John von Neumann
|
|
Fodd
| Neumann Janos Lajos
28 december
1903
[
1
]
[
2
]
[
3
]
Budapest
,
Ungern
|
---|
Dod
| 8 februari
1957
[
4
]
[
2
]
[
3
]
(53 ar)
Washington, D.C.
,
USA
|
---|
Begravd
| Princeton Cemetery
[
5
]
kartor
|
---|
Medborgare i
| Ungern
och
USA
[
6
]
|
---|
Utbildad vid
| Fasori Gimnazium
,
[
7
]
Friedrich-Wilhelms-Universitat zu Berlin
,
[
7
]
ETH Zurich
,
Eotvos Lorand-universitetet
,
filosofie doktor
,
[
7
]
Gottingens universitet
,
[
7
]
|
---|
Sysselsattning
| Matematiker
[
8
]
,
nationalekonom
,
universitetslarare
,
fysiker
,
datavetare
,
forskare
|
---|
Befattning
|
---|
Ordforande
,
American Mathematical Society
(1951?1952)
[
9
]
|
Arbetsgivare
| Friedrich-Wilhelms-Universitat zu Berlin
(1926?1929)
[
9
]
Hamburgs universitet
(1929?1930)
[
9
]
Princeton University
(1930?1933)
[
9
]
Institute for Advanced Study
(1933?1957)
[
9
]
Ballistic Research Laboratory
(1940?1941)
[
9
]
Naval Ordnance Laboratory
(1941?1955)
[
9
]
Los Alamos National Laboratory
(1943?1955)
[
9
]
Armed Forces Special Weapons Project
(1950?1955)
[
9
]
Atomic Energy Commission
(1955?1957)
[
6
]
|
---|
Noterbara verk
| von Neumann-arkitekturen
,
Liouville?von Neumann-ekvationen
och
minimax-teorem
|
---|
Maka
| Mariette Kovesi
(g. 1930?1936)
[
10
]
Klara Dan von Neumann
(g. 1938?1957)
[
9
]
|
---|
Barn
| Marina von Neumann Whitman
(f. 1935)
|
---|
Foraldrar
| Max von Neumann
Margaret Neumann
|
---|
Utmarkelser
|
---|
Bocherpriset
(1938)
[
11
]
[
9
]
Fellow of the Institute of Mathematical Statistics
(1945)
[
12
]
Fellow of the Econometric Society
(1947)
[
13
]
Presidentens merit-medalj
(1947)
[
9
]
Josiah Willard Gibbs-forelasningen
(1947)
[
9
]
Forelasning till Sillimans minne
(1955)
Carl-Gustaf Rossby-medaljen
(1956)
Enrico Fermi-priset
(1956)
[
9
]
Presidentens frihetsmedalj
(1956)
[
9
]
Albert Einstein-priset
(1956)
[
9
]
Financial Times Person of the Year
(1999)
|
Redigera Wikidata
|
John von Neumann
, fodd
Neumann Janos Lajos
den
28 december
1903
i
Budapest
, dod
8 februari
1957
i
Washington, D.C.
, var en
ungersk-
amerikansk
matematiker
som var verksam i
USA
fran 1930 och amerikansk medborgare fran 1937. Han raknas som 1900-talets kanske framste matematiker, men gjorde aven betydelsefulla bidrag inom
kvantmekanik
,
datavetenskap
och
nationalekonomi
.
Redan vid sex ars alder kunde Neumann rakna ut avancerade matematiska tal med enbart
huvudrakning
.
[
14
]
John von Neumann inledde sin matematiska karriar inom
mangdlara
, och var ocksa en pionjar nar det galler den matematiska formuleringen av
kvantmekaniken
.
Han var en av de viktigaste datavetenskapliga teoretikerna och har givit namn at
von Neumann-arkitekturen
. Han deltog som konsult i arbetet med
ENIAC
och uppfoljaren
EDVAC
, och publicerade under ledning av
Herman Goldstine
den inflytelserika rapporten
First Draft of a Report on the EDVAC
som beskriver von Neumann-arkitekturen. Han var efter detta huvudkonstruktor for den sa kallade
IAS-maskinen
.
Under arbetet med IAS-maskinen i
Princeton, New Jersey
deltog den svenska stipendiaten
Erik Stemme
i ingenjorsgruppen och vid aterkomsten till Sverige blev Stemme huvudkonstruktor av en svensk maskin av samma slag med namnet
BESK
vilken fick stort inflytande pa svensk datorutveckling och datorindustri.
[
15
]
Neumann besokte Sverige och inspekterade de datorer som tillverkats av
matematikmaskinnamnden
vid tva tillfallen: ar 1949 inspekterade han
BARK
och intresserade sig da for den multiplikator for
flyttal
som konstruerats av
Gosta Neovius
, och den 1 april 1954 narvarande han vid den informella invigningen av BESK. Vid detta tillfalle demonstrerade
Bert Bolin
meteorologiska berakningar pa maskinen, von Neumann stallde flera initierade fragor, och kommenterade att "this is a fabulous achievement".
[
16
]
En anekdot gor gallande att Neumann trodde att den melodi som vid demonstrationen spelades pa BESKs hogtalare var Sveriges nationalsang, medan det i sjalva verket var
Helan gar
som spelades av ett program skrivet av
Stig Comet
.
[
17
]
Neumann formulerade ocksa teorier om cellautomater och sjalvreplikerande maskiner ? en parallell till upptackten av
DNA
.
Tillsammans med
Oskar Morgenstern
raknas John von Neumann vidare som en ledande teoretiker bakom
spelteorin
. De publicerade tillsammans verket
Theory of Games and Economic Behavior
1944. Spelteorin anvandes i USA som ett verktyg for strategisk analys under det
kalla kriget
.
John von Neumann var medlem av den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s karnvapenarsenal.
1938 tilldelades von Neumann
Bocherpriset
och 1956 erholl han det amerikanska meteorologisamfundets finaste utmarkelse,
Carl-Gustaf Rossby-medaljen
.
[
18
]
- ^
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
, last: 26 juni 2020,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
MacTutor History of Mathematics archive
, last: 22 augusti 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Biografisch Portaal
, John von Neumann, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Нейман Джон фон”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.cemeteryregister.com
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
John von Neumann
(pa engelska),
National Academy of Sciences
,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
]
MacTutor History of Mathematics archive
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Tjeckiska nationalbibliotekets databas
, last: 28 september 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
k
l
m
n
o
p
]
MacTutor History of Mathematics archive
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
John Louis von Neumann,
las online
, last: 20 december 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Prize: Bocher Memorial Prize Year: 1938
(pa engelska),
American Mathematical Society
,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Scientific Legacy Database
, Institute of Mathematical Statistics,
las online
, last: 16 december 2022.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.econometricsociety.org
, last: 6 april 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
10 i topp: Historiens storsta underbarn
- ^
Hallberg, Tord Joran
(2007). ”Besk och Smil”.
IT-gryning
. Studentlitteraturstarten pa. sid. 155.
ISBN 978-91-44-03501-7
- ^
Lundin, Per (2006).
Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner: Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005
. Stockholm: KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology. sid. 36.
ISBN 91-7178-359-8
.
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:10842/FULLTEXT01.pdf
- ^
Hallberg, Tord Joran
(2007). ”Besk och Smil”.
IT-gryning
. Studentlitteraturstarten pa. sid. 162.
ISBN 978-91-44-03501-7
- ^
AMS priser och utmarkelser