Jordbruk uppstod med borjan for 12 000 ar sedan pa flera oberoende platser: Mellanostern , norra Kina , sodra Mexiko samt Peru . Olika grodor utnyttjades pa respektive plats, vilket medforde att de handelsnatverk som senare uppstod kunde sprida utvecklade grodor till nya marknader. I Mellanostern och Europa blev vetet den viktigaste grodan, i Asien odlades ris och hirs och i Amerika majs , kassava , bonor och potatis . Jordbruket gav ett overskott som bade okade folkmangden och gav upphov till de forsta stadsstaterna .

Jordbrukets uppkomst [ redigera | redigera wikitext ]

Ungefar 10 000 ar f.Kr. levde manniskor som jagare och samlare . De hade spritt sig over hela varlden med undantag for polartrakterna och Nya Zeeland . Den omlaggning av manniskors liv jordbruket ledde till fick revolutionerande foljder och ofta talar man om den neolitiska revolutionen . Jordbruket innebar en okad tillgang pa foda vilket i sin tur innebar snabb okning av folkmangden och storre permanenta bosattningar. Dessa bosattningar utvecklades till de forsta stadsstaterna.

Genom att jordbruket gav ett overskott kunde man byta detta overskott mot andra varor. Overskott och handel innebar att vissa grupper av manniskor kunde forsorja sig pa annat satt an att sjalva vara jordbrukare, till exempel genom hantverk. Overskottet anvandes ocksa for att bekosta gemensamma nyttigheter: forsvarsanlaggningar, tempel , bevattningsanlaggningar. Samtidigt som det ledde till en okad specialisering ledde det ocksa till en okad stratifiering , inklusive anvandning av slavar.

Mellanostern [ redigera | redigera wikitext ]

Jordbruksrevolutionen inleddes nagon gang mellan 10 000 och 5 000 ar f.Kr. i ett balte som stracker sig mellan Grekland och Iran . Dar har manniskor upptackt den naringsrika vildhavren (fran vilken bade var rag , korn och havre harstammar), vars fron kunde skordas och anvandas som foda. Insamlandet av saden och dess forvaring kravde ocksa nya redskap: skaror och krukor . For att kunna mala mjol kravdes kvarnstenar . Nar man planterade sarskilda falt for saden kravdes det att marken inhagnades for att halla djuren borta.

Ungefar 5 000 ar f.Kr. hade jordbruket spridit sig till Ungern , vastra Grekland och sydostra Italien . ^{[ 1 ]}

Kina [ redigera | redigera wikitext ]

Jordbruket har alltid spelat en stor roll for den kinesiska befolkningen. Idag ar det fortfarande drygt 45% av den arbetande befolkningen som sysselsatter sig inom jordbruket trots att dess bidrag till BNP minskat sedan mitten av 1980-talet. Under 2000-talet har exporten okat efter att den inhemska efterfragan okat pa bland annat (forutom spannmal) frukt, gronsaker, oljevaxter och kottprodukter. Efterfragan har gjort att dessa skordar okat, vilket forstas ar bra for jordbrukarna sa lange efterfragan ar stor. Trots denna okning odlar fortfarande de flesta bonder overvagande spannmal. Jordarna brukas intensivt, och flera ganger om aret. Man uppnar stora skordar till bade export och for eget bruk med hjalp av rikligt med godningsmedel. Odlingen har blivit effektivare med aren pa manga hall till foljd av battre teknik. Riset ar den absolut viktigaste grodan och odlas i soder dar man pa grund av det varma klimatet kan fa tva-tre skordar om aret. I norra delar av Kina odlas framst vete, korn och majs. Sotpotatis, sockerror och potatis ar ocksa viktiga grodor.

Nar det kommer till de animaliska produkterna dominerar flask, fagel och komjolk. Aven fisket ar betydande, speciellt i floder och sjoar. Men nu pa senaste ar nar giftigt avfall borjat slappas ut i floder har fiskodlingen i dammar blivit den mest betydande faktorn inom fisket.

Cirka 8000-5000 f.Kr. uppstod och spred sig jordbruket i Kina. Vid den har tiden hade inte Gula floden och Yangtze byggt upp sina naringsrika flodbankar. Den nordkinesiska stappen bestod till stor del av trask. Hebei och Henan var svarbeboeliga vatmarker. Hubei och Hunan var inte ens lampliga for risodling. Domesticeringen av grisen och hunden gick latt jamfort med domesticeringen av vaxter. Pa grund av svarigheterna uppstod antagligen jordbruk i marginalomraden dar man genom att jaga och samla kunde overleva aven om jordbruken gick daligt. ^{[ 2 ]}

Sydostasien [ redigera | redigera wikitext ]

I Sydostasien kommer de forsta sparen av jordbruk 6 000 ar fore var tiderakning i Thailand dar manniskorna har atit naringsrika rotter och frukter. Man tror att odlingen av ris borjade dar och spred sig till ostra Indien ungefar 2 000 ar f.Kr.

