For andra betydelser, se Kaffe (olika betydelser) .

Kaffe ar en dryck som tillverkas av kaffebuskens fron, kallade kaffebonor. Kaffebusken kommer ursprungligen fran subtropiska Afrika och har darifran exporterats till andra delar av varlden. ^{[ 1 ] [ 2 ]}

Kaffedrickandet har sitt ursprung i Etiopien for tva tusen ar sedan och fick en spridning via Arabiska halvon till Turkiet . ^{[ 3 ]} Kaffe importerades forst som apoteksvara till Sverige under slutet av 1600-talet. ^{[ 4 ]} Under 1800-talet tog kaffedrickandet rejal fart i samband med koloniseringen av Afrika och Sydamerika dar stora plantager kunde forse bland annat kolonialmakterna med bonor. Under 1900- och 2000-talet har drycken fatt en starkare stallning i manga lander i Afrika , Amerika och Europa . Finlandare ar den mest kaffedrickande nationaliteten, de dricker omkring 12 kilogram kaffe per person och ar (2011). ^{[ 5 ]}

Kaffe var i slutet av 1900-talet den vara som genererade nast mest exportinkomster for utvecklingslander , efter olja. ^{[ 6 ]} Ar 2010 producerades 7,4 miljoner ton kaffebonor. De framsta odlingarna ligger i Brasilien , Vietnam , Indonesien , Colombia och Etiopien .

Arter [ redigera | redigera wikitext ]

Sammanlagt finns omkring 100 kaffearter i slaktet Coffea . Slaktet bestar av stadsegrona buskar eller sma trad med ibland hog stam som kan bli upp till tio meter hoga, om de inte klipps till plockvanlig hojd. Framforallt tre arter odlas kommersiellt ? arabiskt kaffe ( Coffea arabica ), liberiakaffe ( Coffea libericadanius ) och robustakaffe ( Coffea canephora , aven kallad Coffea robusta eftersom arten ar relativt talig). ^{[ 7 ]} Ytterligare nagra arter odlas lokalt i framfor allt Afrika.

Arabiskt kaffe ar den art som ar allra viktigast och anses ha den basta smaken, robustabonor har en hogre koffeinhalt och en del av hogre kvalitet anvands i sarskilda espressoblandningar samt allmant i flera kaffeexporterande lander.

Kaffe innehaller det uppiggande amnet koffein som i kroppen fungerar som en adenosinreceptorantagonist , har beta-adrenerg-lika effekter och ger en okad urinproduktion genom vidgning av blodkarl i njurarna. Den typiska kaffedoften kommer fran doftamnet furfurylmerkaptan , som aven finns i vin i lagre doser. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

I kaffets ursprungsregion vid Afrikas horn heter kaffeplantan, -froet/bonan och -drycken bun, bunna , eller liknande ( tigrinska , amhariska och andra etiopiska sprak). Ordet bunn anvands ocksa i arabiskan , men drycken kallas vanligen for qahwa [q?hwæ], men det ar i det etiopiska hoglandet kaffe upptacktes. ^{[ fortydliga ]} Det arabiska qahwa spred sig tillsammans med drycken forst till Persien och Turkiet ( kahve ) och sedan till Italien och pa andra vagar till Europa. Dar ersattes sekvensen [hw] eller [hv] med [f:], sa att det blev [kaf:e] i italienskan liksom aven i svenskan . Den finska formen kahvi , som ar inlanad fran svenskan, ar mer lik det turkiska uttalet.

Europeerna gjorde sedan drycken och dess namn ? ett av de mest spridda internationella orden ? kand i alla delar av varlden som araberna annu inte hade natt.

Koffeinets upptackare, den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge myntade ursprungligen amnet till det tyska spraket narliggande Kaffein ("Der Kaffee", kaffet). Detta gled sa smaningom i internationell litteratur over till caffein(e)/koffein.

