Kairo
(pa
arabiska
; ???????, transkriberat:
Al-Q?hira
) ar
huvudstad
i
Egypten
. Staden ligger vid
Nilen
, cirka 150 kilometer in i landet fran den egyptiska Medelhavskusten, ungefar dar det valdiga
Nildeltat
overgar i den smalare
Nildalen
. Kairo ar aven ett av
Egyptens guvernement
och uppskattas ha cirka 9,5 miljoner invanare 2016.
[
2
]
Kairos
storstadsomrade
ar det tredje folkrikaste i
Afrika
, efter
Lagos
och
Kinshasa
, och inkluderar bland annat
Giza
med dess beromda pyramider. Beroende pa definition hamnar det totala invanarantalet pa mellan 11,8 miljoner (2006) for trestadsomradet Kairo/Giza/
Shubra al-Khayma
,
[
1
]
och 22,6 miljoner invanare (2016)
[
2
]
for hela regionen inklusive
guvernementen
Kairo,
Giza
och
al-Qalyubiyya
. En studie fran
Varldsbanken
anger folkmangden for Kairo med fororter till lite mer an 16 miljoner invanare vid
folkrakningen
2006.
[
3
]
Egyptens huvudstad ar mycket tatbefolkad. Den ar delvis en vacker stad med omvaxlande kvarter och manga sevardheter. Den brukar dock anses vara den mest fororenade huvudstaden efter
Mexico City
. I Kairo finns en stor del av Egyptens industrier. Dar finns aven ett antal internationella och nationella universitet, varav de mest framstaende ar
Kairos universitet
och
Al Azharuniversitetet
. Staden har over 500 moskeer och brukar ibland kallas for "
minareternas
stad".
1979
blev
Historiska Kairo
(kallades vid tidpunkten for Islamiska Kairo) uppsatt pa
Unescos
varldsarvslista
.
Kairo ar en av varldens torraste storstader med en nederbord pa endast 20 mm per ar. Staden har heta somrar och milda vintrar.
Kairo existerade inte under den faraoniska tiden trots narheten till pyramiderna. De tidigaste arkeologiska lamningarna kommer fran den romerska perioden och bestar av resterna av en befastning fran forsta arhundradet e.Kr., som kunde kontrollera skeppsfarten pa Nilen. Romarna kallade staden for Egyptens Babylon.
Romarna hade makten anda fram till ar 640 nar muslimer anforda av general
Amr ibn al-As
erovrade staden. Deras harlager placerades norr om den romerska befastningen och dar vaxte snabbt upp en ny stad,
Fustat
, med en
moske uppkallad efter generalen
. Befolkningen okade snabbt genom invandring av araber.
Ar 658 blev
umayyaderna
harskare over den muslimska varlden fran
Damaskus
men mindre an ett sekel senare ersattes de av
abbasiderna
som styrde fran
Bagdad
. Abbasiderna styrde over Kairo genom en
guvernor
som skapade en stadsdel nordost om Fustat. En av dessa guvernorer,
Ahmad ibn Tulun
, rev denna stadsdel och byggde istallet en ny administrativ stadsdel norr om Fustat som han kallade Al-Qatai (Distrikten). Tulun gjorde uppror mot de abbasidiska harskare och grundade en dynasti som dock blev kortvarig. Ar 905 intogs Kairo av abbasiderna och de lat riva ned Al-Qatai till grunden. Det enda de lat sta kvar var mosken och den star kvar an i dag.
Denna stad kunde leva gott pa att ta ut avgifter for fartyg som passerade pa
Nilen
. Stadens valstand lockade ocksa erovrare och ar 969 erovrades staden av
fatimiderna
, en muslimsk dynasti fran Nordafrika. Aven fatimiderna lat anlagga en ny stadsdel i norr. Man lat astrologer avgora vilken dag som var lampligast att borja och dopte staden till Al-Qahira, eftersom planeten
Mars
(al-Qahir) var pa uppgang.
