Kars

	Kars
	Stad
	Vy over Kars.
Land	Turkiet
Provins	Kars
Hojdlage	1 700 m o.h.
Koordinater	40°36′N 43°5′O / 40.600°N 43.083°O
Folkmangd	91 450 (2022)
Borgmastare	Ayhan Bilgen ( HDP )
Tidszon	TRT ( UTC+3 )
Geonames	743952
	Bitlis lage i Turkiet. Bitlis lage i Turkiet.
	Webbplats : www.kars.bel.tr

Kars ( armeniska : ???? eller ????, kurdiska : Qers , azerbajdzjanska : Qars ) ar en stad i nordostra Turkiet och ar huvudstad i provinsen Kars . Kars ligger pa 1 700 meters hojd over havet och har nastan 80 000 invanare. Staden har en over tusenarig historia och ar praglad av sitt lage vid gransen till Armenien , tidigare Sovjetunionen . Staden hade en stor armenisk befolkning fram till armeniska folkmordet under forsta varldskriget , och tillhorde Ryssland mellan 1878 och 1921.

Nobelpristagaren Orhan Pamuks roman "Sno" (pa turkiska: "Kar") utspelar sig till storsta delen i Kars, under ett flera dagar langt snofall.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Med sin viktiga strategiska belagenhet blev Kars tidigt befast och har ofta varit omstritt. Pa 800- och 900-talen var den huvudstad i ett armeniskt furstendome, och odelades sedan av seldjuker , mongoler och Timur Lenk . Fran 1579 var Kars en gransfastning i det osmanska riket .

1800-talet: Krimkriget och rysk-turkiska kriget [ redigera | redigera wikitext ]

Stadens gamla befastning utgors av en oregelbunden polygon med dubbla murar och torn, over vilket hojer sig citadellet , som ligger i nordvastra delen, vid floden. Genom sitt lage vid de stora strakvagarnas mote var staden forr en viktig strategisk punkt och belagrades forgaves av Ryssland 1807, fastan fastningen da var i ganska daligt skick. Den 5 juli 1828 intogs det nu starkare befasta Kars emellertid av ryssarna under Ivan Paskevitjs befal. Under Krimkriget (1853-1856) forvandlades Kars under brittiska officerares ledning genom de omgivande hojdernas befastande till ett forskansat lager, som motstod den ryske general Muravievs stormning den 29 september 1855, men den 27 november samma ar tvingades staden pa grund av hungersnod att kapitulera.

Efter 1865 okades fastningens styrka annu mer genom anlaggandet av tolv delvis med varandra forenade, men var for sig dock sjalvstandiga framskjutna verk, fem pa hogra och sju pa vanstra flodstranden. En belagring av ryssarna i juni och juli 1877 misslyckades, men efter segern over Muktar pascha den 13 oktober blockerades Kars, som forsvarades av 18 000 man, pa nytt av 35 000 ryssar. Natten till den 18 november foretog dessa under Michail Loris-Melikov ett lyckligt anfall mot sydostfrontens fyra icke stormfria verk, sedan genom foregangen beskjutning en donjon , Hafiz pascha , forstorts och en annan, Kanly , blivit illa atgangen. Da sedermera aven forten Arab och Karadag fallit och ryssarna borjade intranga i staden; vars enceinte nu var alldeles forfallen, forsokte turkarna dra sig undan till Erzurum , men nodgades ge sig fangna. Genom freden i San Stefano den 3 mars 1878 och definitivt genom Berlinkongressen 13 juli samma ar avtraddes Kars jamte omradet Kars oblast samt distriktet Batum till Ryssland. Kars utgjorde darefter jamte Ardahan ryssarnas framsta linje mot turkarna i Asien och forstarktes pa ostsidan med 4 nya fort: Loris-Melikov, Roop, Butjkiev och Lazarev .

Forsta varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

I trakten sydvast om staden och fastningen Kars utkampades i december 1914 samt i januari och augusti 1915 flera storre strider mellan 3:e turkiska armen under forst Enver pascha och sedan Havis Hakki pascha , som gjorde flera fafanga forsok att fran Erzurum framtranga mot och inta Kars, och den ryska kaukasiska armen under forst Illarion Vorontsov-Dasjkov , sedan Nikolaj Judenitj . Forst da de reguljara ryska trupperna utrymt landomradet och detta genom freden i Brest-Litovsk den 3 mars 1918 avtratts till Turkiet, lyckades turkarna den 27 april 1918 storma Kars, som forsvarades av irreguljara ryska trupper och armeniska band. Efter vapenstillestandet i Mudros den 30 oktober samma ar maste turkarna utrymma Kars, som av de allierade planerades tillhora den nya armeniska republiken och lag inom dess av president Woodrow Wilson i mars 1921 bestamda grans mot Turkiet. Ungefar samtidigt blev emellertid Armenien en sovjetrepublik , och enligt ett fordrag mellan Sovjetryssland och den turkiska Angoraregeringen i mars 1921 overlats Kars med omrade, liksom Ardahan, ater till Turkiet. Overlatelsen bekraftades i oktober samma ar i ett fordrag mellan Angoraregeringen och de kaukasiska sovjetrepublikerna.