한국   대만   중국   일본 
Judar ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Judar

Redigera lankar
Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Judisk )
Den har artikeln handlar om etniciteten judar . For religionen, se judendom .
Judar
?????????
Yehudim
Davidsstjarnan anvands av judar for att uttrycka judisk religionstillhorighet.
Antal sammanlagt
14,6?17,8 miljoner

2018

Regioner med betydande antal
Israel  Israel 6 251 000 [ 1 ]
USA  USA 6 500 000 [ 1 ]
Frankrike  Frankrike 492 000 [ 1 ]
Kanada  Kanada 373 000 [ 1 ]
Storbritannien  Storbritannien 297 000 [ 1 ]
Ryssland  Ryssland 228 000 [ 1 ]
Argentina  Argentina 184 000 [ 1 ]
Tyskland  Tyskland 118 000 [ 1 ]
Brasilien  Brasilien 96 000 [ 1 ]
Australien  Australien 88 831 [ 2 ]
Ungern  Ungern 80 000?100 000 [ 3 ]
Ukraina  Ukraina 80 000 [ 1 ]
Ovriga 400 000?500 000
Sprak

Hebreiska , jiddisch , ladino och andra judiska sprak
Judar i diaspora talar dagligdags landets sprak, framst engelska , hebreiska, jiddisch, ryska

Religion

Judendom

Lasande rabbi ritad av Albert Edelfelt

Judar ( hebreiska : ????????? , hebreiskt uttal:  [jehu?dim] ) ar en etno - religios grupp som har spridits over varlden fran det omrade oster om Medelhavet som benamns Kanaan , Palestina och Israel . Judar som etnisk grupp definieras delvis av sin etniska religion, judendom , men en person kan ocksa vara ateist och fortfarande uppfatta sig som en del av det judiska folket. [ 4 ] Enligt i huvudsak ortodox judisk religios ( halachisk ) tradition ar en jude nagon som fotts av en judisk mor eller konverterat for en erkand rabbin . Ur en sekular synpunkt ar judedom en kulturell identitet, som den enskilde bekraftar eller eventuellt kan avvisa. En person uppvuxen som jude kan darmed fransaga sig sin judiska identitet ifall han eller hon sa onskar.

Antalet judar i dag ar ungefar 13,8 miljoner, varav ungefar 18 000 i Sverige . [ 5 ] [ 6 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade pa tolv stammar efter patriarken Jakobs soner. Efter storkonungen Salomos dod splittrades riket i tva delar pa 900-talet f.Kr. Stammarna i det norra riket, Israel , kom med tiden att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar raknar enligt traditionen sin harkomst fran det sodra riket, Juda , och stammarna Juda, Benjamin och Levi. Majoriteten av dagens judar, drygt tio miljoner, tillhor den ashkenaziska etniska gruppen. [ 7 ]

Det judiska folket ar genom sin historia barare av den judiska religionen.

Historia i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Judar i Sverige

Skandinaviens forsta synagoga , Marstrands synagoga , inrattades i Marstrand . 1782 fick judar lov att bosatta sig i Stockholm , Goteborg och Norrkoping genom judereglementet . Nagra ar senare utstracktes tillstandet att aven galla Karlskrona . Forst ar 1870 fick emellertid svenska judar fulla medborgerliga rattigheter. [ 8 ]

Historia i Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Judar i Finland

Enligt judereglementet tillats inga judar i den del av Sverige, som avtraddes till Kejsardomet Ryssland vid freden i Fredrikshamn 1809. Eftersom svensk lag (och darigenom judereglementet) fortsatte att galla i Finland under den ryska tiden , har Finlands judar en helt annan bakgrund an de svenska, men kom av historiska skal anda att bli till modersmalet svensksprakiga , trots att de invandrade som jiddischtalande ryska kantonister med borjan pa 1830-talet. [ 9 ]

Inriktningar [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns olika inriktningar i judendomen. De storsta ar ortodox judendom , konservativ judendom och reformjudendom .

Konvertiter [ redigera | redigera wikitext ]

Judendomen ar en etnisk religion och forsoker inte omvanda manniskor [ 4 ] [ 10 ] ? den avskracker vanligtvis till och med att konvertera. [ 4 ] Det ar dock fortfarande mojligt att konvertera till judendomen. [ 4 ] [ 10 ] Judendomen fokuserar pa tron att Gud har ett forbund med det judiska folket, och att konvertera till judendomen ar inte bara en religios forandring utan det innebar ocksa att ga med i det judiska folket [ 10 ] och darfor bli en del av forbundet. [ 11 ] En konvertit forvantas halla den judiska lagen. [ 4 ]

Hemmahorighet [ redigera | redigera wikitext ]

Karta over Kanaan

Israel [ redigera | redigera wikitext ]

I judisk religios tradition har Kanaan eller Israels land raknats som judarnas loftesland sedan Gud lovade Abraham landet.