Al-Qahira blev en muromgardad stadsdel dar fatimidernas administration holl till och dit invanarna i Fustat inte agde tilltrade. Avstandet mellan overhet och underlydande markerades av att fatimiderna var shiitiska muslimer medan majoriteten i Egypten var sunni. Dessutom var flera av fatimidernas kalifer uppenbarligen olampliga som administratorer; kalifen al-Hakim beordrade att Fustat skulle jamnas med marken men detta verkstalldes inte. Ar 1168 hotades staden av de kristna korstagsfararna. Fatimiderna beordrade att Fustat skulle brannas for att inte korsriddarna skulle kunna belagra Al-Qahira och stadsdelen brann i 54 dagar. Fatimiderna bad om hjalp fran seljukerna i Damaskus. Seljukerna besegrade korsriddarna men passade pa att ockupera Al-Qahira och kora bort fatimiderna. Seljukernas ledare Salah ad-Din Ayyub, Saladin, byggde en stadsmur runt bade Al-Qahira och Fustat samt grundade en ny dynasti,
ayyubiderna
.
Denna dynasti varade dock endast i fyra generationer innan nya harskare,
mamlukerna
, grep makten och beholl den i 267 ar. Mamlukerna kontrollerade effektivt handeln mellan ost och vast, bland annat genom att bygga en kanal mellan Nilen och
Roda havet
. Genom
Vasco da Gamas
upptackt av
Godahoppsudden
kunde sjofarare nu segla runt Afrika och Kairos betydelse for handeln minskade. Dessutom uppkom ett militart hot mot mamlukerna. Ar 1516 besegrades mamlukerna, anforda av sultan Al-Ghouri, av de
osmanska
turkarna i ett stort slag i
Syrien
. I januari 1517 tagade osmanerna in i Kairo.
Mamlukerna fanns kvar som osmanernas handgangna man. 1796 gjorde en av dessa uppror och tog makten over Kairo. Mamlukernas tid vid makten blev dock kort nar
Napoleon I
och hans franska trupper landsteg vid
Alexandria
1798. Den franska styrkorna med sina muskoter hade inga problem att besegra mamlukernas trupper, bevapnade med svard. Nar kairoborna forsokte gora uppror mot fransmannen utsatte fransmannen staden for artilleribeskjutning.
Fransmannen lamnade Egypten 1801 och en albansk legosoldat,
Mohammed Ali
, lyckades ta makten, formellt som vasall till Osmanska riket. Ali trodde att mamlukerna var ett hot mot hans grepp over makten och stallde till en massaker pa dessa 1811.
Ali inledde en modernisering av Kairo som fortsattes av en av hans sonsoner,
Ismail Pascha
. Under hans tid byggdes staden ut och 1869 oppnades
Suezkanalen
. Ismail bjod in utlanningar att sla sig ned i Kairo; 1872 bodde det 25 000 europeer och amerikaner i staden.
Ismails alla projekt gjordes med lanade medel och 1882 tog britterna makten som sakerhet for sina lan. Den verkliga makten holls av en brittisk guvernor. Pa 1920-talet blev Egypten en suveran stat; detta var dock framst en formalitet och britterna beholl ett betydande inflytande.
Kung Fuad
var impopular bland egyptierna och hans makt framst symbolisk.
Den 22?26 november 1943 holls har
Kairokonferensen
. Under
andra varldskriget
blev Egypten en brittisk garnisonsort. Bland araberna uppkom ocksa en rorelse for att gora Egypten sjalvstandigt och kasta ut britterna. Den 26 januari 1952 utbrot upplopp och demonstrationer riktade mot britterna och brittiska banker, restauranger och hotell brandes ned. I juli 1952 gjorde en grupp egyptiska officerare en statskupp. Bland dessa officerare framtradde snart
Gamal Abdel Nasser
som ledare. Majoriteten av europeerna och amerikanarna tog det sakra fore det osakra och flyttade fran Egypten.
