Katarina av Aragonien
Drottning av England
En kopia av ett forlorat portratt forestallande 40-ariga Katarina av Aragonien, malad av Joannes Corvus under tidigt 1700-tal
Drottning av England
Ambetstid	11 juni 1509 ? 23 maj 1533
Kroning	24 juni 1509
Foretradare	Elizabeth av York
Eftertradare	Anne Boleyn
Prinsessa av Wales
Ambetstid	14 november 1501 ? 2 april 1502
Foretradare	Anne Neville
Eftertradare	Caroline av Ansbach
Gemaler	Arthur Tudor (gift 1501; till hans dod 1502) Henrik VIII (gift 1509; han begarde annullering 1533)
Detaljer Barn	Hertig Henrik Maria I
Personnamn	Catalina de Aragon y Castilla
Att	Trastamara
Far	Ferdinand II
Mor	Isabella I
Fodd	16 december 1485 Palatset i Alcala de Henares , Alcala de Henares , Kastilien
Religion	Katolik
Namnteckning
Dod	7 januari 1536 (50 ar) Slottet Kimbolton , Cambridgeshire , England
Begravd	29 januari 1536 Katedralen i Peterborough , Peterborough , England
Heraldiskt vapen

Katarina av Aragonien (egentligen Catalina de Aragon y Castilla [kat?a?lina ð?e? a?a??on i kas?t?i?a] ), fodd 16 december 1485 i Alcala de Henares i Kastilien , dod 7 januari 1536 i Cambridgeshire i England , var drottning av England, som Henrik VIII:s forsta maka, fran 11 juni 1509 till 23 maj 1533 . Hon var yngsta barn till Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien , samt syster till Johanna den vansinniga .

1501 avreste Katarina till England fran Spanien for att gifta sig med prins Arthur av Wales , och den 14 november 1501 vigdes de i Sankt Pauls-katedralen . Den 2 april 1502 avled dock Arthur av svettsjukan . Det ar inte bekraftat huruvida deras aktenskap fullbordades. Efter Arthurs dod bortlovades hon till hertig Henrik av York, den blivande Henrik VIII . De sju ar som foljde mellan att Arthur dog och att Katarina och Henrik vigdes kantades av diplomatiska problem mellan Spanien och England samt Katarinas isolering, sjukdom och fattigdom. Nar Henriks far kung Henrik VII avled den 21 april 1509 fanns dock inget kvar som hindrade giftermalet, och de vigdes den 11 juni samma ar.

Med Henrik VIII fick Katarina en dotter, den blivande Maria I . Utover detta fick Katarina flera missfall och aven nagra dodfodda barn, vilket fick Henrik att successivt trottna pa aktenskapet, da han oroade sig for huset Tudors dynastiska framtid. Detta i kombination med kungens foralskelse i Anne Boleyn gjorde att han ville fa aktenskapet med Katarina ogiltigforklarat for att kunna gifta sig med Anne. Annulleringen av Katarinas och kung Henriks aktenskap lag till grund for den engelska reformationen .

Barndom och uppvaxt [ redigera | redigera wikitext ]

Uppvaxt i Spanien [ redigera | redigera wikitext ]

Katarina av Aragonien foddes den 16 december 1485 . Hon doptes till minne av sin mors farmor Katarina av Lancaster , genom vilken hon var en avkomling till Johan av Gent . Darigenom hade hon bade spanskt och portugisiskt kungablod och genom Johan av Gent harstammade hon aven fran huset Plantagenet . ^{[ 1 ]} Strax efter Katarinas fodsel borjade man planera for hennes giftermal, och nar hon var tre ar gammal slots en overenskommelse om en framtida trolovning med den engelske tronfoljaren Arthur, prins av Wales , aldste son till Henrik VII av England . Hennes blivande fastman hade da inte ens fyllt tva ar. Det kom att droja manga ar innan brollopet kunde standa. ^{[ 2 ]} Nar Granada intogs 2 januari 1492 undervisades Katarina dar. Isabella var fast besluten att hennes dottrar skulle utbildas val och de hade larda personer som Peter Martyr Vermigli , Antonio Geraldini och Alessandro Geraldini som larare. Hon talade klassiskt latin flytande och sades ha en "intellektuell kvalitet som fa drottningar pa allvar har kunnat tavla med". ^{[ 3 ] [ 4 ]} 1487 kan de forsta trevande forhandlingarna mellan England och Spanien angaende ett aktenskap mellan Katarina och Henrik VII :s son Arthur ha agt rum. Katarina var da nastan tva och Arthur annu inte ett ar fyllda. 1488 ombads kastilianen Rodrigo Gonzalva de Puebla att teckna ett aktenskapsfordrag mellan Spanien och England. ^{[ 5 ]} Henrik VII beskrivs som nojd med fordraget, till skillnad fran Spanien och Ferdinand, Katarinas far, som ska ha betraktat engelsmannen som barbariska. I mars 1489 skrevs dock ett fordrag i Medina del Campo som bada parter blev nojda med. I slutet av 1496 borjade trolovningsvillkoren att forfattas, strax fore Katarinas elvaarsdag. ^{[ 6 ]}

1497 paborjades aktenskapsceremonierna. Arthur och Katarina trolovades formellt i Woodstocks slott . de Puebla var Katarinas ombud. Katarina fick da officiellt titeln prinsessa av Wales . Hon skulle lara sig franska tills hon kom till England och fick anvisningar om hur hon skulle undervisas i engelsk hovetikett. de Puebla ansag att en diplomatisk fordrojning var att foredra, ehuru ett annat sandebud, don Pedro de Ayala , ansag, i ett brev fran juli 1498 , ^{[ 7 ]} att:

Ferdinand och Isabella skrev att de var beredda att sanda Katarina till England sa fort Arthur hade fyllt fjorton ar. ^{[ 9 ]} Den forsta vigselceremonin skedde pa pingstdagen den 19 maj 1499 omkring 09.00 pa Bewdley i Worcestershire . Vigseln var giltig med omedelbar verkan ( per verba de prœsenti ^{[ 10 ]} ) och efter att orationen avslutats, sade Arthur "med hog och klar stamma" ^{[ 11 ]} till Don Pedro de Puebla att han gladde sig mycket over kontraktet med Katarina och ett oupplosligt aktenskap. Han drevs inte enbart av horsamhet till paven och kung Henrik, utan aven av sin "djupa och uppriktiga karlek for den sagda prinsessan, hans hustru" ^{[ 12 ]} . Till svar sade de Puebla att han var tillfreds med detta klargorande, da giftermalet var en frukt av hans standiga arbete. Efter att fullmakten lasts upp tog Arthur de Pueblas hogra hand och klargjorde att han accepterade honom som Katarinas ombud och Katarina som sin lagvigda och obestridliga hustru. Darefter upprepades samma ceremoni och de Puebla klargjorde att Katarina accepterade Arthur som sin lagvigde och obestridlige make. ^{[ 13 ]}

Katarina i England [ redigera | redigera wikitext ]

Ferdinand var dock fortfarande inte tillfreds. Han var radd att de Puebla var mutad av Henrik VII och forhandlade darfor genom de Puebla fram ytterligare en vigsel sa fort Arthur blivit myndig, under hosten 1500 . Vigseln agde rum i Ludlow nara Wales . Katarina hade da annu inte forts till England och man oroades over nar detta skulle ske. ^{[ 13 ]} Strax innan hon skulle fylla 16 ar, i november 1501, avreste Katarina till England. Hon paborjade farden sommaren 1501 fran ett sorgedrabbat Spanien dar tronarvingar som hennes bror Juan och syster Isabella hade dott och sa aven Isabellas son Miguel da Paz, prins av Asturien . Katarina hade drabbats av latt feber ^{[ 14 ]} , influensa och pubertetsdepressioner. 2 oktober 1501 klev hon iland i Plymouth , England. Engelsmannen blev mycket fortjusta i hennes gudfruktighet, mod, charm och vardighet. Henrik VII eskorterade henne till det forsta motet mellan henne och Arthur, som agde rum i Dogmersfield i Hampshire . ^{[ 15 ]} Detta var ett granskande mote. Henrik VII ville forvissa sig om att Katarina hade ett vackert ansikte och hon uppfyllde hans forvantningar. Hon skall ha haft blek hy, rosiga kinder, ljust, tjockt har med en guldrod nyans, natta drag och ett ovalt ansikte. Thomas More skall ha sagt att "ingenting saknas hos henne som den vackraste mo bor ha". ^{[ 16 ]} Arthur och Katarina kunde inte prata varandras modersmal, sa i borjan blev det sprak de talade till varandra latin . ^{[ 16 ]} Dock talade de inte samma dialekt och hade svart att gora sig forstadda med varandra. ^{[ 17 ]} Trots att de inte kunde forsta varandra, eller ens dansa samma danser (Katarina kunde bara spanska danser, och Arthur engelska), forberedde Henrik VII for den sista vigselceremonin i Sankt Pauls-katedralen . ^{[ 16 ]}

Den 14 november 1501 agde den slutgiltiga vigseln rum. Banketten efterat agde rum pa Baynard Castle dar bade Edvard IV och Rikard III hade mottagit kronan. Efter vigseln fordes brudparet till sitt rum dar de bredvid varandra i sangen skulle tillbringa natten. Huruvida nagon sexuell interaktion nagonsin agde rum ar osakert och har varit foremal for diskussion. I en bikt bekande Katarina senare att de enbart delat sang sju ganger och aldrig haft samlag. Bade Henrik VII, Elizabeth av York , Ferdinand och Isabella ansag att ett fysiskt fullbordande av aktenskapet inte var nagot bradskande, och att Arthur garna kunde bli aldre forst. Det ansags vidare bast att Arthur och Katarina levde atskilda tills Arthur blivit aldre och Katarina lart sig engelska. I december skickades dock Katarina till sina spanska slaktingars fortret till Ludlow Castle i Wales , dar Arthur befann sig. Orsaken var att Ferdinand hade skickat silverserviser och smycken som hemgift och Henrik VII ville att dessa skulle komma till anvandning da Katarina och Arthur levde tillsammans, sa att de sjonk i varde sa att Ferdinand och Isabella skulle tvingas betala en storre del av hemgiften kontant. Vintern var dock kall och regnig och sjukdomar spred sig. Arthur borjade insjukna i slutet av mars. Han kan ha haft tuberkulos . Svettsjukan harjade och det kan ha varit denna som gjorde att Arthur, den 2 april 1502, avled och Katarina blev anka, formodligen utan att deras aktenskap hade blivit fullbordat. Det som gor svettsjukan trolig ar att Katarina drabbades av samma sjukdom, men overlevde. Detta var den springande punkten vad galler Henrik VIII:s skal att annullera aktenskapet. Historikerna tvistar fortfarande om huruvida Katarinas forsta aktenskap fullbordades. Katarina bedyrade att nagon sexuell fullbordan aldrig agde rum. ^{[ 19 ] [ 20 ]}

Diplomatiska problem [ redigera | redigera wikitext ]