I forskingringen, den judiska diasporan , har onskan om judarnas atervandande sedan Romarnas utplanande av Judea reflekterats i flera judiska boner och i valsignelser sasom "Nasta ar i Jerusalem " ur Pesach Haggadan. [ 12 ] Sionismen vaxte fram under 1800-talet som modern ideologi men judar hade flyttat tillbaka till omradet anda sedan medeltiden . I vagor blev de utvisade av olika imperier men det fanns alltid en judisk narvaro i Palestina anda sedan ar 70. I Balfourdeklarationen fran 1917 lovade den brittiske utrikesministern att verka for att en judisk stat skulle bildas i Palestina. Efter folkmordet pa sex miljoner judar under det andra varldskriget starktes den sionistiska saken och de vagor av migration som redan kommit till omradet skulle komma att forstoras av hundratusentals flyktingar fran Europa och Mellanostern . Judar fran Mellanostern fick sina tillgangar stulna och tvingades pa flykt 1950-51 efter Arabforbundets misslyckande i kriget 1948. Massakrer pa judar intraffade aven bland annat i Jerusalem, Bagdad och Damaskus langt innan Staten Israels bildande.

Judar utanfor Israel [ redigera | redigera wikitext ]

Det har aven under diasporan funnits judar kvar i Palestina som minoritet. [ 13 ] Majoriteten lever dock fortfarande utanfor Israel.

USA ar sedan andra varldskriget det land i varlden dar det bor flest judar - for narvarande [ nar? ] cirka 6 miljoner (2 procent av USA:s folkmangd) ? varav 2 miljoner i New Yorks storstadsomrade.

Genetiska studier [ redigera | redigera wikitext ]

Genetiska studier visar att de flesta judar varlden over ar beslaktade och harstammar fran Mellanostern. Deras gener kan sparas bakat till forfader som bor ha kommit fran Persien och Babylon , omradet som nu utgors av Iran och Irak . Det genetiska tradet visar att for mellan 100 och 150 generationer sedan, det vill saga for cirka 2 500 ar sedan, delades ursprungs populationen i tva delar. Den ena delen har spridit sig i Europa och Nordafrika, medan den andra har stannat i Mellanostern. Detta sammanfaller med nar judarna tvingades i exil under Nebukadnessar II i det som kallas den babyloniska fangenskapen .

Man har aven funnit bevis for en stor konverteringsvag till judendomen under romartiden, da upp emot 10 procent av Romarrikets befolkning var judar, vilket beraknas ha varit fem till sju miljoner (av rikets cirka 60 miljoner) invanare. [ 14 ] [ 13 ] [ 15 ] Det fanns ocksa nagra konvertiter till judendomen i det medeltida Europa som gick med i befintliga judiska samfund. Till exempel hade slaviska proselyter en stor inverkan pa genetiken hos det judiska samfundet "Erfurt-EU" i Erfurt , Tyskland pa 1300-talet, och detta visar konventionell forskning, [ 16 ] och en minskad paverkan pa den genetiska sammansattningen av moderna ashkenaziska judar i Osteuropa. [ 17 ] Dessutom fanns det mycket lite genetiska bidrag till ashkenazer i Osteuropa fran folk som levde i Kaukasus, inklusive khazarer och alaner . [ 18 ] Andra judiska samfund hade ocksa manga konvertiter som anslot sig till dem. Marockanska judar fran Marocko harstammar fran en kombination av Juda folk, nordafrikanska berber och europeer. [ 19 ] Jemenitiska judar har mitokondrie-DNA haplogrupper som ocksa finns bland icke-judiska invanare i Jemen . [ 20 ] Forskaren Jon Entine har forskat pa bland annat kohanim -grupper men han exkluderar sa kallade levitiska grupper av judar, vilket gor att man redan dar ser tva eller flera grupper inom judendom [ 21 ] vilket skulle visa att det rader en viss mangfald bland judar men att just kanske kohanim-grupper har en starkare slaktskap gemensamt som mojligen stracker sig till mellanostern eller medelhavet.