Fran landsbygden strommade manniskor in mot staderna och Kairo vaxte over sina braddar. Under Nassers tid byggdes stora forstader, kringfartsleder och broar over Nilen. Sedan 1980-talet har Kairo en tunnelbana,
Kairo metro
, och ytterligare genomfartsleder. Kairos universitet anses vara det storsta universitetet i Afrika.
Guvernementet
Helwan
bildades av delar fran bland annat Kairos guvernement den 17 april 2008.
[
4
]
Denna andring aterstalldes dock under 2011, och Helwan ingar numera i Kairos guvernement.
Egyptiska museet
Khan el Khalili
Egyptiska museet
brukar anses som ett av varldens mest betydande museer.
Har finns over 100 000 foremal fran det antika Egypten. Samlingarna ar kronologiskt ordnade, fran det
Gamla riket
fram till
Romarriket
. Den mest kanda delen av samlingarna ar det man hittade i pojkfaraon
Tutankhamons
grav i
Konungarnas dal
i borjan av 1920-talet. I museets mumiekammare finns kropparna av elva kungar och drottningar.
Khan el Khalili
ar namnet pa basarerna i islamiska Kairo och hor ocksa till stadens klassiska turistattraktioner. Basarerna hor till de storsta i hela Mellanostern och darmed hela varlden. De har medeltida anor, men det var efter den osmanska erovringen pa 1500-talet som kvarteren blev en motesplats for handelsman fran hela varlden.
Traditionellt ar basaren indelad i kvarter efter nationalitet och trosinriktning. Har kan man kopa nastan allt.
Al-Azhar-mosken
ar en av Kairos manga stora moskeer. Den ar inte bara en vanlig moske utan aven ett klassiskt och fortfarande framstaende islamiskt lardomscentrum, ibland till och med benamnt varldens aldsta universitet, grundat ar
972
, se
Al Azharuniversitetet
. Al-Azhar ar belagen nara basarerna i det islamiska Kairo.
Kairotornet
(med den forsta
roterande restaurangen
i Afrika).
Kairos omtalade
kamelmarknad
lag forut i stadsdelen
Imbaba
ute vid Kairos gamla flygplats i stadens nordvastra del. Den har sedan ett antal ar tillbaka flyttats ut till byn
Birqesh
, tre mil nordvast om Kairo. Kamelerna kommer oftast fran
Sudan
och fors med lastbil sista biten till marknaden i Kairo.
Kairo har ett torrt
subtropiskt klimat
med varma, soliga dagar och svalare natter. Vintrarna ar varma med 2-3 dygn per manad med kortare regn, ofta blasiga (december till mars) med cirka 20 grader under dagtid men dar temperaturen under natterna gar ned till cirka 10 grader . Somrarna ar heta och torra med en hogsta dagstemperatur pa drygt 35 grader fran maj till september och dar temperaturen gar ner till dryga 20 grader under natten. Temperaturen under sommaren gar normalt inte over 35 grader med undantag da det ar vastliga vindar fran oknen da den hogsta dagstemperaturen kan uppga till over 40 grader under nagon eller nagra veckor.
[
5
]
Normala temperaturer och nederbord i centrala Kairo:
|
|
Jan
|
Feb
|
Mar
|
Apr
|
Maj
|
Jun
|
Jul
|
Aug
|
Sep
|
Okt
|
Nov
|
Dec
|
| Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde
|
19
|
20
|
23
|
28
|
32
|
34
|
35
|
34
|
33
|
29
|
25
|
20
|
| Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde
|
9
|
10
|
12
|
15
|
18
|
20
|
22
|
22
|
20
|
17
|
14
|
10
|
|
|
| Nederbord
|
5
|
4
|
4
|
1
|
0
|
0
|
0
|
0
|
1
|
4
|
4
|
6
|
| Diagram
|
temperaturer i °C ? manadsnederbord i mm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Andrew Humphreys;
Cairo
". Second edition. Lonely Planet Publications, 2002