I egenskap av prinsessa hade Katarina inget annat val an att lata sin framtid bestammas av sina foraldrar och svarfar. Ferdinand amnade krava tillbaka henne till Spanien samt, om aktenskapet inte fullbordats, krava tillbaka hemgiften. Ferdinand var aven missnojd med de pengar Katarina fick som anka, en inkomst at henne i fall Arthur skulle do fore Katarina hade ocksa skrivits in i aktenskapskontraktet. Henrik VII:s snalhet gjorde att hon fick leva pa spanska pengar. Bada parter ansag dock egentligen att alliansen mellan England och Spanien maste uppratthallas och knappt fjorton manader sedan hon blivit anka, overenskom man ater om en framtida trolovning. Hon skulle denna gang, nu 17 ar gammal, trolovas med Arthurs yngre bror, den 12-arige Henrik, sedermera kung Henrik VIII av England . Pavlig dispens fran forbudet att gifta sig med en svagerska erholls. 23 juni 1503 undertecknades det forsta trolovningsfordraget. ^{[ 21 ]} Eftersom Henrik var sa ung fick brollopet vanta nagra ar, och Henrik VII borjade vackla i sitt beslut, bland annat pa grund av att Katarina blivit mindre betydelsefull som politisk tillgang efter hennes mors dod 1504. Han forsokte forma sin son att avsta fran Katarina pa den grunden att aktenskapsplanerna hade ingatts utan sonens kannedom och godkannande. Det gick till och med rykten i Spanien om att Henrik VII, som nyss hade blivit ankling da Elizabeth av York dog i februari 1503 , hade planer pa att gifta sig med sin svardotter Katarina, ett rykte som dock formodligen var grundlost. Katarina stannade kvar i England aven om hennes framtid var osaker. 1505 skulle Henrik, prins av Wales, fylla fjorton ar och det var vid den tid som det var avtalat att brollopet mellan Katarina och honom skulle aga rum. Emellertid stuvade Henrik VII av England om i forordningarna, upploste trolovningsfordraget mellan de bada, och amnade istallet lata viga sin son vid Karl V :s syster Eleonora av Osterrike och sjalv gifta sig med Margareta av Osterrike , Karl V :s faster. Den 27 juni 1505 , dagen innan Henrik, prins av Wales fjortonarsdag, upplostes alltsa trolovningen mellan Henrik och Katarina. ^{[ 22 ]}

Hennes ar som anka kantades av negativa incidenter. Hon kande sig isolerad, talade dalig engelska, lamnades av Alessandro Geraldini , och var fattig. 1504 hade hon inte rad att kopa sin egen mat. Hon lamnades av sin hovdam Elvira Manuel , som aven tog med sig kaplanen som Katarina hade biktat sig for, vilket medforde att hon inte kunde bikta sig pa spanska langre. Trots detta sokte hon allt storre trost i religionen. I januari 1506 besokte hennes syster Johanna I med sin make Filip I det engelska hovet. I och med Windsorfordraget som undertecknades den 31 januari 1506 mellan Filip I och Henrik VII hotades Katarinas framtid. England forband sig att hjalpa Filip I mot Aragonien , med vald om sa kravdes. Henrik skulle darigenom fa gifta sig med Margareta av Osterrike och, om allt gick som det skulle, Henrik, prins av Wales, med Eleonora. Katarina reste darifran pafoljande dag, besviken over sitt mote med systern. Hennes radsla tilltog och hon blev allt fattigare. Hon holls ifran Henrik, prins av Wales. Trots detta lyckades de bekanta sig med varandra, nar han borjade narma sig 16 ar. Hon sade till Henrik VII att hon betraktade giftermalet med Henrik, prins av Wales, som oaterkalleligt. ^{[ 23 ]}

Katarina borjade salja sina saker for att fa rad med mat. Hon drabbades av ohalsa som feber och skrev till sin far att hon levde i misar. Hennes ensamhet drev henne att bli godtrogen mot andra manniskor. Vissa fortjanade hennes tillit, sasom Maria de Salinas ? de kom att bli nara vanner. Nar det gallde en nyanland biktfader, Diego Fernandez, var det inte lika fordelaktigt, emedan han kontrollerade hennes omgivning och hade en stor maktlystnad. De Puebla avsattes 1508 och ersattes av Don Gutierre Gomez de Fuensalida. Henrik VII kom inte overens med Fuensalida. Fuensalida hade med sig order fran Ferdinand att aktenskapet maste infrias och att Katarina antingen maste aktas vid prins Henrik eller aterbordas till Spanien. Katarina vidholl att overenskommelsen om hennes trolovning var oupploslig. Hon tog avstand aven fran Fuensalida, som ansag att "tiden var inne att packa Katarinas tillhorigheter och fora bort henne ur det engelska fangelsetornet dit ingen riddare hade galopperat pa sju ar for att radda henne." ^{[ 24 ]} Under varen 1509 brot hon sa slutligen ihop. Den 9 mars skrev hon till sin far att hon inte langre orkade kampa mot Henrik VII. Hon ville atervanda till Spanien for att tjana Gud. ^{[ 25 ]} Den 21 april 1509 forandrades dock allt genom att Henrik VII av England avled. ^{[ 26 ]}

