Lars
Jan
Liedgren
, fodd den
30 augusti
1909
i
Orebro
, dod den
28 augusti
1995
i
Bromma
, var en
svensk
historiker
. Han var son till
Emil Liedgren
.
Liedgren avlade
studentexamen
i
Vasteras
1926,
filosofie kandidatexamen
i
Uppsala
1930 och
filosofie licentiatexamen
dar 1941. Han
promoverades
till
teologie hedersdoktor
vid
Uppsala universitet
1967. Liedgren var extra tjansteman i
Riksarkivet
1941?1944, forste
amanuens
i
Kammarkollegiet
1944?1945, forste amanuens i Riksarkivet 1945?1947 och
extra ordinarie
arkivarie
1947?1974 (
tjanstledig
1945?1974). Han var medarbetare i
Vitterhetsakademiens
diplomatariekommitte 1935?1936, 1938?1941, 1945?1964, och redaktor for
Svenskt diplomatarium
1964?1974 (
tillforordnad
1954?1956). Liedgren var ledamot av
Svenska nationalkommitten for genealogi och heraldik
1982?1990. Han invaldes som ledamot av
Samfundet for utgivande av handskrifter rorande Skandinaviens historia
1952 och som korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien 1968. Liedgren blev
riddare
av
Nordstjarneorden
1973. Han vilar i sin
familjegrav
pa
Hovdestalunds kyrkogard
i Vasteras.
- Ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1719 och 1765?1766
(1936)
- Ett nyfunnet fragment av en Bjarkoaratt
(1939)
- Tillkomsten av drottning Christinas privilegier for prastestandet
(1939?1940)
- Inrattandet av stiftsstyrelse i Karlstad
(1947)
- Bevarade och foreskrivna typer av svenska urkunder fran 1300-talets mitt
(1956)
- Sixtus IV:s bulla 1477 for Uppsala universitet
(1983)
- Forlusterna av medeltidsbrev i slottsbranden 1697
(1987)
- Kulturhistoriskt lexikon for nordisk medeltid
(medarbetare i band 1-21, 1956?1977)
- Vastmanlands-Dala nations album 1639?
(utgivare av haftena 4?5, 1939?1944)
- Prastestandets riksdagsprotokoll 1660-1664
(utgivare, 1954)