Ursprung och spridning [ redigera | redigera wikitext ]

Topp 10 producenter av kaffe - 2018

Placering	Land	Produktion (ton)
1	Brasilien	3 556 638
2	Vietnam	1 616 307
3	Indonesien	722 461
4	Colombia	720 634
5	Honduras	481 053
6	Etiopien	470 221
7	Peru	369 622
8	Indien	326 982
9	Guatemala	245 580
10	Uganda	211 200
Kalla : UN Food & Agriculture Organisation (FAO) [ 9 ]
Topp 10 konsumenter av kaffe - 2011
Placering	Land	Konsumtion (kg/person och ar)
1	Finland	12
2	Norge	9,9
3	Island	9
4	Danmark	8,7
5	Nederlanderna	8,4
6	Sverige	8,2
7	Schweiz	7,9
8	Belgien	6,8
9	Aruba	6,8
10	Kanada	6,5
Kalla : Coffee consumption, World Resources Institute, fran 8 februari 2011, < http://www.wri.org >. [ 5 ]

Kaffebusken vaxer vilt i Etiopien dar den ocksa har sitt ursprung, och darifran hamtades den senare till Arabiska halvon for odling och export. Fran hamnen i Mocka vid rodahavskusten i Jemen skeppades bonor till andra lander. Darfor finns det en kaffedryck som heter " mocka ". En teori om kaffets ursprung ar att en etiopisk herde vid namn Kaldi pa 800-talet observerade att hans getter at de roda baren fran en buske och noterade hur energiskt getterna betedde sig efterat. Denna historia dok dock inte upp i litteratur forran 1671 och ar troligtvis en myt. ^{[ 10 ]}

I Istanbul fanns de forsta kaffehusen i mitten av 1500-talet. Till Europa kom drycken nar Osmanska riket spred sig uppat pa Balkanhalvon . I samband med den osmanska belagringen av Wien 1683, da den osmanska armen forlorade och lamnade flera hundra kilo kaffe efter sig, kom kaffet till Centraleuropa for forsta gangen.

Kaffe i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Claes Ralamb ar den forste svensk som skrivit om kaffe. Efter en langre tid som politiskt sandebud i Konstantinopel pa 1650-talet, rapporterade han ofordelaktigt om dess smak hem till Sverige. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Det forsta kaffet kom till Sverige 1685, ^{[ 13 ]} vilket ar belagt genom arkivkallor i Landsarkivet i Goteborg som visar att 425 gram kaffe inkom fran Amsterdam pa sommaren detta ar. ^{[ 14 ]} Inledningsvis saldes kaffet enbart pa apotek i Sverige, da den ansags lindra och bota sjukdomar. Kaffets genombrott i Sverige tog fart pa allvar i borjan av 1700-talet da den davarande svenska kungen Karl XII introducerade kaffet. Han var mycket fortjust i drycken och hade fatt upp ogonen for den under sin tid i Turkiet. ^{[ 15 ]} Under 1700-talets forsta halft hade Stockholm ett femtiotal kaffehus . Vid 1756 ars riksdag infordes forbud mot kaffedrickande, och blev nagon ertappad med kaffedrickande utdomdes boter . Det var bondestandet som genomdrev forbudet, som hamnd mot att husbehovsbranningen av brannvin hade forbjudits. Men 1769 havdes forbudet och ersattes med en importtull . Nya kaffeforbud gallde 1794?1796 , 1799?1802 och 1817?1823. ^{[ 16 ]}

Kaffe ransonerades i Sverige under forsta varldskriget . Den minimala kaffetilldelningen genom kort, och det under davarande forhallanden orimligt laga pris som Folkhushallningskommissionen asatte varan, samverkade till en omfattande smyghandel med priser anda upp till 40 kr/kg i stallet for det officiella kilopriset pa 2,80 kronor. Forraden fornyades till stor del genom utsmuggling fran Norge , dar det tack vare Storbritannien fanns gott om kaffe till moderat pris. Det uppstod darfor en livlig och lonsam smuggeltrafik, forst pa jarnvagslinjerna och, nar denna trafik blev stoppad, lite varstans over gransen, sarskilt i de odsliga fjallbygderna. ^{[ 17 ]} De som inte hade rad med smuggelkaffe ? och det var storsta delen av svenska folket ? forsokte hjalpa sig fram med kaffesurrogat . Man plockade ek - och bokollon och hastkastanjer och gravde upp maskrosrotter som man rostade och brande "kaffe" av. ^{[ 18 ]}