Drottning [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att Henrik VII hade avlidit insisterade den da 18-arige Henrik VIII pa att hans giftermal med Katarina skulle genomforas sa fort som mojligt och han beordrade att brollopet skulle aga rum den 11 juni 1509 , sex veckor efter Henrik VII:s dod. De vigdes alldeles utanfor slottet i Greenwich . Pa midsommardagen firades Henrik VIII:s kroning offentligt och Katarina deltog. Hon ledsagade honom i processionen genom London till Westminster som sig bor vid en kroning. Detta for att Londonborna skulle fa se den nyblivna drottningen. ^{[ 27 ]} Och de hanfordes. Thomas More uttryckte att "hon harstammar fran stora kungar och hon kommer att vara mor till kungar lika stora som sina forfader. Din fruktbara drottning kommer att ge dig en manlig arvtagare snart, ett skydd i en obruten linje som skall stodjas av varje sida." ^{[ 28 ]} 1 500 pund gick hennes kroning pa. Det var 200 pund mindre an kungens kroning. Genom att Margaret Beaufort avled snart efter kroningen blev Katarina den enda drottningsgestalten i landet. ^{[ 29 ]} Aren av umbaranden och forodmjukelser hade dock inte gatt obemarkt forbi. Trots att hon hade behallit sitt behagliga yttre, med guldbrunt langt har, rosig och vit ansiktsfarg och en nagot rundnatt kropp, var hennes inre markt. Aven om hon var en stark kvinna och med vardigheten i behall mindes hon fortfarande de sju aren mellan Arthurs och Henrik VII:s dod. Hon ansag dock att med Guds valsignelse kom man igenom de hemskaste perioder. ^{[ 30 ]}

Katarina hade ett hov pa 160 personer. Av dessa var atta fran Spanien. Bland dessa fanns Maria de Salinas, som bade kungen och drottningen gillade (han uppkallade ett skepp efter henne), samt broder Diego, som kungen inte gillade. Katarina sag dock till att han fanns kvar i hennes tjanst, atminstone till 1515 . Den tid som hon inte var forpliktigad att utfora officiella plikter brukade hon sy och brodera kungens skjortor. De hade regelbundna samlag . Henrik sag det som att "forena nytta med noje" ? bade tillfredsstalla lustar och avla barn ? och att det inte var nagra problem att gora detta med tanke pa hans "varma kanslor for Katarina och hon varken var gammal, ful eller charmlos." ^{[ 32 ]} Katarinas fruktbarhet var inget som betvivlades. Hennes familj hade alla varit fruktbara och fott manga barn. ^{[ 32 ]} Det forsta barnet blev hon gravid med i juni 1509 . ^{[ 33 ]} Barnet foddes dock livlost den 31 januari 1510 . Den 1 januari 1511 foddes en son, som fick namn efter manga av sina forfader, namligen Henrik . 52 dagar senare dog aven han. ^{[ 31 ]}

Regentskap [ redigera | redigera wikitext ]

Katarina var ar 1513 Englands regent under makens franvaro i Frankrike. Som sadan hanterade hon det skotska anfall pa England som slutade med Englands seger i slaget vid Flodden . ^{[ 31 ]} Under regentskapet oroade hon sig mycket for sin make. Henrik var ingen brevskrivare, sa istallet anvande hon Thomas Wolsey som kanal. Vid de tidpunkter hon inte oroade sig var hon en energisk och beslutsam regent. Hon borjade halla tal infor folket pa engelska , som hon nu hade lart sig att beharska forutom latin , franska och spanska . Vid slaget vid Flodden dodades den skotska kungen Jakob IV . Det var en stor seger for Katarina eftersom det undanrojde det skotska hotet for en tid framover, emedan den eftertradande regenten var hans son, den endast ett ar gamla Jakob V samt dennes mor, Margareta av England , Henriks syster. Nar kungaparet aterigen traffades var det ett "sa karleksfullt mote att alla varelser jublade". ^{[ 34 ]}

Roll som drottning [ redigera | redigera wikitext ]

Katarina fortsatte trots diplomatiska svarigheter pa kontinenten att samarbeta mycket nara med sin make och sedermera aven med Wolsey som Henrik och Katarina varderade allt hogre. Henrik uppskattade hennes sunda fornuft och lojalitet, men en liten svangning marktes. Deras kanslor hade lidit avbrack pa grund av avsaknaden av gemensamma barn. De fortsatte dock att vara lyckliga och arbetade for att fa en arvinge. 1513 blev hon aterigen gravid men fick missfall. 1515 fodde de en son, aven han med namnet Henrik , som dock ocksa dog. I maj samma ar blev hon gravid igen. Henriks karlek till henne borjade dock allt mer overga i nagot som liknade tillgivenhet. Henrik borjade aven anse att ? nagot som inte bara gallde under detta giftermal utan aven under foljande ? han hade ratt att soka sig till andra personer for att tillfredsstallas sexuellt, eftersom det ansags skadligt for en kvinna att ha samlag under graviditeten. ^{[ 35 ]}

Katarinas framsta uppgift som drottning var att foda en tronarvinge och under de forsta nio aren av deras aktenskap blev hon gravid sex ganger ? tva ganger fick hon missfall, en gang fodde hon en dodfodd dotter och tva soner dog strax efter fodseln. ^{[ 36 ]} Katarinas graviditet fran maj 1515 resulterade, den 18 februari 1516 klockan 04.00, i fodseln av en flicka. Efter en lang och svar forlossning foddes ett friskt och robust barn. Tva dagar senare doptes barnet till Maria Tudor ? senare Maria I av England , aven kand som Bloody Mary . Henrik var dock glad. Han hade ju framtiden for sig och soner, det skulle komma. ^{[ 35 ]} Precis innan hade hennes far Ferdinand dott och Karl V eftertratt honom. ^{[ 37 ]} Graviditeterna gjorde att Katarina blev fet. Aldersskillnaden pa sex ar mellan henne och hennes make borjades uppmarksammas av folket, och 1519 kallades hon "kungens gamla deformerade hustru". ^{[ 38 ]} Hon holl dock alltid vardigheten uppe och hade alltid ett leende pa lapparna. En stor hjalp i detta var hennes tilltro till humanismen . Hon var betydligt mer intresserad av lardom an sin make, som prioriterade fornojelse hogt. Hennes lardom gjorde aven att intellektuella intressen blev pa modet bland andra kvinnor. ^{[ 39 ]}

