ]

Klara kyrka ligger vid Klara ostra kyrkogata i Stockholms city . Kyrkogarden, som i stort sett har samma utstrackning som pa 1600-talet ar nastan helt kringbyggd av modern bebyggelse.

Pa platsen grundlades under 1280-talet S:ta Clara nunnekloster och klosterkyrka . Gustav Vasa lat riva klostret och kyrkan 1527. Tva altarskapsdorrar finns dock bevarade. Den nuvarande kyrkan lat Johan III uppfora, med anlitande av den hollandske byggmastaren Hendrik van Huwen ; troligtvis var aven Willem Boy anlitad, i egenskap av kungens framste arkitekt.

Kyrkan ar uppford av tegel . Den har latinsk korsplan , polygonal koravslutning och ett vasttorn med spira . Det enskeppiga kyrkorummet tacks av kryssvalv . Sakristior ar vidbyggda oster och vaster om norra korsarmen , trapphus ar tillfogade till tvarskeppsgavlarna och polygonala tillbyggnader finns pa bada sidor om tornet. Langhus med kor, tvarskepp och torn uppfordes 1572?1590. Ar 1651 uppfordes den vastra sakristian, pabyggd 1835. Agneta Wrede lat bygga den sodra porten, vilken pryds av vapnen for atterna Wrede och Lillie . ^[
1
]

Sodra korsarmens trapphus uppfordes 1726, sannolikt ritat av Goran Josuae Adelcrantz . Kyrkan drabbades av en eldsvada ~1751, den ateruppbyggdes foljande ar efter overintendent Carl Harlemans ritningar, norra trapphuset tillkom och taket fick sin nuvarande form. Tornet och fasaderna fick nuvarande utseende vid Helgo Zettervalls restaurering 1884?1886, da tillkom aven tornutbyggnaderna. Interioren praglas i dag av Agi Lindegrens restaurering 1906?1907. Olle Hjortzberg forsag valven med malningar.

Sommaren 1880 gjordes en omfattande reparation och uppsnyggning av kyrkans yttre dar taket ommalades och de storre spetsbagefonstren fick nya glas med blyinfattning. Sommaren 1881 skulle en renovering av kyrkans inre genomforas da aven vitrappning av tornets utsida skulle ske. ^[
2
]

Kyrkan omges av forrad, ekonomibyggnad, ett antal gravkor och Klara skolas byggnad fran 1600-talets mitt.

Inventarier [ redigera | redigera wikitext ]

Altartavlan fran 1766 ar malad av Jonas Hoffman
Altaruppsatsen fran 1787?1790 ar utford av C F Adelcrantz . Altaruppsatsen flankeras av tva knabojande anglar, huggna 1904 efter gipsoriginal av Johan Tobias Sergel .
Dopfunten ar tillverkad av Thor Thoren 1908.
Predikstolen ar troligen utford 1753 efter Carl Harlemans ritningar.

Orglar [ redigera | redigera wikitext ]

Kyrkans ursprungliga orgel var byggd 1628 och den utokades 1648 med flera stammor.
1761 byttes den ut mot en ny orgel med 40 stammor som var skankt till kyrkan av bryggaren Sven Svensson Nos anka. Orgeln var da varderad till 32 000 Daler kopparmynt. ^[
3
]
1881 skulle firman Akerman & Lund Orgelbyggeri , Norrmalm , bygga en ny orgel med bibehallande av det gamla verkets struktur. Nagra enskilda stammor skulle behallas. Det nya orgelverket skulle ha 43 stammor. Aven skulle orgeln utrustas med pneumatiskt system. ^[
3
] 1907 foretog Akerman & Lund Orgelbyggeri , Sundbyberg , en fullstandig ombyggnad av orgelverket. Det fick darefter 45 stammor, vilka 1939 utokades till totalt 58. ^[
4
]

Diskografi [ redigera | redigera wikitext ]

Inspelningar av musik framford pa kyrkans orglar.

Verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Klara kyrka ar bas for ett omfattande hjalparbete bland behovande i Stockholms city. Det handlar om att ge mat och klader till hemlosa, missbrukare och flyktingar , att stodja prostituerade , stressade och sjuka med samtal och bon , och att besoka fangelser. Det ordnas aven ett matutdelning man-fredag I Klara kyrka finns diakoner , praster och manga frivilliga som agnar mycket tid och energi at detta arbete, som utifran avtal med Domkyrkoforsamlingen samordnas av foreningen S:ta Clara kyrka , ansluten till Evangeliska fosterlandsstiftelsen . ^[
5
] Foreningen utgor ocksa basen i den gudstjanstfirande forsamlingen, och organiserar ungdomsgrupper, bone- och bibelstudiegrupper samt kurser om grunderna for kristen tro .

Julen 2015 kom SVT:s julutsandningar fran kyrkans julgudstjanster. ^[
6
]

Interior [ redigera | redigera wikitext ]

Takvalv
Predikstolen
Altaret och altartavlan

Tornet [ redigera | redigera wikitext ]

Tornet ar uppmurat av rott tegel med band av svart, glansande klinker och avslutas med en hog kopparkladd tornspira , som omges av fyra mindre horntorn med spiror. I november 1932 blev det da storsta plattackningsarbetet i Sverige klart, da kyrkans 1 400 m² stora torntak blev tackt med 1 600 kopparplatar , med en totalvikt av 10 000 kg. ^[
7
] Tornspetsen utgors av ett kors i smide pa ett forgyllt klot och med en forgylld kyrktupp overst. Aven horntornen avslutas overst med kors i smide pa forgyllda klot. Restaureringen 1963?1965 av bland annat Artur von Schmalensee var av mer teknisk art. I samband med det installerades ett nytt, elektriskt verk till tornuret. Numera skyddas tornet mot brand genom en sprinkleranlaggning . Tornet ar 116 meter hogt och darmed Sveriges och Skandinaviens nast hogsta kyrka och en av Sveriges hogsta byggnader .

Exterior [ redigera | redigera wikitext ]

Korset och kyrktuppen pa tornspetsen.
Tornspiran, mittenpartiet.
Overgang mellan torn och torntak.
Klara kyrkas tornur .

Interior [ redigera | redigera wikitext ]

Tornet, vy rakt upp.
Storklockan.
Trappan till rummet med urverket.
Tornuret fran insidan.

Klockspelet och tornuret [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Klara kyrkas tornur

Organisten och klockspelaren Per Thunarf spelar " Hostvisa ".

Klockspelet i Klara kyrka invigdes den 9 september 1965 och har 35 bronsklockor med kromatiskt omfang av tre oktaver. Vid konserterna spelas det manuellt med bade hander och fotter fran ett litet rum i tornet. I rummet finns en sa kallad stockklaviatur och klockspelaren maste bara horselskydd under spelningen. Klockorna hanger direkt over hans huvud.

Den storsta klockan vager 1 700 kg, och den minsta 20 kg. Klockspelets totalvikt ar 8 600 kg. Klockspelet har donerats av Gosta Ahlen och hans hustru, son till Johan Petter Ahlen . Storklockan bar inskriptionen: Dagens timmar ila ? mitt i garning brad ? hjartat har sin vila ? i en nyfodd nad . ( Anders Frostenson ). ^[
8
] I tornet hanger fyra kyrkklockor. Tva ar gjutna av Johan Beckman ar 1882 och tva av Gerhard Meyer ar 1751. De vager 4 200, 2 200, 1 200 och 700 kg.

Nuvarande tornur drivs elektriskt och installerades av Westerstrand & Soner i samband med restaureringen pa 1960-talet. Det gamla urverket star kvar och hade tillverkats av valkanda Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28.

Gravar och kyrkogarden [ redigera | redigera wikitext ]

I norra vapenhuset finns en gravkammare med bland annat Anna Christina Wargs ( Cajsa Wargs ) grav. I kyrkan finns dessutom ett flertal epitafier .

Kyrkogarden ar inhagnad med ett jarnstaket och har ungefar samma storlek som pa 1600-talet. Pa Klara kyrkogard aterfinns gravarna for C. M. Bellman , Anna Maria Lenngren , Carl Gustaf af Leopold , Gustaf Akerhielm , Lennart Hellsing och Johan August Sandels och Per Thunarf . Den sistnamnde var organist i Klara kyrka under omkring 30 ars tid.

Pa kyrkogardens sodra sida finns en rad gravkor uppforda under 1700-talet. Har fann bland andra Gustaf Fredrik Akerhielm sin sista vila.