Kaffeimport till Sverige  ^{[ 16 ]}

	Ar
	1740	1781	1830	1850	1881	1913	2007
Ton	5,82	712	1 321	3 377	12 341	37 000	112 000
kg/invanare		0,33			2,70	6,6	12,4
Importtull ore/kg			35	24	28	12

Enligt en undersokning som SCB gjorde ar 2007 var Sveriges viktigaste ursprungsland for kaffe Brasilien med 41 % eller motsvarande 46 000 ton kaffe. Sedan foljde Colombia med 17 %, Peru (8 %), Kenya (7 %), Etiopien (5 %), Guatemala (3 %), Honduras (3 %), Vietnam (2 %). ^{[ 19 ]}

Kaffe i Colombia [ redigera | redigera wikitext ]

I Colombia finns en park, " Parque Nacional del Cafe ", ^{[ 20 ]} ungefar som en botanisk tradgard dar bade kaffeodling och beredning av kaffebonor kan studeras. Parken ligger i departementet (delstaten) Quindio strax vaster om staden Armenia i anslutning till den viktigaste kafferegionen i Colombia bestaende av de tre departementen Caldas , Quindio och Risaralda .

Behandlingsprocess [ redigera | redigera wikitext ]

Plockning [ redigera | redigera wikitext ]

En erfaren barplockare kan samla in sex till sju korgar per dag. Den mogna frukten ar rod och innehaller tva fron. ^{[ 7 ]} Beroende pa odlaren sa instrueras ibland plockarna att inte plocka de grona baren, da bonorna i baren inte ar mogna. Detta intraffar framst nar man ska tillverka kaffe av battre kvalitet dar plockarna far battre betalt for sitt arbete.

En blandning av grona och roda bar, eller bara grona, anvands for att ta fram billiga, massproducerade kaffebonor, karakteriserade av en strang och bitter smak och en skarp gronaktig farg. Roda bar, med sin hogre mangd aromatiska oljor och lagre halt av organisk syra, ar mer valluktande, milda och mogna. Detta leder till att sjalva plockandet ar ett av de viktigaste stegen i kaffeproduktion och har en stor betydelse for den slutgiltiga kvaliten hos produkten.

Processmetoder [ redigera | redigera wikitext ]

I varje kaffebar finns tva (ibland ett) fron, som vi kallar bonor, innanfor ett lager av fruktkott och omgiven av en pergamentliknande hinna. Det forsta steget efter plockning ar att avlagsna fruktkottet pa nagot satt och forbereda bonorna for torkning, sa kallad bearbetning eller process. Denna del av kaffeproduktionen paverkar smak och doft i allra hogsta grad. Vid anvandning av processmetoden som kallas tvattning eller vat process, sa tas fruktkottet snabbt bort genom blotlaggning, skrubbning eller nagon form av mekanisk metod till exempel skrapning. Kaffebonorna far sedan ligga i blot under en viss period. Detta brukar ofta bidra till en nagot syrligare smak av kaffet.

Vid processmetoden som kallas soltorkad, eller "natural" fran engelskan, sa tas inte fruktkottet direkt bort fran bonorna, utan tillats torka och till viss del jasas. Detta skapar en smak med minskad syrahalt och starkare fyllighet och sotma. Gors detta pa ett mindre bra satt leder det latt till en forsamrad kvalitet av bonorna. Dessa ar de tva vanligaste processmetoderna runt om i varlden, men det finns aven andra processmetoder som alla satter sin pragel pa smaken och doften av kaffet. ^{[ 21 ]}

Torkning [ redigera | redigera wikitext ]

Kaffebonorna sprids ut pa ett storre betong- eller stengolv dar de soltorkas. Bonorna krattas till rader och sprids ut under flera dagar tills de ar till storsta delen torkade. Efter detta beskrivs bonorna som "gront kaffe".