Henrik beundrade henne for denna religiositet, nagot som var en drottning forpliktigat. Detta medforde aven att hon skankte mycket till valgorenhet, sasom sedvanjan bjod en religios person att gora. 1 maj 1517 bad hon oppet sin make att benada hundratals dodsdomda fangar efter Evil May Day , vilket gjorde henne mycket popular. Det enda som saknades henne var den manliga arvingen. 1518 gick dock rykten om att hon var gravid. Darigenom paborjades forhandlingar att gifta bort den da tvaariga Maria, eftersom hon inte sags som den potentiella arvtagerskan om en prins foddes, med Francois, dauphin av Frankrike, som foddes 28 februari 1518 till Frans I av Frankrike . Fordraget skrevs den 4 oktober 1518 . Katarina uppskattade inte sin dotters giftermal med kronprinsen i sina forfaders fiendeland men tycks anda ha godtagit det. Den 18 november foddes dock en dodfodd prinsessa, till drottningens stora sorg. An storre blev sorgen i och med att Henrik hade gjort Elizabeth Blount gravid och att hon fodde en pojke i borjan av juni 1519 , som fick namnet Henry Fitzroy och med hertigtitel med rang over Maria. ^{[ 36 ] [ 40 ]}

Gyllenduksfaltet och Karl V [ redigera | redigera wikitext ]

Henrik blev mer och mer frustrerad och besviken over att inte fa en manlig arvinge men forblev likval en hangiven akta make. Visserligen hade han karleksaffarer med andra kvinnor, men ingen av dessa hotade Katarinas stallning som hustru och drottning. ^{[ 41 ]} Detta kom emellertid att forandras pa grund av flera politiska konflikter, bland annat med Katarinas systerson, Karl V, tysk-romersk kejsare , son till Johanna den vansinniga.

Under fordraget vid Gyllenduksfaltet , med start 7 juni 1520 , sokte Henrik VIII och Frans I av Frankrike starka banden mellan kungarikena. Motet blev en kamp mellan de bada i att overglansa varandra. Det ar mojligt att Henrik under motet traffade pa en ung kvinna vid namn Anne Boleyn vid det franska hovet. Ur fontaner flodade alkoholhaltiga drycker. Kostnaden for engelsmannen uppgick till en sjundedel av kronans arliga inkomster och 4 000 personer och 2 000 hastar sysselsatte kungens svit. Drottningen skall ha atfoljts av 1 000 personer och 800 hastar. Innan dess hade Henrik mott Karl V vid hovet i England , nagot som gjorde Frans I misstanksam. Till Katarinas fordel var ej heller Claude av Frankrike , Frans I:s fru, som var speciellt fortjust i att dansa. Den 24 juni 1520 avslutades allt. Da red Henrik och Katarina till Calais for att mota Katarinas systerson Karl V. De forde dar diskussioner om Marias aktenskapliga framtid och med utsikter om att hon skulle gifta sig spanskt blev Katarina mycket nojd. 1519 hade Henrik till och med bestallt en gemensam grav at dem bada, till en kostnad av 2 000 pund. 1520 togs det for mycket troligt att de skulle dela denna grav vid sin dod. ^{[ 41 ] [ 42 ]}

Tronfoljdsfragan [ redigera | redigera wikitext ]

Under borjan av 1520 -talet blev avsaknaden av en manlig tronarvinge allt patagligare. Katarina och Henrik fortsatte frenetiskt att forsoka fa barn och i februari 1521 genomfordes till och med en pilgrimsfard till Walsingham . Det engelska folket borjade misstrosta. Hur stor chans var det att ett nyfott barn skulle overleva? ^{[ 43 ]} Aven Katarina borjade misstrosta, sasom bade hovet och kungen hade borjat gora. Man forsokte dock fortfarande finna losningar och Henrik var man om att hitta en losning av aktning for sin fru. Utover detta blev Katarinas halsa samre medan hon narmade sig de 40. En mojlighet var da att Henrik skulle gifta om sig nar han blev ankling, men det var ju inte tankbart sa lange Katarina levde. Man ville sakra Marias storslagna framtid och en mojlig gemal for henne var Karl V , Katarina var entusiastisk infor denna utsikt. Henrik borjade tanka i banorna att en dotterson skulle kunna ta over tronen efter honom. Edward Stafford, 3:e hertig av Buckingham hade ocksa setts som en mojlig tronarvinge, men han avrattades i april 1521 for hogforraderi. Det fanns ytterligare en baktanke med detta. Ingen annan an nagon av Henrik VIII:s blod skulle ta over tronen. Trots att folket borjade oroa sig var Henrik och Katarina glada vid utsikten att overlaggningarna mellan Maria och Karl skulle ga framat. Thomas Wolsey forhandlade fram ett fordrag som bland annat formulerade att prinsessan skulle kunna eftertrada sin far. ^{[ 44 ]}

Dessa tva citat visar att Maria hade mojlighet att eftertrada Henrik och det sistnamnda bevisar den position som Maria innehade under denna tid. I juni 1522 forklarade Henrik krig mot Frankrike och invasioner foljde. Det besok som Karl V hade gjort i England i juni 1522 var en triumf for Katarina. Han atfoljdes av 2 000 hovman och 1 000 hastar och de traffades i Greenwich . Tva av Karl V:s narstaende hade blivit pavar ? Adrian av Utrecht , hans forna larare, blev Hadrianus VI och en medlem av huset Medici blev Klemens VII . Trots detta hade Karl V stor vordnad for Katarina och Henrik. Karl skall den 2 juni 1522 ha bett om valsignelse knaliggande i Greenwich. Katarina uttryckte det att de inte bara "var forenade av blodsband, utan aven av karlek." Henrik borjade tala om Karl som sin son och allt efter tiden led, blev kanslan av att hans giftermal med Maria var nara forestaende allt storre. Detta giftermal lovade val for Katarina. ^{[ 46 ]}

