For andra betydelser, se Kapital (olika betydelser) .

Kapital , fran latinets capitalis , "som galler huvudet", "framstaende", fran caput , "huvud", pa samma sprak, ar ett begrepp inom samhallsvetenskaperna. Det ar ett av nationalekonomins mest omtvistade och mangydiga begrepp. Idag kan termen avse flera olika typer av kapital men gemensamt for dessa ar att de alla utgor nagon form av produktionsmedel eller tillgangar i allmanhet, i form av till exempel pengar , fastigheter och maskiner . ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]}

I vardagligt tal avses oftast ekonomiskt kapital, men termen kan aven avse kulturellt , erotiskt och socialt kapital . ^{[ 2 ]} Ekonomiskt kapital definieras som nagon form av tillgangar som kan anvandas for att skapa avkastning eller mervarde , vanligen materiella tillgangar sasom pengar, fastigheter eller maskiner men aven immateriella tillgangar sasom rattigheter till kulturella varden sasom musik eller patent. ^{[ 2 ] [ 3 ] [ 4 ]}

Kapital ar aven ett centralt begrepp i marxism, en ideologi som utvecklades av Karl Marx bland annat i hans bok Kapitalet . ^{[ 5 ] [ 2 ]} Idag ses ibland naturtillgangar och arbetskraft som kapital. Naturtillgangar kallas naturkapital och arbetskraft humankapital . Foretagsekonomi skiljer pa eget kapital och lanat kapital . ^{[ 6 ]}

Beskrivning [ redigera | redigera wikitext ]

Kapitalets varde ar pa manga satt subjektivt. Det beror pa att man beraknar vardet pa kapitalet genom de forvantade avkastningarna, som kan stracka sig over en lang tid. For att kunna jamfora avkastningar under olika tidpunkter diskonterar och beraknar man nuvardet . Den diskonteringsranta som anvands samt avkastningens utveckling varderar kapitalet pa olika satt. Man varderar aven osakerheten om storleken pa avkastningen pa olika satt. Avkastningen varderas lagre av personer som ar mindre risktagande om storlekens osakerhet ar stor. ^{[ 6 ]}

Eget kapital definieras inom redovisning , som tillgangar minus skulder . Ordet kapital i vardagligt bruk syftar ofta pa agarkapital som kan ge avkastning och i form av kapitalinkomst . En annan vardaglig innebord ar finansiell formogenhet . Kapital anses vara en av tre produktionsfaktorer som kravs for ekonomisk verksamhet. De andra ar ravaror samt arbetskraft . Kapitalvaror kan inforskaffas i utbyte mot pengar eller finansiellt kapital. ^{[ 7 ]}

Beroende pa vilket socialt ekonomiskt system som brukas skiftar kapitalets placering, men aven i betydelse. I exempelvis en marknadsekonomi innehas kapitalet till storst del av personer som varderar kapitalet hogt. ^{[ fortydliga ]} Rikedom och stort kapital gar inte alltid hand i hand. Ett kapital kan bli stort bland personer som inte ar sa rika genom exempelvis lan . En planerad okning av ett kapitalinnehav kan ske genom en investering . Om skulderna inte okar lika mycket som kapitalinnehavet sparar man. Om kapitalet stiger i varde okar kapitalinnehavet. En kapitalvinst intraffar om okningen av vardet av kapitalinnehavet stiger ovantat. En del personer anser inte att detta skall raknas in i avkastningen pa kapitalet. ^{[ 6 ]}

Kapitalstocken ar summan av allt kapital i ett land. ^{[ 8 ]} Denna term har kommit i overford bemarkelse fran det individuella kapitalet. En nation sparar sa mycket som kapitalinnehavet okar och som inte uppvags av en utrikisk skuldokning. Kapitalexporten inom ett land bestar i olika kapitalplaceringar runtom i varlden. Till dess motsats ar en kapitalimport utlandska kapitalplaceringar i landet. ^{[ 6 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Sveriges kapitalstock 1800-2000 - Portalen for historisk statistik

v   ?   r Aganderatt Kollektiv Allmanning ( Allmanningens dilemma ) Ingens Ingenmansland  · Public domain  · Res nullius Kronans Grundregalen  · Regale Immaterialratt Immateriell tillgang  · Monsterskydd  · Namnlagen i Sverige  · Patent  · Upphovsratt  · Varumarkesskydd Ovrigt Allemansratten  · Fastighet  · Kapital  · Kollektiv nyttighet  · Tillgang  · Agande ( Qu'est-ce que la propriete? ) Se aven Mall:Markratt och Mall:Upphovsratt