Sortering [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att bonorna har torkats sorteras de efter farg och storlek. Missfargade, ruttna och skadade bonor tas bort. Detta gors for hand i framst fattiga lander, men pa andra stallen, dar manuell arbetskraft ar dyrare, anvands avancerade maskiner som med hjalp av diverse kameror kan avgora om bade farg och storlek ar ratt. Den automatiska sorteringen ar kostnadseffektiv for stora producenter dar kvalitet och kvantitet ar viktiga faktorer inom produktionen.

Aldrande [ redigera | redigera wikitext ]

Ett debatterat faktum ar att vissa grona kaffen tros bli battre med aldern. Detta galler sarskilt dem som varderas hogt pa grund av sin syrehalt, sasom kaffe fran Indonesien och Indien . Ett flertal kaffeproducenter i dessa lander saljer bonor som fatt aldras i sa lange som tre ar, med nagra aldrade i upp till hela atta ar.

De flesta kaffeexperter ar dock overens om att smaken och fraschoren blir som bast efter ett ar av aldrande, for nar de far aldras for lange forlorar bonorna mycket av sin viktiga olja.

Rostning [ redigera | redigera wikitext ]

Att rosta pa egen hand [ redigera | redigera wikitext ]

Rostat kaffe aldras vid paverkan av luft, varvid smaken forsamras. Om kaffet ar malt sker aldringen snabbare. Vakuumforpackat haller sig aven malet kaffe atminstone nagot ar. Orostade bonor, rakaffe , haller sig battre och finns att kopa i specialiserade butiker.

Det finns speciella rostningsmaskiner for hemmabruk, men orostade bonor gar ocksa bra att rosta i en vanlig hemmaugn. Fordelen med en rostningsmaskin ar att man har storre kontroll over processen, och att bonorna blaser runt for en sa jamn rostning som mojligt. ^{[ 22 ]}

Vid rostning i hemmaugn breds bonorna ut pa en ugnsplat, som placeras mitt i ugnen vid 225 °C. Bonorna vands med stekspade ett par ganger under rostningen for att slutresultatet ska bli sa jamnt som mojligt. Rostningen tar 10?13 minuter. Det ar viktigt att ha rostningen under noggrann uppsikt, ty det gar fort pa slutet. Nar bonorna borjar hoppa och lata som poppande popcorn , ar det snart dags att plocka ut platen. Nu avgors den rostningsgrad man vill ha. Den ovre gransen ar nadd, nar bonorna blir blanka och svettiga. Da maste platen tas ut, eftersom det ar de smakrika oljorna som tranger ut fran bonorna och forangas. Nar onskat resultat uppnatts, ska de fardigrostade bonorna kylas av sa fort som mojligt. De ska sedan forvaras i burk med tatslutande lock, och garna i kylskap. Bonorna bor forbrukas inom 1?2 veckor.

Pa "vedspisens tid" rostades bonorna ovanpa spisen i en speciell lockforsedd panna, som kallades kaffebrannare .

Malning [ redigera | redigera wikitext ]

For olika beredningsmetoder galler olika malningsgrader. Kaffe avsett for melittabryggare fungerar till exempel inte till espressomaskiner. Regeln ar att ju langre tid kaffet har kontakt med vattnet desto grovre malt bor kaffet vara. I en pressobryggare har till exempel kaffet och vattnet kontakt i cirka fem minuter, och saledes maste kaffebonorna vara riktigt grovt malda for att kaffet inte ska bli for beskt. I en mokabryggare eller espressomaskin daremot pressas vattnet igenom det malda kaffet under kort tid och kaffebonorna maste darfor vara ytterst finmalda for att kaffet ska fa en kraftig och fyllig smak. Mellan dessa tva extremer ligger perkolatorbryggning och vanlig filterbryggning (bryggkaffe). Bonor till filterbryggning bor vara medelgrovt malda at det finare hallet, medan perkulatorbryggaren bor anvanda aningen mer grovmalda bonor.

Kokkaffe kraver grov malningsgrad.

Aven inom ett givet omrade som espresso varierar malningsgraden. For en barista borjar varje arbetsdag med att stalla in kaffekvarnen och kaffemaskinen sa att espresson blir perfekt. Bonornas rostningsgrad och blandning kan variera och bland annat lufttrycket kan paverka vilken malningsgrad som ger den perfekta s.k. creman (skummet) och smaken i varje kopp.