Pa familytreedna.com finns ett judiskt dna-projekt med mer an 1 000 testade. I detta projekt ar det flera sa kallade haplogrupper som finns registrerade vilket visar pa ett blandat ursprung bland de testande. Bade dna-grupper fran Vasteuropa R-M269, Osteuropa R-M512, Levanten (J-M172) och Nordafrika (E-M34) finns overrepresenterade, vilket visar pa ett blandat ursprung. [ 22 ] Det finns ocksa italienska och grekiska dna-grupper representerade, och de innehaller ocksa haplogrupper fran Nordafrika och resten av Mellanostern. [ 23 ] [ 24 ] Sa det ar svart att definiera mellanostern-dna, da de europeiska landerna vid Medelhavet varit utsatta for konstant blandning av folk fran Nordafrika och Levanten anda sedan forntiden, i flera vagor.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  • Benatar, David: What's God got to do with it? Atheism and religious practice. Ratio, 2006, nr 19, s. 383?400.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e f g h i j ] [1]
  2. ^ ”Folkrakning i Australien 2006” . Arkiverad fran originalet den 10 juli 2009 . https://web.archive.org/web/20090710171945/http://www.censusdata.abs.gov.au/ABSNavigation/prenav/ViewData?action=404&documentproductno=0&documenttype=Details&order=1&tabname=Details&areacode=0&issue=2006&producttype=Census%20Tables&javascript=true&textversion=false&navmapdisplayed=true&breadcrumb=TLPD&&collection=Census&period=2006&productlabel=Religious%20Affiliation%20by%20Age%20-%20Time%20Series%20Statistics%20(1996,%202001,%202006%20Census%20Years)&producttype=Census%20Tables&method=Place%20of%20Usual%20Residence&topic=Religion& . Last 19 oktober 2008 .  
  3. ^ ”Jews in Hungary” . Arkiverad fran originalet den 15 maj 2017 . https://web.archive.org/web/20170515170330/http://www.zsido.hu/tortenelem/magyarzs.htm . Last 1 februari 2011 .  
  4. ^ [ a b c d e ] Benatar 2006, s. 392?393.
  5. ^ Israel's Jewish population passes 6 million mark .
  6. ^ Antisemitism and racism Arkiverad 5 november 2011 hamtat fran the Wayback Machine .
  7. ^ Ashkenazi Jews Arkiverad 20 oktober 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
  8. ^ ”Judarna i Sverige” . Judiska forsamlingen i Goteborg. 2007. Arkiverad fran originalet den 20 oktober 2011 . https://web.archive.org/web/20111020021318/http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Svenskjudiskhistoria/tabid/145/Default.aspx . Last 19 mars 2011 .  
  9. ^ Arno, Kaj (2 november 2020). ”About language and the Jews of Finland” . Projekt Fredrika r.f. . https://projektfredrika.fi/de-linguis-iudaeorum-finlandiae/ . Last 3 november 2020 .  
  10. ^ [ a b c ] ”Converting to Judaism” (pa brittisk engelska). www.bbc.co.uk . https://www.bbc.co.uk/religion/religions/judaism/beliefs/conversion.shtml . Last 10 september 2022 .  
  11. ^ Freeman, Tzvi: Why Is Conversion to Judaism So Hard? . Chabad.org. Last 10 september 2022.
  12. ^ Michele Alperin: Next Year in Jerusalem - Understanding the familiar phrase in light of modern realities
  13. ^ [ a b ] http://www.newscientist.com/article/dn19008-how-religion-made-jews-genetically-distinct.html%7Chamtdatum=24 januari 2012
  14. ^ http://www.sciencenews.org/view/generic/id/59938/title/Tracing_Jewish_roots
  15. ^ Rasmussen, Tarald (2007). Kristendomen-En historisk introduktion . Artos. sid. 35. ISBN 9789175803364  
  16. ^ Waldman, Shamam; Backenroth, Daniel; Harney, Eadaoin; Flohr, Stefan; Neff, Nadia C.; Buckley, Gina M.; Fridman, Hila; Akbari, Ali; et al . (8 december 2022). ”Genome-wide data from medieval German Jews show that the Ashkenazi founder event pre-dated the 14th century” (pa engelsk). Cell 185 (25): sid. 4703?4716.e16. doi : 10.1016/j.cell.2022.11.002 .  
  17. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (pa engelsk). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews . Boston: Academic Studies Press. sid. 133, 138. doi : 10.2307/j.ctv33mgbcn . ISBN 978-1-64469-984-3  
  18. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (pa engelsk). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews . Boston: Academic Studies Press. sid. 17, 86, 140-141. doi : 10.2307/j.ctv33mgbcn . ISBN 978-1-64469-984-3  
  19. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (pa engelsk). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews . Boston: Academic Studies Press. sid. 127. doi : 10.2307/j.ctv33mgbcn . ISBN 978-1-64469-984-3  
  20. ^ Behar, Doron M.; Metspalu, Ene; Kivisild, Toomas; Rosset, Saharon; Tzur, Shay; Hadid, Yarin; Yudkovsky, Guennady; Rosengarten, Dror; et al . (30 april 2008). ”Counting the Founders: The Matrilineal Genetic Ancestry of the Jewish Diaspora” (pa engelsk). PLoS ONE 3 (4): sid. e2062. doi : 10.1371/journal.pone.0002062 .  
  21. ^ Entine, Jon. ”Jewish DNA - The Kohanim Gene and the Lost Tribes of Israel” . https://www.youtube.com/watch?v=ioYAjdDALqk .  
  22. ^ ”Jewish DNA Project” . Familytree DNA . https://www.familytreedna.com/public/JewishDNAProject/default.aspx?section=yresults .  
  23. ^ ”Greek DNA Project” . Familytree DNA . https://www.familytreedna.com/public/Greece/default.aspx?section=yresults .  
  24. ^ ”Italy DNA Project” . Familytree DNA . https://www.familytreedna.com/groups/italy/about/background .  

Ovriga kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Svensk judisk bibliografi - Deldatabas i Libris med referenser till bocker, tidskrifter och ett urval artiklar om judisk historia, kultur och samhalle, pa svenska och andra sprak.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Judendom
Skrifter
Hogtider och helger
Handelser i livet
Gudstjanst och bon
Religiosa ambeten
Dagligt liv
Etniciteter
Teologiska riktningar
Judendomens historia
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Judar&oldid=54672808 ”