Aktenskaplig kris [ redigera | redigera wikitext ]

Ett problem var dock aldersskillnaden mellan det tilltankta brudparet. Minimialdern for aktenskapligt samlag lag pa tolv ar, vilket Maria skulle bli i februari 1528 . Dessa funderingar avfardade Katarina, som amnade uppfostra Maria sasom Isabella hade uppfostrat Katarina. Katarina undervisade sallan sjalv sin dotter, utan tillsatte larare. Tillsammans laste de dock latin . Drottningen hade det storsta inflytandet over Marias uppvaxt. En lard man, larare at Katarina, Juan Luis Vives , korresponderade tatt med Katarina och han tillagnade henne skriften Uppfostran av en kristen kvinna (De institutione feminae christianae) . Detta verk forfaktar att en klassisk bildning ar viktig for en kvinna med stora uppgifter. 1540 utkom den pa engelska, fortfarande med dedikation till Katarina. Det ar osakert huruvida Vives undervisade Maria, men formodligen influerade han hennes larare Thomas Linacre . ^{[ 46 ]}

1524 borjar man marka en viss desperation hos Katarina. Hon bestallde en skrift om Erasmus aktenskap av William Blount, 4:e baron Mountjoy , vilket har tolkats som en desperat atgard mot Henriks otrohet, aven om detta inte ar sakert. En annan mojlighet ar att hon gjorde det av eget intresse samt for Marias. Glad blev Katarina nar Henrik VIII ersatte Elizabeth Blount med Mary Boleyn , som han dock hade ett forhallande med. Katarina fortsatte med sina brev till Karl V, pa vilka han dock inte svarade. Det bekom inte kungen, som samtidigt borjade se sig om pa andra stallen efter mojliga gemaler till Maria. Jakob V av Skottland var ett alternativ under en kort period. ^{[ 47 ]} Detta verkar dock mest ha varit en plan for att forhindra ett fransk-skotskt brollop, emedan Katarina och Henrik fortfarande satsade pa Karl V. Slaget vid Pavia den 24 februari 1525 var en stor seger for Karl V mot Frans I, som tillfangatogs. Frans I tvingades genom ett proponerat aktenskap akta Karl V:s syster Eleonora av Osterrike. Denna nyhet var gladjande for Katarina och hon skrev den 30 mars till Karl V och lyckonskade honom. Engelsmannen talade om det gigantiska brollop som en dag skulle hallas. Den 20 april diskuterades giftermalet med kejsarens sandebud och Maria raddes ta lektioner i spanska. Karl V hade dock overgett detta projekt utan engelsmannens vetskap och han ville istallet akta Isabella av Portugal . De trolovades officiellt i juli 1525 efter att ha meddelat England om saken i maj. Aret darpa vigdes de och Karl V var mycket nojd. ^{[ 48 ]}

Konflikt med Henrik VIII [ redigera | redigera wikitext ]

Betydligt mindre nojda var Henrik och Katarina. Katarina kande sig sviken men Henrik vande sin ilska mot sin hustru. Detta var en ny sida av Henrik att anklaga alla och inte bara den skyldige, for att ge utlopp for sin vrede. Detta gjorde att Henry Fitzroy fick hogre rang. Han utnamndes till riddare av Strumpebandsorden 7 juni . Han fick officiellt titeln hertig av Richmond tva veckor senare, en titel som bland annat Henrik VII hade haft. Han fick hertigdomet Somerset och titeln earl av Nottingham . Han fick aven titeln Lord High Admiral (ungefar marinminister), generallojtnant norr om Trent samt stathallare i narheten av Skottland , vid Scottish Marches . Detta upprorde drottningen mycket och hela hennes framtidshopp vilade pa Marias axlar. Tidigare hade hon svalt alla forolampningar och gatt vidare diplomatiskt, men nu visade hon oppen gramelse och klargjorde att hon var valdigt missnojd med situationen.

Detta gjorde kungen an ursinnigare. Katarina hade i over femton ar sett till att allt hade gatt smidigt till. Hon kontrollerade hushallet och han fordrade att hon fortsatte sa. Henrik avsag dock inte att degradera Maria och hennes stallning forandrades inte och han borjade behandla henne som prinsessa av Wales. Hon sandes till Ludlow i Welsh Marches , och fick ett hov pa 165 personer, inklusive tjanare sammanlagt over 300 personer. Forflyttningen var ett bevis pa att hon skulle fa arva kronan. Katarina sag i allt detta en bekraftelse pa dotterns stallning. En anledning till Henry Fitzroys upphojelse kan ha varit att han skulle fa hogre status och darigenom utsikter till ett battre gifte.