Pa benhuset marks en lang inskription pa latin agnat at den osterrikiske diplomaten Christoph Theodor Antivari (1690?1763), som var kejsarinnan Maria Theresias sandebud vid svenska hovet. ^[
9
]

”

Hic quiescit
CHRISTOPHORUS THEODORUS d'ANTIVARI
Sacri Romani Imerrij & Regni Sweciæ Nobilis
AUGUSTISSIMI ROMANORUM IMPERATORIS
FRANCISCI I
Confiliarius Imperialis Aulicus
Nec non
Ejusdem Cæsaræ Majestatis et
AUGUSTISSIMÆ IMPERATRICIS
MARIÆ THERESIÆ
Hungariæ et BohemiæE Reginæ
Minister Residens Ad Aulam Regio-Swecicam
Natus die 14 julij 1690 Denatus die 24 Augusti 1763
Requiescat in Pace.

?

Kyrkans begravningskapell ligger mitt i raden av gravkor. Byggnaden uppfordes 1889 efter ritningar av arkitekt Gustaf Dahl . Fasaderna ar malade med gul oljefarg. Yttertaket ar format som en kupol och tackt med kopparplat. ^[
10
] Byggnaden ar blamarkt av Stadsmuseet.

I kyrkogardens sodra grans med adress Klara sodra kyrkogata 20 marks Klara kyrkas kanslibyggnad fran 1986. I samband med bygget utfordes en arkeologisk undersokning av marken. Man patraffade murade kallarrum av grasten och tegel som troligen harstamma fran 1300-talet och tillhorde Sankta Klara kloster . ^[
11
]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Klara forsamlingshus

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Wrede, Agneta i Wilhelmina Stalberg , Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
^ ”Klara kyrka har pa sista tiden sett ganska skroplig ut till sitt yttre.” . Lidkopings nyare Tidning, Notis 1:a kolumn langst ner . 20 oktober 1880 . https://tidningar.kb.se/2775592/1880-10-20/edition/154764/part/1/page/2/?newspaper=LIDK%C3%96PINGS%20TIDNING&from=1880-10-20&to=1880-10-20 . Last 25 december 2022 .
^ [ a b ] ”Da kommer afwen det gamla orgelwerket att slopas.” . Lidkopings nyare Tidning, notis 2:a kolumn overs . 20 oktober 1880 . https://tidningar.kb.se/2775592/1880-10-20/edition/154764/part/1/page/2/?newspaper=LIDK%C3%96PINGS%20TIDNING&from=1880-10-20&to=1880-10-20 . Last 25 december 2022 .
^ Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar . Lund: Hakan Ohlsson. sid. 329. Libris 7604068 . ISBN 91-7114-046-8
^ Kerstin Doyle (1 september 2009). ”S:ta Foreningen Clara kyrka tog over verksamheten” (pa svenska). Dagen . http://www.dagen.se/s-ta-clara-kyrkas-vanner-tog-over-verksamheten-1.175155 . Last 1 november 2009 .
^ Marika Ireblad (21 december 2015). ”Julens gudstjanster sands fran samhallets bakgard” . Vi pa TV . https://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2015-12-21-julens-gudstjanster-sands-fran-samhallets-bakgard.html . Last 12 december 2016 .
^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938 . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. sid. 251. Libris 190149 . ISBN 91-46-13379-8
^ ”Klockspelet i S:ta Clara kyrka.” . Arkiverad fran originalet den 31 oktober 2013 . https://web.archive.org/web/20131031192412/http://orgelanders.se/Klockspelet.htm . Last 8 augusti 2012 .
^ Oversattning: Har vilar C. T. d'Antivari, adelsman i det heliga romerska riket och i riket Sverige, den vordnadsvarde romerske kejsaren Frans 1:s radsherre och kejserlige kammarherre och samma kejserliga majestats och den vordnadsvarda kejsarinnan Maria Theresias, Ungerns och Bohmens drottnings, sandebud vid svenska hovet. Fodd den 14 juli 16y0, dod den 24 augusti 1763. Ma han vila i frid.
^ Klara kyrka byggnadshistoria, sid 202
^ Informationstavla pa huset.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Beskrivningen av kyrkobyggnaden baseras i huvudsak pa Riksantikvarieambetets kyrkobeskrivning (1996-11-29) av A. Hallen.
SvK (27)?1927
SvK (23)?1927]
Roland Odlander, Santa Klara kyrka ,1966
Goran Astrand, Har vilar beromda svenskar , 1999
Eriksson, Monica (1991). ”"At Sanct Cathrina och ther af forlorat hatten": om kyrkor som brunnit i Stockholm” . Stadsvandringar (Stockholm : Stockholms stadsmuseum , 1976-) 1991 (14),: sid. 9?19 : ill.. ISSN 0349-1870. ISSN 0349-1870 ISSN 0349-1870 . Arkiverad fran originalet den 6 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160306172839/http://stockholmskallan.se/index.php?action=visapost&countplace=0&mediaid=9849&sokning=1 . Last 18 juni 2009 . Libris 8410553 Arkiverad 6 mars 2016 hamtat fran the Wayback Machine .

