Ivan Paskevitj
Fodd	8 maj 1782 ( g.s. ) [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Poltava
Dod	20 januari 1856 ( g.s. ) [ 2 ]  (73 ar) Warszawa
Begravd	Paskevitjska gravkapellet
Medborgare i	Polsk-litauiska samvaldet och Kejsardomet Ryssland
Utbildad vid	Pagekaren
Sysselsattning	Officer , politiker
Befattning
Namestnik Medlem av Riksradet
Maka	Elizabeta Paskevitj (g. 1817?) [ 4 ] [ 5 ]
Barn	Alexandra Balasjova (f. 1821) Anna Ivanovna Paskevitj (f. 1822) Anastasia Ivanovna Paskevitj (f. 1822) Fjodor Paskevitj (f. 1823)
Foraldrar	Fjodor Grigorievitj Paskevitj Hanna Vosipana fran Karabanka
Utmarkelser
Se lista
Namnteckning
Redigera Wikidata

Ivan Fjodorovitj Paskevitj , fodd 19 maj 1782 i Poltava , dod 1 februari 1856 var en rysk faltmarskalk , greve av Jerevan (P. Jerevanskij), furste av Warszawa .

Paskevitj blev ar 1800 officer vid l:a ryska fotgardes regementet och befordrades till generalmajor under kriget med turkarna 1811 . Han utmarkte sig mot Napoleon I 1812?1814 och utnamndes till generallojtnant (1813), men skapade sig ett namn egentligen under de foljande krigen mot Persien och Turkiet . Ar 1826 slog han under Jermolovs overbefal perserna vid Jelizavetpol och vann 1827 som overbefalhavare stora framgangar i Kaukasien , varefter han erovrade Jerevan och framryckte till Tauris. Genom besattandet av Ardab tvingade han Persien till den for Ryssland formanliga freden i Turkmantjaj (februari 1828). Han belonades med titeln greve och 1 miljon rubel.

Da kriget med Turkiet utbrot 1828, fick Paskevitj befalet i Mindre Asien och kunde vinna stora framgangar trots att han hade tillgang till endast mindre styrkor. Genom stormningen av Kars (5 juli), segern over Kiossa Muhammed (9 augusti) och fastningen Achalziks erovring (16 augusti) avgjorde han falttagets utgang pa denna krigsskadeplats och han befaste sin stallning aret darpa genom en lysande seger och fastningen Erzerums erovring (juli 1829).

Hans framgangar skaffade honom faltmarskalksstaven. 1830 kampade Paskevitj ater i Kaukasien och lade Dagestan under Rysslands valde. I juni 1831 overtog han efter Diebitschs dod hogsta befalet i Polen , genomforde overgangen over Wisła och avgjorde kriget genom stormningen av Warszawa den 6 september och stadens kapitulation 8 september samma ar. Han utnamndes till furste och stathallare i Polen, dar han genom sin vaksamhet slog ned flera upprorsforsok.

1849 forde Paskevitj den ryska arme som ryckte in i Ungern for att kuva upproret dar och avgjorde aven dar utgangen i och med att han tvingade den ungerska haren till kapitulationen vid Vilagos (augusti 1849). Hans framgangar maste till stor del tillskrivas den skicklighet, med vilken han anvande diplomatiska medel, den omsorg, med vilken han planlade och forberedde sina rorelser och den kraft han visade vid deras utforande.

Vid Krimkrigets utbrott kallades Paskevitj i april 1854 ater till hogsta befalet, denna gang pa krigsskadeplatsen i Europa . Han verkstallde Donauovergangen och belagrade Silistria, men visade inte den beslutsamhet man vantat, varfor han i juni samma ar hemkallades och atergick till sin befattning som vicekonung i Polen. Hans staty restes i Warszawa 1869.

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

•  Sankt Vladimirs orden, fjarde klassen med kokard, 1807
• Halvmaneorden , 1807
•   Guldsabel "for tapperhet" , 1807
•   Korset ≪for intagandet av Pazard?ik≫ , 1810
•   Georgsorden, fjarde klass , 1810
•   Sankt Vladimirs orden, tredje klass , 1810
•   Sankt Annas orden, andra klass med briljanter , 1810
•   Georgsorden, tredje klass , 1811
•   Sankt Vladimirs orden, andra klassen , 1812
•   Sankt Annas orden, forsta klass med briljanter , 1812
•   Forsta klassen av Roda orns orden , 1813
•   Sankt Alexander Nevskij-orden med diamanter , 1814
•   Georgsorden, andra klass , 1827
•   Sankt Vladimirs orden, forsta klassen , 1827
•   Forsta graden av Lejon- och solorden , 1828
•  Andreasorden med briljanter och svard, 1828
•   Georgsorden, forsta klass , 1829
•   Svarta orns orden , 1829
•   Vita ornens orden , 1830
•   Virtuti Militari , 1831
•   Vita falkens orden , 1841
•   Sankt Stefansorden , 1844
•   Sankt Ferdinands Fortjanstorden , 1849
•   Max-Josefsorden , 1849
•   Maria-Teresiaorden , 1849
•   Riddare med storkors av Vilhelms militarorden , 19 april 1849
•   Militarfortjanstorden , 1850
•   Elefantorden , 1850
•   Avizorden

[ Redigera Wikidata ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Stjerbatov, "Le feldmarechal prince Paskevitj" (6 bd, 1888?99).

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]