Amerika [ redigera | redigera wikitext ]

De tidigaste sparen av odling i Sydamerika ( Peru ) har man hittat i Callejon de Huaylas ( Guitarrero ) dar man identifierat samhallen som tycks ha flyttat efter arstiderna och som 8 600 ar f.Kr. utnyttjat olika ekologiska vaxtzoner inom en region for jordbruk. Omkring 5 000 ar fore var tiderakning har jordbruket fatt storre utbredning. I Mexiko och Peru odlade man pumpor , avokado och olika bonor . Senare odlades paprika , solrosor och man larde sig anvanda laman som lastdjur. Potatis odlades allra forst i Sydamerika , cirka 3000 ar f.Kr.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige infordes jordbruket fran kontinenten omkring 4.000 ar f.Kr. Det tycks ha varit en snabb process (ej matbar med ¹⁴ C-metoden ). Det tycks som om inhemska mesolitiska grupper tar upp den sa kallade trattbagarkulturen (se karta). Detta var den forsta jordbrukarkulturen i Norden.

Utvecklingen i Europa och Medelhavsvarlden fran antiken till ar 1900 [ redigera | redigera wikitext ]

Antikens Grekland [ redigera | redigera wikitext ]

Det antika Greklands viktigaste sadesslag var vete och korn; man plojde med arder . Vinodlingarna var viktiga. Aven om kottproduktion spelade en begransad roll under antiken var boskapsskotsel en viktig naring i vissa regioner och manga furstar hade boskapshjordar som markerade deras status. ^{[ 3 ]} Under 400-talet f.Kr. var en majoritet av Atens medborgare jordagare. Brukningsenheterna var sma; det var vanligt att man hade tva till tre hektar vilket sannolikt inte rackte for att forsorja en familj. De rika hade dock inte heller sa stora innehav, de hade vanligtvis inte mer an 40 till 30 hektar. ^{[ 3 ]} Den avskogning som pagick i antika Grekland ledde till en omfattande erosion vilket gjorde det allt svarare att producera tillrackligt med spannmal. Detta i sin tur ledde till att oliv- och vinodlingen okade och manga stadsstater blev beroende av spannmalsimport. ^{[ 3 ]}

Den hellenistiska varlden och Romerska riket [ redigera | redigera wikitext ]

Den hellenistiska varldens centralstyrda monarkier gjorde en storre jordbruksplanering mojlig. Under perioden okade ocksa det vetenskapliga intresset for jordbruk vilket ledde till att man experimenterade med nya grodor och borjande mekanisera jordbruket. Nya metoder for vattenlyftning (se till exempel Arkimedes skruv ) bidrog starkt till att oka produktionen. ^{[ 3 ]} Det romerska rikets jordbruk var en fortsattning pa det hellenistiska. Man borjade under senrepubliken bruka storre enheter alltmer extensivt och under borjan av kejsartiden kom en okad mekanisering. Man tog vattenmollan, harven, hjulplogen och olika skordemaskiner i bruk.

Den romerske forfattaren Cicero skrev foljande i sin skrift Om Plikterna : "Av alla naringsgrenar ar ingen adlare, ingen nyttigare, ingen nodvandigare, ingen en friboren man mer vardig an akerbruket". ^{[ 3 ]}

Medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under europeisk medeltid skedde manga framsteg inom jordbruk. Pa 700-talet kom bogtraet fran Asien vilket gjorde att man kunde utnyttja hastar for att dra tunga lass. Hastarna kunde nu anvandas till att ploja mark; tidigare hade man anvant oxar till detta da hastarna strypts av dragselen. ^{[ 4 ]} Hjulplogen med vandskiva var en annu mer betydelsefull uppfinning, sarskilt i tung jord. ^{[ 4 ]} I stora delar av Europa infordes treskifte vilket innebar att man odlade varje omrade ett ar med varsad (till exempel havre), ett ar med vintersad , och lat det ligga i trada bara var tredje ar. Under tradan godslades marken av djuren. Produktionen okade pa sa satt och eftersom man fick tva skordar minskade risken for missvaxt. Fram till trettonhundratalet steg korntalet (skorden i forhallande i utsadet) kraftigt. Det skulle droja till 1700-talet till nasta stora hojning ^{[ 4 ]} for under tidigmodern tid skedde inga storre forandringar inom jordbruket forutom att brukningsenheterna vaxte och att produktionen blev mer marknadsinriktad. ^{[ 5 ]}