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur : vol. 2 Kyrkor . Stockholm: Carlsson. sid. 405?413. Libris 20846731
Staf, Nils; Brandel, Sven (1927). S. Klara kyrka. 1, Forsamlingshistoria . Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 23. Stockholm ; 6:1. Stockholm: Svenska bokhandelscentralen. Libris 19512945 . http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6868
Staf, Nils; Brandel, Sven (1927). S. Klara kyrka. 2, Byggnadshistoria och inventarier . Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 27. Stockholm ; 6:2. Stockholm: Svenska bokhandelscentralen. Libris 19512946 . http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6872

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Klara kyrka .
Bilder & media
Stockholmskallan har media som ror Klara kyrka
Officiell hemsida , clarakyrka.se

[1] Wrede, Agneta i Wilhelmina Stalberg , Anteckningar om svenska qvinnor (1864)

[2] ”Klara kyrka har pa sista tiden sett ganska skroplig ut till sitt yttre.” . Lidkopings nyare Tidning, Notis 1:a kolumn langst ner . 20 oktober 1880 . https://tidningar.kb.se/2775592/1880-10-20/edition/154764/part/1/page/2/?newspaper=LIDK%C3%96PINGS%20TIDNING&from=1880-10-20&to=1880-10-20 . Last 25 december 2022 .

[:0-3] [ a b ] ”Da kommer afwen det gamla orgelwerket att slopas.” . Lidkopings nyare Tidning, notis 2:a kolumn overs . 20 oktober 1880 . https://tidningar.kb.se/2775592/1880-10-20/edition/154764/part/1/page/2/?newspaper=LIDK%C3%96PINGS%20TIDNING&from=1880-10-20&to=1880-10-20 . Last 25 december 2022 .

[4] Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar . Lund: Hakan Ohlsson. sid. 329. Libris 7604068 . ISBN 91-7114-046-8

[5] Kerstin Doyle (1 september 2009). ”S:ta Foreningen Clara kyrka tog over verksamheten” (pa svenska). Dagen . http://www.dagen.se/s-ta-clara-kyrkas-vanner-tog-over-verksamheten-1.175155 . Last 1 november 2009 .

[6] Marika Ireblad (21 december 2015). ”Julens gudstjanster sands fran samhallets bakgard” . Vi pa TV . https://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2015-12-21-julens-gudstjanster-sands-fran-samhallets-bakgard.html . Last 12 december 2016 .

[7] Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938 . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. sid. 251. Libris 190149 . ISBN 91-46-13379-8

[8] ”Klockspelet i S:ta Clara kyrka.” . Arkiverad fran originalet den 31 oktober 2013 . https://web.archive.org/web/20131031192412/http://orgelanders.se/Klockspelet.htm . Last 8 augusti 2012 .

[9] Oversattning: Har vilar C. T. d'Antivari, adelsman i det heliga romerska riket och i riket Sverige, den vordnadsvarde romerske kejsaren Frans 1:s radsherre och kejserlige kammarherre och samma kejserliga majestats och den vordnadsvarda kejsarinnan Maria Theresias, Ungerns och Bohmens drottnings, sandebud vid svenska hovet. Fodd den 14 juli 16y0, dod den 24 augusti 1763. Ma han vila i frid.

[10] Klara kyrka byggnadshistoria, sid 202

[11] Informationstavla pa huset.

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]

[ 11 ]