Jeremy Bentham

Fran Wikipedia
Jeremy Bentham
Fodd 15 februari 1748 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Houndsditch  ​eller ​ London [ 4 ]
Dod 6 juni 1832 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (84 ar)
London [ 5 ]
Andra namn Philip Beauchamp [ 6 ] och Gamaliel Smith [ 6 ]
Medborgare i Kungariket Storbritannien , Forsta franska republiken [ 7 ] och Forenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid Westminster School , [ 6 ]
The Queen's College, Oxford [ 6 ]
Sysselsattning Filosof , djurrattsaktivist, jurist [ 6 ] , forfattare [ 8 ] , nationalekonom , reformator [ 9 ] , manniskorattsforsvarare , statsvetare , rostrattsaktivist, kopman , advokat, politisk teoretiker
Foraldrar Jeremy Bentham [ 10 ] [ 11 ]
Alicia Woodward Grove [ 10 ]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Jeremy Bentham , fodd 15 februari 1748 i Spitalfields , London , dod 6 juni 1832 i London, var en brittisk jurist och filosof . Han ar mest kand som utilitarismens och rattspositivismens upphovsman, och som en tidig radikal som har paverkat liberalismen .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Bentham borjade studera latin vid 3 ars alder och gick i den ansedda privatskolan Westminster College tills han vid 12 ars alder skrevs in vid Queen's College i Oxford . Han tog dar en B.A. 1763 och en M.A. 1766 , genomgick vidare en juridisk utbildning och upptogs i advokatsamfundet 1769 . Han anses vara upphovsman till legalitetsprincipen . Bentham blev pa aldre dagar ateist, och begarde att hans kropp skulle dissekeras efter sin dod, vilket skedde. Skelett ifordes hans klader och ett vaxhuvud monterades pa det, och det forvaras numera pa University College London , som Bentham var med och grundade 1825 . Han var farbror till George Bentham , som arvde honom.

Filosofi och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Defence of usury , 1788

Hur Benthams ideologi ska definieras ar omtvistat. De flesta ar overens om att han var radikal. Friedrich von Hayek menar att Bentham inte ar liberal eftersom han ar konstruktivist ; darmed intar Bentham samma rattssyn och moral som socialisterna enligt Hayek. Den liberalism som Bentham foretrader har dock snappats upp i den amerikanska liberala politiken och det brittiska liberala partiet genom att han hade inflytande pa John Austin och John Stuart Mill . Aven Bertrand Russell ar av den uppfattningen att Bentham hade drag av socialism ; i Vasterlandets visdom skriver Russell att han "forebadar mycket av vad Marx sedan skulle havda". Benthams losning pa vad han fann vara problemet med den forharskande och forljugna offermoralen som makten skapar, var utilitarismen ; storsta mojliga lycka at storst antal individer, av Alf Ahlberg kallad " valfardsmoralen ". Denna lycka kunde matas i ett slags kalkyl, ansag Bentham, och gallde enbart individens egna sadana. Lyckobegreppet har kritiserats av bland andra Ahlberg for att vara en egoism och for att inte ta hansyn till att manniskan ar en samhallsvarelse. I sin individualism ar dock Bentham klart liberal.

Till skillnad fran samtidens liberaler, som var ekonomer, menade Bentham att ett lands valstand utgjordes av dess invanares lust. Eftersom manniskor var sa obildade kravdes det, enligt Bentham, att en bildad elit gav dem undervisning i lyckans betydelse for deras och darmed landets valstand. Bentham avvisade darmed att lag och ratt har en inneboende moral, och var av uppfattningen att lagen endast var ett instrument for att se till att manniskor skulle fritt kunna strava efter lycka. Hans lyckobegrepp var hedonistiskt , och han definierade det som lust, motsatsen till fysisk smarta. I och med denna standpunkt i juridiken blev Bentham den forste rattspositivisten. Huvudverket for hans rattsfilosofi ar An introduction to the principles of morals and legislation fran 1789 .

Penologi [ redigera | redigera wikitext ]

Panoptikon, planskiss av Jeremy Bentham, 1791
Huvudartiklar: Penologi och Panoptikon (fangelse)

Pedagogiken var central for Bentham. Detta framtrader dels i hans intresse for fangelser och straff; sitt fangelseideal skrev han om i Panopticon: En ny princip for inrattningar dar personer overvakas, och dels kampade Bentham for att oka undervisningsmojligheterna i England, som pa den tiden bara hade tva universitet.

Straffrattsideologi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Brottsprevention § Manniskan, brottet, foljderna

Pa 1700-talet fick Jeremy Bentham tillsammans med Cesare Beccaria stort inflytande pa straffrattsteorins omrade. Den praglades av vad idag kallas den klassiska moralstyrda traditionen och innebar att brottet sags vara medvetet och varderat och darfor sjalvvalt och klandervart. Rattvisan skulle darfor vara blind och behandla alla lika endast med hansyn till illgarningen och inte till omstandigheterna som omgardade illgarningen. Straffet skulle verka avskrackande for fortsatt kriminalitet hos den enskilda individen men aven avskrackande i samhallet som helhet.

Benthams och Cesare Beccarias filosofiska bidrag kom att fa stor betydelse for utvecklingen av den klassiska straffrattsideologin och senare aven den nyklassiska straffrattsideologin .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Jeremy Bentham, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] SNAC , Jeremy Bentham, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 29 januari 2023. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бентам Иеремия”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b c d e ] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography , Oxford University Press , 2004. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ las online , books.google.com . [kalla fran Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . [kalla fran Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 15 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  10. ^ [ a b ] Kindred Britain , las online . [kalla fran Wikidata]
  11. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage . [kalla fran Wikidata]

Allmanna kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Ahlberg, Alf, Nyare tidens filosofi (Sthlm 1967)
  • Hayek, Friedrich von, Det stora misstaget : Socialismens felslut , overs. Britt Arenander, orig. The fatal conceit: the errors of socialism (Sthlm 1990; orig. 1988)
  • Russell, Bertrand, Vasterlandets visdom , overs. Anders Byttner, Wisdom of the west red. Paul Foulkes (Sthlm 1959)
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jeremy_Bentham&oldid=54747547 ”