John von Neumann

Fran Wikipedia
John von Neumann
Fodd Neumann Janos Lajos
28 december 1903 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Budapest , Ungern
Dod 8 februari 1957 [ 4 ] [ 2 ] [ 3 ]  (53 ar)
Washington, D.C. , USA
Begravd Princeton Cemetery [ 5 ]
kartor
Medborgare i Ungern och USA [ 6 ]
Utbildad vid Fasori Gimnazium , [ 7 ]
Friedrich-Wilhelms-Universitat zu Berlin , [ 7 ]
ETH Zurich ,
Eotvos Lorand-universitetet , filosofie doktor , [ 7 ]
Gottingens universitet , [ 7 ]
Sysselsattning Matematiker [ 8 ] , nationalekonom , universitetslarare , fysiker , datavetare , forskare
Befattning
Ordforande , American Mathematical Society (1951?1952) [ 9 ]
Arbetsgivare Friedrich-Wilhelms-Universitat zu Berlin (1926?1929) [ 9 ]
Hamburgs universitet (1929?1930) [ 9 ]
Princeton University (1930?1933) [ 9 ]
Institute for Advanced Study (1933?1957) [ 9 ]
Ballistic Research Laboratory (1940?1941) [ 9 ]
Naval Ordnance Laboratory (1941?1955) [ 9 ]
Los Alamos National Laboratory (1943?1955) [ 9 ]
Armed Forces Special Weapons Project (1950?1955) [ 9 ]
Atomic Energy Commission (1955?1957) [ 6 ]
Noterbara verk von Neumann-arkitekturen , Liouville?von Neumann-ekvationen och minimax-teorem
Maka Mariette Kovesi
(g. 1930?1936) [ 10 ]
Klara Dan von Neumann
(g. 1938?1957) [ 9 ]
Barn Marina von Neumann Whitman (f. 1935)
Foraldrar Max von Neumann
Margaret Neumann
Utmarkelser
Bocherpriset (1938) [ 11 ] [ 9 ]
Fellow of the Institute of Mathematical Statistics (1945) [ 12 ]
Fellow of the Econometric Society (1947) [ 13 ]
Presidentens merit-medalj (1947) [ 9 ]
Josiah Willard Gibbs-forelasningen (1947) [ 9 ]
Forelasning till Sillimans minne (1955)
Carl-Gustaf Rossby-medaljen (1956)
Enrico Fermi-priset (1956) [ 9 ]
Presidentens frihetsmedalj (1956) [ 9 ]
Albert Einstein-priset (1956) [ 9 ]
Financial Times Person of the Year (1999)
Redigera Wikidata

John von Neumann , fodd Neumann Janos Lajos den 28 december 1903 i Budapest , dod 8 februari 1957 i Washington, D.C. , var en ungersk- amerikansk matematiker som var verksam i USA fran 1930 och amerikansk medborgare fran 1937. Han raknas som 1900-talets kanske framste matematiker, men gjorde aven betydelsefulla bidrag inom kvantmekanik , datavetenskap och nationalekonomi .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Redan vid sex ars alder kunde Neumann rakna ut avancerade matematiska tal med enbart huvudrakning . [ 14 ] John von Neumann inledde sin matematiska karriar inom mangdlara , och var ocksa en pionjar nar det galler den matematiska formuleringen av kvantmekaniken .

Han var en av de viktigaste datavetenskapliga teoretikerna och har givit namn at von Neumann-arkitekturen . Han deltog som konsult i arbetet med ENIAC och uppfoljaren EDVAC , och publicerade under ledning av Herman Goldstine den inflytelserika rapporten First Draft of a Report on the EDVAC som beskriver von Neumann-arkitekturen. Han var efter detta huvudkonstruktor for den sa kallade IAS-maskinen .

Under arbetet med IAS-maskinen i Princeton, New Jersey deltog den svenska stipendiaten Erik Stemme i ingenjorsgruppen och vid aterkomsten till Sverige blev Stemme huvudkonstruktor av en svensk maskin av samma slag med namnet BESK vilken fick stort inflytande pa svensk datorutveckling och datorindustri. [ 15 ] Neumann besokte Sverige och inspekterade de datorer som tillverkats av matematikmaskinnamnden vid tva tillfallen: ar 1949 inspekterade han BARK och intresserade sig da for den multiplikator for flyttal som konstruerats av Gosta Neovius , och den 1 april 1954 narvarande han vid den informella invigningen av BESK. Vid detta tillfalle demonstrerade Bert Bolin meteorologiska berakningar pa maskinen, von Neumann stallde flera initierade fragor, och kommenterade att "this is a fabulous achievement". [ 16 ] En anekdot gor gallande att Neumann trodde att den melodi som vid demonstrationen spelades pa BESKs hogtalare var Sveriges nationalsang, medan det i sjalva verket var Helan gar som spelades av ett program skrivet av Stig Comet . [ 17 ]

Neumann formulerade ocksa teorier om cellautomater och sjalvreplikerande maskiner ? en parallell till upptackten av DNA .

Tillsammans med Oskar Morgenstern raknas John von Neumann vidare som en ledande teoretiker bakom spelteorin . De publicerade tillsammans verket Theory of Games and Economic Behavior 1944. Spelteorin anvandes i USA som ett verktyg for strategisk analys under det kalla kriget .

John von Neumann var medlem av den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s karnvapenarsenal.

1938 tilldelades von Neumann Bocherpriset och 1956 erholl han det amerikanska meteorologisamfundets finaste utmarkelse, Carl-Gustaf Rossby-medaljen . [ 18 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , last: 26 juni 2020, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] MacTutor History of Mathematics archive , last: 22 augusti 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Biografisch Portaal , John von Neumann, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Нейман Джон фон”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ las online , www.cemeteryregister.com . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b ] John von Neumann (pa engelska), National Academy of Sciences , las online . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ [ a b c d ] MacTutor History of Mathematics archive . [kalla fran Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 28 september 2023. [kalla fran Wikidata]
  9. ^ [ a b c d e f g h i j k l m n o p ] MacTutor History of Mathematics archive . [kalla fran Wikidata]
  10. ^ John Louis von Neumann, las online , last: 20 december 2023. [kalla fran Wikidata]
  11. ^ Prize: Bocher Memorial Prize Year: 1938 (pa engelska), American Mathematical Society , las online . [kalla fran Wikidata]
  12. ^ Scientific Legacy Database , Institute of Mathematical Statistics, las online , last: 16 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  13. ^ las online , www.econometricsociety.org , last: 6 april 2023. [kalla fran Wikidata]
  14. ^ 10 i topp: Historiens storsta underbarn
  15. ^ Hallberg, Tord Joran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning . Studentlitteraturstarten pa. sid. 155. ISBN 978-91-44-03501-7  
  16. ^ Lundin, Per (2006). Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner: Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005 . Stockholm: KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology. sid. 36. ISBN 91-7178-359-8 . http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:10842/FULLTEXT01.pdf  
  17. ^ Hallberg, Tord Joran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning . Studentlitteraturstarten pa. sid. 162. ISBN 978-91-44-03501-7  
  18. ^ AMS priser och utmarkelser

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]