For att verkligen njuta av gott kaffe mal man tillracklig mangd bonor for varje tillfalle och beredningsmetod. Detta eftersom ett malt kaffe arommassigt inom nagra timmar forstors vid kontakt med luft, ljus eller varme. Aven vid sval och lufttat forvaring behaller malt kaffe sina fina aromer endast i runt tio dagar. Av denna anledning ar det till stor fordel att sjalv mala sitt kaffe om man vill ha en jamn, hog kvalitet pa sitt kaffe. Nar det galler fardigmalet kaffe forsamras aromerna sakta men sakert fran det att paketet oppnats.

I helautomatiska espressomaskiner mals varje gang den mangd bonor som behovs for en kopp. Da blir kaffet bara sekunder gammalt i malet tillstand, innan det extraheras.

I mitten pa 1900-talet hade livsmedelsbutikerna enbart omalet kaffe i lager, som pa begaran kunde malas i butikens kvarn, medan kunden vantade. I specialiserade kaffebutiker fanns flera kvarnar, var och en installd for olika malningsgrad. De hade stora gummirepdrivna svanghjul med en gemensam elmotor som var igang hela dagen, och hela maskineriet var ofta uppstallt som ett rorligt blickfang i butikens skyltfonster .

Kulturhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Kaffebuskar vaxer pa det etiopiska hoglandet, dar man for cirka 2000 ar sedan borjade tillaga varmt kaffe pa bonorna fran kaffebusken . Omkring ar 1000 nadde kaffebonorna arabiska handelsman, som tog med sig bonorna hem till kalifatet. Kaffe blev en alltmer uppskattad dryck i arabvarlden, dar svart starkt kaffe hade en valdigt uppiggande effekt. Kaffe blev aven populart i Turkiet , och lever vidare i turkiskt kaffe.

Kaffe nadde de europeiska hoven omkring renassansen men var da en mycket dyrbar dryck fran arabvarlden som tillagades pa arabiskt vis. 1600-talet star som ett sekel dar kaffet fick sitt genombrott i den europeiska kulturen. Upptackten av Latinamerika betydde att europeerna fick tillgang till en kontinent praglat av ett klimat som liknade det som fanns pa det etiopiska hoglandet och som visade sig vara mycket val lampat for kaffeodling (se aven plantage ). ^{[ 23 ]}

Introduktion i Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1683 drog sig turkarna undan fran sin belagring av Wien . Bland det som stadens invanare fann efter turkarnas harlager fanns flera hundra sackar med kaffe. Stadsborna sags ha fatt smak for drycken, och sa paborjades uppkomsten av kaffehus. Under 1700-talet blev kaffehusen i Europa en intellektuell motesplats och en fristad fran myndigheternas inblandning, da kontrollen av kaffehusen till en borjan var mycket slapphanta fran myndigheternas sida.

I London blev kaffet tillgangligt for allmanheten 1652. Smaken for den aromatiska och stimulerande drycken spridde sig hastigt i den brittiska huvudstaden. Kaffehus uppstod och blev samlingsplatser for den litterara, bildade och politiska varlden. ^{[ 24 ]} Forst tva artionden efterat oppnades kaffehus i Frankrike, det forsta i Marseille 1671, fransett ett litet krypin i Paris tva ar tidigare. I Frankrike tog bruket snabbt fart och snart hade huvudstaden cirka 300 olika kaffehus, dar franska och utlandska tidningar tillhandaholls och litteratur, konst, nyheterna for dagen och till och med politik diskuterades med stor frihet. ^{[ 24 ]} Tysklands forsta kaffehus oppnades 1680 i Hamburg . Aven Italien och Holland foljde exemplet, men ingenstans nadde kaffehuslivet en sadan social betydelse som i England och Frankrike. I Tyskland blev kaffe nationaldryck forst under 1700-talets lopp. ^{[ 24 ]}

Kaffet bidrog i Europa till att minska den omattliga forbrukningen av vin och ol vid alla tider av dagen, en sed som, nedarvd fran medeltiden , annu under 1600-talet var vanlig aven inom de hogsta kretsarna. ^{[ 24 ]}

