Johan Henrich Schonheit , dod 1706 , var en faltskar och landsfiskal i Umea som den 30 juli 1706 i Marstrand avrattades for hadelse och spridande av otillatna skrifter.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigare beskrivningar av Schonheits liv har kantats av myter ? han omtalas ibland som " livlandaren " ? men han var i sjalva verket son till en larare och teolog i den svensk-tyska provinsen Bremen-Verden . ^{[ 1 ]} Belagt ar ocksa att han tog varvning i svenska armen i borjan av skanska kriget (1675?1679), och under kriget tjanstgjorde som regementsfaltskar i Norge. ^{[ 2 ]}

Vasterbottens forste lakare [ redigera | redigera wikitext ]

Trots att han saknade formell examen rekryterades Schonheit ar 1680 till Vasterbotten , som lanets forste landsbarbermester och darmed lakare och kirurg . I den rollen ingick han bade i lanets civila sjukvardsorganisation, direkt understalld landshovdingen , och i Vasterbottens regementsstab , som leddes av overste Reinhold Johan von Fersen . Bada lovordade faltskarens yrkeskunnande infor Kungl. Maj:t for att ge Schonheit tillfalle till examination, men nagon sadan kom aldrig till stand. ^{[ 2 ]}

Ett annat problem var finansieringen av hans lon. Kronan bidrog inte; kostnaden var ett ansvar for landshovdingen, som fick beviljat att varje hemman skulle betala 1 ore ? men det var frivilligt, nagra patryckningar fick inte ske. Ar 1683 ordnade landshovdingen darfor sa att Schonheit fick disponera skattehemmanet Bole gard pa alvens sodra sida (i nuvarande stadsdelen Teg ), men redan tva ar senare begarde landshovdingen att ocksa fa ta ut en arlig avgift av borgarna i de vasterbottniska staderna, for att inte riskera att Schonheit skulle lamna lanet. Man lyckades ocksa fa tillstand for Schonheit att tullfritt infora medikamenter till ett varde av 200 daler silvermynt arligen ? trots att nagra stockholmska apotekare skaffat sig ensamratt pa sadan handel. ^{[ 2 ]}

Ar 1688 utsags han av landshovding Kruse till landsfiskal (och darmed lanets aklagare ). En otrohetsaffar med en borgarhustru blev dock ett uppmarksammat arende i Umea radstuguratt , innan Schonheit 1693 anklagade den nye landshovdingen Gustaf Douglas och nagra radsherrar for svindleri av skattemedel ? vilket aret darpa resulterade i att Douglas blev frikand och Schonheit kastad i fangelse, dar han kom att agna sig at religiosa grubblerier. ^{[ 2 ] [ 3 ]}

Publicist och rabulist [ redigera | redigera wikitext ]

Under fangelsetiden tycks han ha last den tyske forfattaren Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausens roman Des vortrefflich keuschen Josephs in Agypten Lebensbeschreibung samt des Musai Lebens-Lauff fran 1671, for den 2 maj 1694 anholl Schonheit vid Stockholms konsistorium om censurens godkannande for tryckning av hans fria oversattning Om den fortrafflige Kyske Josephs, Jacobs Kiareste Son i Egypten, Upbyglig, utforlig, mycket tilokt, och beromlige Lefwernes-Beskrifning . ^{[ 4 ]}

Konsistoriet i Stockholm hanvisade Schonheit vidare till Harnosands konsistorium, dit han ansags hora, men aven de hanvisar vidare da staden saknar tryckeri. Aven i Strangnas blev han avvisad, innan han pa nytt forsokte i Stockholm, som nu tog sig an manuskriptet. Pastor Nikolaus Bergius tog sig an uppdraget, och fann oversattningen sprakligt undermalig och inte sarskilt uppbygglig. Men pastorn ger i maj 1695 anda ett villkorat lofte om imprimatur (trycktillstand) om Schonheit kan forma sig att andra vissa syndiga och ogudaktiga delar. ^{[ 4 ]}

Censor librorum Gustaf Peringer Lillieblad tog sig an redigerandet, men gav upp efter nagra sidor och skrev till konsistoriet att han "ej mera har tid till sadana barbarismens och obscenitetens rattande", och foreslog Schonheit att ta hjalp av en studiosus (skrivkunnig student ). Om alla hanvisningar till "frammande och obekanta syndare" togs bort och det svenska spraket forbattrades, skulle storre delen av boken kunna tryckas. Men Schonheit foljde inte uppmaningen utan fortsatte utan censorns godkannande. Senvaren 1696 var upplagan om 500 exemplar fardig. ^{[ 4 ]}

Flykt och avrattning [ redigera | redigera wikitext ]

Upplagan drogs in och Johan Henrik Schonheit flydde 1697 till Hamburg for att undga lagen. Han ville dock fortsatta disputera fragan om den olovliga publikationen och skickade darfor 1701 en egenskriven pamflett till kanslipresident Bengt Gabrielsson Oxenstierna och radsherren Johan Gabriel Stenbock ^{[ 3 ]} .

I tal och skrift pastod han, att i Sverige fanns ingen ratt kristlig kyrka; ? att Nattvarden vore en forodelsens styggelse; ? att presterna och hogskolans professorer voro sjalamordare och ogudaktiga tyranner; ? att magistraten och slottshovdingen i Marstrand samt domrarna i Svea hovratt voro tjuvar och nidingar; ? att Karl den tolftes regering holl svenska folket i neslig traldom, osv. ^{[ 3 ]}

Pa grund av detta blev gripen av svenska agenter 1703 och fordes via Bremen-Verden till Stockholm , dar han domdes till livstids straffarbete och kakstrykning . I fangelset greps han av religios vackelse och hans smadelser transformerades till hadelser och han ansags av overheten sprida vederstyggliga meningar om Jesu lekamen och blod och ifragasatte Guds ord. ^{[ 5 ]} Vid en ny rattegang domdes han till doden. ^{[ 6 ]}

For detta blev han grymt avrattad i Marstrands fastning den 30 juli 1706. Forst brandes hans bocker pa bal. Darefter fick han den hogra handen avhuggen, tungan utdragen med en krok och till sist huvudet avhugget, och darefter brandes kroppen pa bal. Tungan och handen spikades upp pa skampalen, i avskrackande syfte. ^{[ 1 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Jonny Ambrius, Att domas till doden, Strombergs bokforlag, 1996

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Mer lasning [ redigera | redigera wikitext ]

? Olsson, Lars Gunnar (2021). J. H. Schonheit: ett sallsamt manniskoode i stormaktstidens Sverige och Vasterbotten . Umea: Riteon. Libris 3h9k13161mlcd9r7 . ISBN 9789163950001