Under hosten 1525 forsonades Henrik och Katarina. Drottningen tillfrisknade fran sin sjukdomsperiod. Nar Katarina hade fyllt 40 den 16 december 1525 sag hon fram emot fler pilgrimsfarder och djupare religiositet medan Henrik roade sig livligt. Pa en batfard med Vives skall hon ha uttryckt att hon hellre tog den yttersta sorg an den yttersta gladje, eftersom sorgen innebar nagon slags trost, medan den yttersta gladjen var alltfor latt att virra bort sig i. Detta skulle folk komma att komma ihag lange. Katarina trodde dock att hon sag trosten i sorgen och att losningen var nadd. Under varen 1526 intraffade nagot som fick hennes tillvaro att fullkomligt rasa. Henrik VIII blev foralskad i Anne Boleyn . ^{[ 49 ]}

Skilsmassa [ redigera | redigera wikitext ]

1526 ? 1527 blev Henrik foralskad i den da runt tjugofemariga Anne Boleyn , som gjorde sitt forsta framtradande vid Katarinas hov som hovfroken, sa kallad Maid of Honour den 1 mars 1522 . ^{[ 50 ]} Henrik blev kar plotsligt, formodligen kring fettisdagen 1526 . ^{[ 51 ]} Anne gjorde klart for Henrik att hon inte tankte ge efter for hans narmanden savida han inte kunde garantera henne stallning och sakerhet som akta maka. Henrik kom att granska sitt aktenskap med Katarina. Han fann en text i Bibeln, Tredje Moseboken, 20 kapitlet, 21 versen, som lyder: Om nagon tager sin broders hustru, sa ar det en oren garning; han blottar da sin broders blygd, barnlosa skola de bliva . ^{[ 52 ]} Karleken visas genom otaliga karleksbrev som han forfattade nar hon var franvarande fran hovet. Med tanke pa hur sallan han skrev brev och hur fa som finns bevarade maste hans karlek ha varit stor. Breven sager att "Jag skall ta er till min enda karesta", "driva ut alla konkurrenter" och "tjana endast er". Kungens karlek forblev inte hemlig speciellt lange. Anne Boleyn ingick i Katarinas hov och den brist pa avskildhet som radde gjorde att det var svart att behalla hemligheter. Samtidigt letade Wolsey efter aktenskapspartner at prinsessan Maria. Biskopen i Tarbes , Gabriel de Gramont , yttrade tvivel kring Marias legitimitet (formodligen inte utan stod av kungen, ty det hade annars varit en grov forolampning), nagot som egentligen inte bekom kungen pa grund av att han snart "skulle" gifta sig med Anne Boleyn. I maj 1527 fick han insikten att Gud ville att han skulle fa en ny chans, hans samvete sade at honom att gora sig kvitt Katarina och gifta sig pa nytt och fa avkomlingar. ^{[ 53 ]}

Hans aktenskap var visserligen inte barnlost men en dotter var till liten nytta och Henrik betraktade detta som ett straff fran Gud for deras incestuosa forhallande. Han kontaktade paven, Klemens VII , som skickade en legat till England, som fick till uppgift att undersoka huruvida aktenskapet mellan Henrik och Katarina var lagligt. ^{[ 54 ]} Denne anlande till England i oktober 1528 och han forsokte overtala Katarina att ga i kloster, nagot som hon vagrade. I sex langa ar pagick Henriks kamp. Katarina a sin sida kampade lika frenetiskt for att forsvara sin drottningtitel, sitt aktenskap och dottern Marias akta bord. ^{[ 55 ]} Katarina skickades runt pa olika slott, sasom The More och slottet i Ampthill , i England, for att hallas borta fran hovet och tara pa hennes mod. Hon besoktes dar av olika personer som forsokte fa henne att skria pa giftermalets ogiltighet. ^{[ 56 ]} Till sist, ar 1533, forklarade Henrik sig vara den engelska kyrkans overhuvud, nagot som spred reformationen till England och formadde den nye arkebiskopen , Thomas Cranmer , att forklara deras aktenskap ogiltigt (23 maj 1533). ^{[ 57 ]} Redan flera manader dessforinnan hade Henrik i hemlighet gift sig med Anne Boleyn. ^{[ 54 ]}

Katarina frantogs drottningtiteln den 23 maj 1533 . ^{[ 58 ] [ 59 ]} Hon kallades istallet for "ankeprinsessa av Wales". ^{[ 60 ]} Hon tvingades ocksa till att skiljas fran sin dotter. Om de tillsammans flydde till kontinenten skulle krig utbryta. Om uppror utbrot pa hemmaplan fanns risken att de skulle fritas och deras vanner anvanda deras namn pa faltet. ^{[ 61 ]} Katarina holls i fangsligt forvar pa olika slott runt om i landet, trots att det folkliga stodet var pa hennes sida da "den allmanna asikten var i hennes favor. Hon var lika personligt uppskattad som Anne var hatad och kungen sjalv besparades inte." ^{[ 62 ]}

Dod [ redigera | redigera wikitext ]

Katarina avled pa Kimbolton Castle i Cambridgeshire fredagen den 7 januari 1536 klockan tva pa dagen i Maria de Salinas armar, efter att ha biktat sig, forlatits infor Gud och mottagit den sista smorjelsen . ^{[ 63 ]} Det ryktades att hon blivit forgiftad men senare undersokningar har pavisat att dodsorsaken var sarkom . ^{[ 64 ]} Hon begravdes i katedralen i Peterborough. Henrik VIII bevistade ej begravningen. ^{[ 65 ]}