Agrara revolutionen [ redigera | redigera wikitext ]

Det medeltida sattet att bruka jorden forandrades under sent 1700-tal i Europa i och med den agrara revolutionen , som i Sverige motsvarades av flera varandra avlosande jordreformer under slutet av 1700-talet och borjan av 1800-talet . Den agrara revolutionen gick bland annat ut pa att man slog ihop mindre akertegar som hade skapats genom manga generationers arvskifte, till storre akrar, sa att varje gard fick farre men storre tegar, det sa kallade storskiftet . Detta forandrade ocksa samhallsstrukturen pa landet, genom att de gamla radbyarna tenderade att forsvinna nar varje gard istallet kunde ligga nara sina akrar, och ersattes av enskilt liggande gardar. Man inforde aven vaxelbruk av akrarna. I Sverige var Rutger Macklean en av de framsta forkamparna for jordbruksreformen enskiftet .

Jordbruk var den viktigaste naringsverksamheten fram till den industriella revolutionen pa 1800-talet. Jordbruk var arbetsintensivt och har darfor sysselsatt storre delen av befolkningen vilket har avspeglat sig i demografin. Fram till 1800-talets mitt (kring 1870) bodde fler manniskor pa landsbygden an i stader i Storbritannien . I Sverige intraffade motsvarande brytning kring 1930 .

Global utveckling fran ar 1900 [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Industriellt jordbruk .

Under 1900-talet kom manga nya jordbruksmaskiner , till exempel traktorn . Dessutom bidrog konstgodsel till ett uppsving. Manga andra nyheter introducerades och rationaliserade och forenklade jordbruksnaringen, samtidigt som det stallde hogre krav pa storre avkastningar for att varje enskilt jordbruk skulle lona sig. Idag ar jordbruket mindre arealintensivt an det varit.

Manga politiska beslut har lett till olika foljder for jordbrukspolitiken. Kring 1880 intraffade en jordbrukskris i Europa, nar amerikansk spannmal skoljde over kontinenten och slog ut manga spannmalsodlare. Landerna valde da olika strategier. I Tyskland och Frankrike infordes skyddstullar pa jordbruksvaror. Aven i Sverige skedde en motsvarande utveckling. Storbritannien valde att behalla sin frihandel .

Jordbruket kom sarskilt efter 1920-talets kriser att skyddas av tullar, saval i Sverige som i omvarlden. Detta fortsatte aven efter andra varldskriget da det radde brist pa jordbruksprodukter. Ett annat skal hade dessutom uppkommit for jordbrukstullarna vilket stod sig Kalla kriget igenom: Var landet sjalvforsorjande pa jordbruksprodukter, skulle man kunna klara av en lang avsparrningsperiod till.

1957 skrevs Romfordraget under av foregangaren till EU . I detta skapades Common Agricultural Policy (CAP). EU:s medlemslander skulle ha gemensam tull- och jordbrukspolitik. CAP har sedan dess bestatt och utokats genom att antalet medlemslander blivit fler.

Under 1950- och 60-talen intraffade det som brukar kallas " den grona revolutionen ". Forskarna lyckades framavla nya sadesslag som kunde producera mer an tidigare. Man utvecklade aven nya tekniker for att fa maximal avkastning ur jordarna. Darigenom ingick anvandandet av konstgodsel .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Neolitiska revolutionen
• Ostra Amtervik , Kvarntorps jordbruksmuseum. Jordbruksredskap fran tiden 1890-1970.
• Jarmo

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r Historia Underdiscipliner Ekonomisk historia  · Kulturhistoria  · Idehistoria  · Marinhistoria  · Militarhistoria  · Politisk historia  · Kyrkohistoria  · Religionshistoria  · Socialhistoria  · Agrarhistoria  · Genushistoria Yrken Historiker Historisk teori och metod Historiefilosofi  · Historiesyn  · Historisk metod  · Kallkritik Historieformedling Avhandling  · Historiemaleri  · Historieundervisning  · Historisk roman  · Kronika  · Popularhistoria Varldens historia Afrikas historia  · Antarktis historia  · Asiens historia  · Europas historia  · Nordamerikas historia  · Oceaniens historia  · Sydamerikas historia Projekt historia