John Michell

Fran Wikipedia
John Michell
Fodd 25 december 1724 [ 1 ]
Nottinghamshire , Storbritannien
Dod 21 april 1793 [ 2 ] [ 1 ] [ 3 ]  (68 ar)
Yorkshire , Storbritannien
Medborgare i Kungariket Storbritannien
Utbildad vid Queens' College, Cambridge
Sysselsattning universitetslarare , filosof , geolog , fysiker
Arbetsgivare Universitetet i Cambridge
Utmarkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

John Michell , fodd 25 december 1724 , dod 21 april 1793 , var en brittisk naturfilosof och geolog med ett intressefalt som spande fran astronomi till geologi , optik och gravitation . Han var kand bade som teoretiker och for sina manga experiment.

Michell utbildade sig vid Queens' College , Cambridge och blev senare Fellow of Queens' . Han fick sin Master of Arts 1752 och Bachelor of Divinity ( teologi ) 1761. Ar 1760 fick utmarkelsen Fellow of the Royal Society ; samma ar som Henry Cavendish . I 1762 blev han utnamnd till professor i geologi vid Cambridge och i 1767 blev han rektor i Thornhill, West Yorkshire , vid Dewsbury , dar han senare dog.

Arbeten [ redigera | redigera wikitext ]

Gravitation, magnetism och ljus [ redigera | redigera wikitext ]

Apparat, foreslagen av Michell, anvand i det sa kallade Cavendishs experiment

Michell utformade strax fore 1783 det forsok som nu ar kant som Cavendishs experiment . Det var det forsta experimentet som kunde mata gravitationskrafter i ett laboratorium, och som kunde ge narmevarden for jordens tathet. Han uppfann och byggde en sa kallad torsionsvag for detta forsok, men olyckligtvis dog han innan de forsta experimenten kunde genomforas. Hans apparatur overfordes till Henry Cavendish som genomforde matningarna 1798. Ar 1987 skrev gravitationsforskaren A.H. Cook:

The most important advance in experiments on gravitation and other delicate measurements was the introduction of the torsion balance by Michell and its use by Cavendish. It has been the basis of all the most significant experiments on gravitation ever since. [ 4 ]

Medan han studerade vid Cambridge publicerade han 1750 en artikel pa attio sidor med titeln A Treatise of Artificial Magnets (En avhandling om konstgjorda magneter) dar han anvisar en enkel och snabb metod for att framstalla konstgjorda magneter, vilka blev vida battre an vad man kunde finna i naturen. Forutom att ange en metod for magnetisering som darefter fick bara hans namn, beskriver artikeln en rad av magnetiska observationer.

I ett experiment forsokte Michell mata stralningstrycket fran ljus genom att fokusera solljus mot den ena sidan av en kompassnal. Detta experiment blev dock ingen succe, eftersom kompassnalen smalte.

Geologi [ redigera | redigera wikitext ]

I de biografier om Michell som blev utgivna i borjan av 1900-talet ar det hans akademiska insats inom geologin som betonas. Hans mest betydelsefulla artikel bar titeln Conjectures concerning the Cause and Observations upon the Phaenomena of Earthquakes ( Philosophical Transactions , li. 1760). Av den artikeln framgar det tydligt att han besatt en omfattande kunskap om strata (jordlager) i England och utomlands.

Effekten av gravitation pa ljus [ redigera | redigera wikitext ]

I nyare tid anses hans brev till Cavendish 1784, dar han beskriver gravitationens effekt pa ljus, innehalla hans mest framstaende vetenskapliga forutsagelser. Detta arbete aterupptacktes pa 1970-talet. Har beskrivs flera astronomiska ideer som man tidigare hade forknippat med astronomiska framsteg gjorda forst under 1900-talet. Michell raknas i dag som den forste som forutsade att det kunde finnas himlakroppar som har sa stor massa att nagot ljus inte kan slippa ut. Pa hans tid var flykthastighet ett kant begrepp, ett varde som kunde beraknas for en himlakropp med kand massa, och om man accepterade Newtons teori om ljusets partikelnatur, skulle aven det vi idag benamner fotoner lyda under samma lagar. Hans tanke var att en himlakropp med tillrackligt stor massa inte skulle kunna observeras med sitt ljus (som en stjarna), men anda indirekt kunna observeras genom sin paverkan pa narliggande himlakroppar, vilkas rorelser stors av gravitationen fran det osynliga objektets massa.

En sadan himlakropp kan associeras med det vi i dag kallar svart hal , en sorts objekt vars existens impliceras av Einsteins allmanna relativitetsteori .

Nagra av Michells arbeten [ redigera | redigera wikitext ]

  • Observations On the Comet of January 1760 att Cambridge , Philosophical Transactions (1760)
  • Conjectures Concerning the Cause and Observations upon the Phaenomena of Earthquakes , ibid. (1760)
  • A Recommendation of Hadley's Quadrant for Surveying , ibid. (1765)
  • Proposal of a Method for measuring Degrees of Longitude upon Parallels of the Equator , ibid. (1766)
  • An Inquiry into the Probable Parallax and Magnitude of the Fixed Stars , ibid. (1767)
  • On the Twinkling of the Fixed Stars , ibid. (1767)
  • On the Means of Discovering the Distance, Magnitude, &c., of the Fixed Stars , ibid. (1784).

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , John Michell, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography , Oxford University Press , 2004. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Gran Enciclopedia Catalana , Grup Enciclopedia Catalana, John Michell. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Cook, A.H. (1987), ”Experiments in Gravitation”, i Hawking, S.W. and Israel, W., Three Hundred Years of Gravitation , Cambridge University Press, s. p.52, ISBN 0521343127  


Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

  • John Michell "On the means of discovering the distance, magnitude etc. of the fixed stars ..." Philosophical Transactions of the Royal Society (1784) 35-57, & Tab III
  • Russell McCormmach and Christa Jungnickel, Cavendish , American Philosophical Society, Philadelphia, 1996, ISBN 0-87169-220-1 .
  • Clyde R Hardin, "The scientific work of the Reverend John Michell", Annals of Science , 22 27-47 (1966)
  • Russell McCormack, "John Michell and Henry Cavendish: Weighing the stars", British Journal for the History of Science 4 126-155 (1968)
  • Gary Gibbons, "The man who invented black holes [his work emerges out of the dark after two centuries]", New Scientist , 28 June pp.1101 (1979)
  • Simon Schaffer, "John Michell and black holes", Journal for the History of Astronomy 10 42-43 (1979)
  • Jean Eisenstaedt, "De l'influence de la gravitation sur la propagation de la lumiere en theorie newtonienne. L'archeologie des trous noirs", Archive for History of Exact Sciences, 42 315-386 (1991)
  • Jean Eisenstaedt, Avant Einstein Relativite, lumiere, gravitation, Paris: Seuil (2005)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]


Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=John_Michell&oldid=54672636 ”