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

Henrik VIII brot med den katolska kyrkan pa grund av skilsmassan och gjorde sig sjalv till engelska kyrkans overhuvud genom suprematiakten 1534 . Detta var for att annars hade Katarina anmalt detta till Rom och hon hade med allra storsta sakerhet vunnit striden. Detta var starten for reformationen i England . ^{[ 66 ]} Fram till Henriks och Katarinas styre hade tanken pa en kvinnlig arvtagare inte existerat och alla guidebocker i hur man skulle uppfostra en kunglig arvtagare (sasom den prominenta The Education of a Christian Prince av Erasmus av Rotterdam) riktades till manliga arvtagare. Manga var radda att det var lika med inbordeskrig att lata en kvinna styra ett land. Darfor var Henrik formodligen inte installd pa att utbilda Maria till regent. Emellertid hyste Katarina formodligen aldrig sadan oro. Hon visste att en kvinna som utbildats ratt kunde bli en framgangsrik monark, med modern, Isabella av Kastilien, som exempel. En god utbildning och religionens stod var vad som kravdes. For utbildningen vande sig Katarina till humanismen , med personligheter som Juan Luis Vives som larare. Vives kom att betyda mycket aven for Katarina, for att ta sig igenom den svara period utan manliga arvtagare som intraffade under slutet av hennes liv. Vives langsiktiga inflytande skulle ge framtida generationers kvinnor en storre utbildningserfarenhet inom det patriarkaliska samhallets granser. ^{[ 67 ]}

Grunden i de publikationer han kom att ge ut at Katarina var att alla manskliga handlingar skulle reflektera Kristi person och liv. Katarina stallde Vives under sitt beskydd och darfor kom han att dedicera kommentaren till verket De Civitate Dei till Henrik VIII och Uppfostran av en kristen kvinna (De institutione feminae christianae) till Katarina. ^{[ 68 ]} Katarinas uppbackning av humanismen och hennes stod for en humanistisk utbildning at Maria visar pa den nya larans paverkan pa hovet. ^{[ 69 ]}

Anfader [ redigera | redigera wikitext ]

I popularkulturen [ redigera | redigera wikitext ]

I tv-serien The Tudors spelas Katarina av den irlandska skadespelerskan Maria Doyle Kennedy .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Butt, John J. (2006), The Greenwood dictionary of world history , Greenwood Publishing Group, ISBN 978-03-13327-6-50 , http://books.google.com/books?id=uYjbHeAOINYC&dq=Catherine+of+Aragon+empress+dowager&source=gbs_navlinks_s  
• Fraser, Antonia (1995), Henrik VIII:s sex hustrur , Boras, ISBN 91-37-10713-5  
• Froude, James Anthony (2009), The Divorce of Catherine of Aragon , BiblioBazaar, LLC, ISBN 978-11-13688-73-6  
• Gardner, Laurien (2008), The Spanish Bride: A Novel of Catherine of Aragon , Berkley Books, ISBN 9780425219966 , http://books.google.com/books?id=gdpSMKe3mu0C&dq=Catherine+of+Aragon+not+queen&source=gbs_navlinks_s  
• Hume, Martin Andrew Sharp (1905) (pa engelska), The Wives of Henry the Eighth and the Parts They Played in History , http://manybooks.net/titles/humem3281332813-8.html  
• Levin, Carole; Carney, Jo Eldridge; Barrett-Graves, Debra (2003), “High and mighty queens” of early modern England: realities and representations , Palgrave Macmillan, ISBN 9781403960887 , http://books.google.se/books?id=uFNdDztFI_oC&dq=Catherine+of+Aragon+legacy&source=gbs_navlinks_s  
• Marius, Richard (1999), Thomas More: a biography , Harvard University Press, ISBN 9780674885257 , http://books.google.se/books?id=DdAYSzj20t0C&dq=Richard+Marius+Thomas+More&source=gbs_navlinks_s  
• McKay (2007), A History of World Societies , New York  
• Norton, Elizabeth (2009), Jane Seymour: Henry VIII's True Love , Amberley Publishing, ISBN 9781848681026  
• Scarisbrick, J. j. (1972), Henry VIII , University of California Press, ISBN 9780520011304  
• Starkey, David (2004), Six Wives-The Queens of Henry VIII , Harper Perennial, ISBN 978-0060005504  
• Stearns, Peter N.; Langer, William Leonard (2001), The Encyclopedia of world history: ancient, medieval, and modern, chronologically arranged , Houghton Mifflin Harcourt, ISBN 9780395652374  
• Suhamy, Henri (1998) (pa franska), Henri VIII , Editions du Rocher, ISBN 9782268028347  
• Wilkinson, Josephine (2009), Mary Boleyn: The True Story of Henry VIII’s Mistress , Amberley Publishing, ISBN 978-1-84868-08-90 , http://books.google.com/books?id=erO0w4IkOkUC&dq=Shrove+Tuesday+1526&source=gbs_navlinks_s  

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Bergenroth, G. A. (1862), Calendar of State Papers, Spain, Volume 1: 1485?1509 , Institute of Historical Research, s.  167?180 , 199?213 , 253?265 , 469?472 , http://www.british-history.ac.uk/source.aspx?pubid=1121 , last 11 augusti 2010  
• Bergenroth, G. A. (1866), Calendar of State Papers, Spain, Volume 2: 1509?1525 , Institute of Historical Research, s.  23?30 , http://www.british-history.ac.uk/source.aspx?pubid=1122 , last 11 augusti 2010  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Katarina av Aragonien .
  Bilder & media
• The National Archives , Katarina av Aragoniens skilsmassopapper och andra Tudorskatter for att belysa femhundraarsjubileet av Henrik VIII:s trontilltrade
• tudorhistory.org ? En overblick over hennes liv tillsammans med ett portrattgalleri
• englishhistory.net ? Ett djupdyk i hennes livstider
• En geografisk biografi av Henriks sex fruar pa Google Earth
• Guardian unlimited , brev fran henne till Klemens VII
• Calendar of State Papers, Spain . Brevvaxlingar mellan huvudsakligen Spanien och England .

v   ?   r Utmarkt artikelserie ? Henrik VIII av England och hans sex fruar (7 artiklar)   Henrik VIII av England Anne Boleyn Anna av Kleve Jane Seymour Katarina av Aragonien Katarina Howard Katarina Parr Bok