Kaffebonor var samtidigt mycket dyrbara, och tidvis radde importforbud under 17? och 1800-talen, sa aven i Sverige. Man var radd for spekulationsaffarer i kaffebonor skulle leda till att valuta hamnade utanfor landet vilket kunde orsaka ekonomiska kriser. Kaffeforbud har ratt i Sverige i flera omgangar under perioden 1756?1822. Det forsta infordes 1756, tydligen som en hamnd fran bondestandet i standsriksdagen pa de andra standerna, for att bonderna inte fick ratt till fri brannvinsbranning . Darefter radde forbud 1766?1769, 1794?1796, 1799?1802 och slutligen 1817?1822. Konsumtionsskatt pa kaffe infordes forsta gangen 1747 och importavgift 1769. ^{[ 25 ]} Kaffeforbuden stotte dock varje gang pa hart motstand fran inte minst borgarstandet, som tillhorde bland de storsta kaffekonsumenterna vid denna tid. Ofta vidaredrevs kaffehusen illegalt, nagot som forstarkte deras stallning som en fristad i samhallet.

Kolonialvara och global spridning [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1800-talet utokades kaffeodlingarna genom europeernas nya besittningar i Afrika dar kaffeplantager drevs. Kaffet blev darmed under sena 1800-talet en allemansvara som aven arbetarklassen hade rad med att dricka. Da kopte man kaffebonor som man rostade och malde sjalv. Fardigrostat och fardigmalet kaffe blev vanligare forst under senare delen av 1900-talet. Kafeer blev allt vanligare fortaringsinrattningar.

Under 1900-talet okade konsumtionen av kaffe over hela vastvarlden. Kaffe ar den vanligaste drogen i varlden (2011). ^{[ 7 ]} Kaffedrickarna ar fler an de som nyttjar alkohol . ^{[ 7 ]} Jamfort med antalet nikotinister uppskattas koffeinisterna vara tre ganger fler. ^{[ 7 ]}

Odling sker i flera lander langs med ekvatorn i saval Sydamerika, Asien, Afrika och Centralamerika. Brasilien ar varldens storsta producent med over 1/3 av varldens globala produktion, foljt av Vietnam, Colombia och Indonesien (2020) ^{[ 26 ]} .

Spa i kaffesump [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan tidigt 1500-tal finns en tradition av att spa i kaffesump (restprodukten vid kaffetillverkning). Traditionen foddes i samband inforandet av det finmalda turkiska kaffet , dar en del av sumpen foljde med ner i koppen och efter uppdrucken kopp kunde anvandas till att uttolka sumpens utseende (for dem som trodde pa spadomarnas kraft). ^{[ 27 ]}

Tillredning [ redigera | redigera wikitext ]

Kaffe kan tillredas pa flera olika satt bland annat genom:

• Kokning:
  • Kokkaffe
  • Turkiskt kaffe
  • Perkolatorkaffe
• Tryck:
  • Espresso tillreds i espressomaskin eller i en caffettiera.
  • Moka tillreds i mokabryggare
• Gravitation:
  • Filterkaffe tillreds i kaffebryggare eller genom att halla kokande vatten genom ett filter i en filterhallare ovanpa en kanna eller en kopp.
• Dragning:
  • Fransk presskanna , cafetiere , pressobryggare .

Kaffesorter [ redigera | redigera wikitext ]

De vanligaste kaffesorterna ar

• Brasilkaffe som framstalls huvudsakligen av arabiskt kaffe odlat i Brasilien

• Colombiakaffe som framstalls uteslutande av arabiskt kaffe odlat pa Andernas sluttningar.

• Javakaffe som framstalls av arabiskt kaffe odlat i Indonesien

• Mocka (akta mocka) som framstalls av arabiskt kaffe ( Coffea arabica var. mocka ) och ar uppkallat efter utskeppningshamnen Mocka . Troligen ar detta den mest ursprungliga smaken pa kaffe.

Numera anvands beteckningen mocka om allt kaffe som smakar som mockakaffe och knyts inte till nagon speciell varietet eller sort.

• Afrikanskt kaffe som framstalls huvudsakligen av den afrikanska robustakaffe .

Kaffebonor fran Etiopien

Koffeininnehall [ redigera | redigera wikitext ]

Hur mycket koffein fardigt kaffe innehaller beror framst pa vilka kaffesorter som anvands och hur mycket kaffepulver som doseras per kopp. Robustabonor har till exempel ett hogre innehall av koffein an arabicabonor. Ett test av ett antal bryggkaffesorter som saljs i Sverige visade att de flesta inneholl 12?13 mg koffein per gram pulver. De blandningar som inneholl robustabonor (vilket ofta billigare bryggkaffe gor) hade genomgaende hogre koffeinhalter, 18?20 mg/g. ^{[ 28 ]}

Koffein ar lattlosligt i vatten och darfor spelar mangden vatten som anvands per kopp inte sa stor roll ? en espresso innehaller till exempel ungefar lika mycket koffein som en kopp bryggkaffe eftersom mangden kaffepulver ar ungefar densamma. ^{[ 29 ]}

Kaffe innehallande koffein har en diuretisk (vatskedrivande) effekt, aven om enstaka studier har visat motsatsen. ^{[ 30 ] [ 31 ]}

Koffeinfritt kaffe (Decaf) [ redigera | redigera wikitext ]

Koffeinfritt kaffe, aven kallad decaf, kallas det nar koffeinet nastan ar helt borttaget genom sarskild kemisk process. Aven om namnet sager koffeinfritt, sa innehaller koffeinfritt kaffe i genomsnitt 3 mg koffein per kopp. ^{[ 32 ]} Koffeinfritt kaffe forlorar vanligtvis nagot av sin arom och kan bli nagot bittrare. Det gors forsok att fa fram koffeinfria bonor genom att korsa arabiskt kaffe med andra arter, som saknar koffein. ^{[ 33 ]}

Kaffedrycker [ redigera | redigera wikitext ]

Ett urval av drycker med kaffe som bas:

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fika
• Kafferosteri
• Kaffeautomat
• Kaffematt
• Kaffeost
• Klarskinn
• Patar
• Snabbkaffe
• Tasseografi
• Te
• Mate

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Rindsjo, Erika (2009). ”Kaffe: njutningsmedel att dricka ofta med gott samvete”. Medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet (nr. 1): sid. 22-24.  
• Ringblom, Fredrik (2007). ”Handbok for kaffekokning vid Forsvarsmakten - del 1 Grunder”. Forsvarsmaktens reglementen och handbocker (Boden: I19).  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Kaffe .
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Kaffe .

  Citat
• Wiktionary har ett uppslag om kaffe .
  Ordbok

v   ?   r Kaffe Produktion efter omrade Colombia  · Costa Rica  · Ecuador  · Guatemala  · Nicaragua Arter och sorter Arabiskt kaffe  · Jamaica Blue Mountain  · Robustakaffe  · Liberiakaffe  · Sibetkaffe Viktiga kemikalier i kaffe Koffein  · Cafestol  · Kaffesyra Behandlingsprocess Kafferostning Tillredning Kaffebryggare  · Perkolator  · Espresso  · Espressomaskin  · Pressobryggare  · Don Pedro  · Pulverkaffe  · Mockabryggare  · AeroPress  · Cezve (aven Ibrik) Populara kaffedrycker Americano  · Cafe au lait / Cafe con leche  · Cappuccino  · Cortado  · Espresso  · Grekisk frappe  · Iskaffe  · Irish coffee  · Caffelatte  · Macchiato Caffe macchiato / Latte macchiato  · Turkiskt kaffe Kaffesurrogat Mugicha  · Cikoria  · Maskroskaffe Kaffe som livsstil Kaffebar  · Kaffeceremoni  · Kaffehus  · Barista  · Kafe  · Fika  · Kaffebord  · Kafferep  · Kaffebrod Kategori

Auktoritetsdata ? GND : 4029189-3 ? BNF : cb119310926 (data) ? HDS : 030205 ? NDL : 00566222 ? NKC : ph115053