한국   대만   중국   일본 
Amerikanska ursprungssprak ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Amerikanska ursprungssprak

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Indiansprak )

Amerikanska ursprungssprak [ 1 ] ar ett samlingsbegrepp for ett antal sprak som talas eller har talats av Amerikas ursprungsbefolkning .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Arkeologiska fynd och DNA tyder pa att de amerikanska kontinenterna befolkades genom invandring fran Sibirien for cirka 10 000?17 000 ar sedan. Det finns dock en langlivad uppfattning, som dock nu ar i minoritet, att manniskor forst anlande till de amerikanska kontinenterna for 30 000 ar sedan. De forsta invandrarnas attlingar spred sig fran Alaska vidare soderut till resten av Nord- och Sydamerika . Det eller de sprak som talades av dessa tidigare invandrare, och hur den nuvarande mangfalden av amerikanska ursprungssprak uppstatt ar en mycket omdebatterad fraga. Det finns fakta som tyder pa att talarna av Na-denesprak och eskimaisk-aleutiska sprak anlande fran Sibirien senare an den forsta immigrationsvagen.

Flera amerikanska ursprungssprak har utvecklat sina egna skriftsprak , daribland mayaspraken och nahuatl , aztekernas sprak. Senare har dessa och andra ursprungssprak borjat skrivas med det latinska alfabetet eller den kanadensiska stavelseskriften for infodda folkslag. Aleutiska och tlingit skrevs forst med det kyrilliska alfabetet och senare med det latinska alfabetet.

Efter Christofer Columbus ankomst till Amerika 1492 anlande stora mangder spanska , engelska , portugisiska , franska och hollandska nybyggare och administratorer. Dessa sprak utgor numera de officiella spraken i de olika landerna pa de amerikanska kontinenterna, aven om Bolivia , Paraguay och Peru har ett eller flera ursprungssprak som officiellt sprak utover spanskan . Det finns ocksa ett betydande antal kreolsprak mellan olika amerikanska ursprungssprak och europeiska sprak.

De europeiska kolonisatorerna, och de stater som grundades av dem, varierade i sin behandling av de amerikanska ursprungsspraken, alltifran valvillig forsummelse till aktivt undertryckande. Men de spanska missionarerna anvande de lokala spraken nar de forkunnade sitt budskap till ursprungsamerikanerna. De medverkade till att sprida quechua utanfor dess ursprungliga geografiska omrade.

Antalet talare av de olika ursprungsspraken varierar i hog grad. Medan quechua , aymara , guarani och nahuatl har miljontals talare, har manga sprak i dag bara ett fatal aldrande talare. De flesta ursprungssprak ar hotade och manga ar utdoda, da det inte langre finns nagon som talar dem som modersmal.

Uramerikanskt spraktrad [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven Kategori:Nordamerikanska ursprungssprak och Kategori:Sydamerikanska ursprungssprak

Amerikanska ursprungsspraken inbordes relationer ar omstridda. Det enda som ar nagorlunda etablerat ar en lang lista med ganska sma sprakfamiljer , se nedan. Pa hogre niva finns ingen konsensus bland lingvister. Joseph Greenberg [ 2 ] har foreslagit den radikala hypotesen att samtliga ursprungssprak kan inordnas i bara tre familjer, som kan motsvara tre vagor av invandrare till kontinenten. Greenbergs tre grupper ar:

Framfor allt den amerindiska familjen ar mycket omstridd.

Bland de mer etablerade sprakfamiljerna ar det tva som talas i bade Syd- och Centralamerika :

Ovriga familjer ar begransade till en del av den amerikanska dubbelkontinenten, och listas nedan efter delkontinent.

Sydamerika [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Campbell 1997

Sprakfamiljer (Sydamerika) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Alacalufanska sprak (2)
  2. Arauanska sprak (8) Arahuan, Arawan)
  3. Araukiska sprak ( Chile , Argentina ) (2)
  4. Arawaksprak ( Sydamerika & Karibien ) (60)
  5. Arutani-Sapesprak (2)
  6. Aymaranska sprak (3) (Jaqi, Aru)
  7. Barbacoanska sprak (6) Barbakoan)
  8. Cahuapananska sprak (2) Jebero, Kawapanan)
  9. Catacaoanska sprak (Katakaoan)
  10. Chapacura-Wanhamsprak (9) Chapacuran, Txapakuran, Chapakuran)
  11. Charruanska sprak (Charruan)
  12. Chibchasprak ( Centralamerika & Sydamerika ) (22)
  13. Chimuanska sprak
  14. Chipaya-Urusprak (Uru-Chipaya)
  15. Chocosprak (10) Chocoan, Choko)
  16. Cholonanska sprak
  17. Chonsprak (2) (Patagonian)
  18. Guahibosprak (4)
  19. Guaykuruanska sprak (Waikuruan)
  20. Harakmbutsprak (2) Tuyoneri)
  21. Jirajaranska sprak (3)
  22. Jivaroanska sprak (4) Hivaro)
  23. Karibsprak (29)
  24. Katukinanska sprak (3) Catuquinan)
  25. Lule-Vilelasprak (Lule-Vileran)
  26. Macro-Gesprak (32)
  27. Makusprak (6)
  28. Mascoyanska sprak (5) (Maskoian, Mascoian)
  29. Mataco-Guaicurusprak (11)
  30. Mosetenanska sprak (Moseten)
  31. Murasprak (4) (Muran)
  32. Nambiquaranska sprak (5)
  33. Otomacoanska sprak (2) Otomakoan)
  34. Paezanska sprak (6) Paesan)
  35. Pano-Tacananska sprak (30) (Pano-Takana, Pano-Takanan)
  36. Peba-Yaguanska sprak (2) Yaguan, Yawan, Peban)
  37. Puinaveanska sprak Maku)
  38. Quechuanska sprak (46)
  39. Salivanska sprak (2)
  40. Timoteanska sprak (2)
  41. Tiniguanska sprak (2) Tiniwan)
  42. Tucanoanska sprak (25) Tukanoan)
  43. Tupisprak (70)
  44. Uru-Chipayasprak (2)
  45. Witotoanska sprak (6) Huitotoan, Bora-Witotoan)
  46. Yanomamsprak (4)
  47. Zamucoanska sprak (2)
  48. Zaparoanska sprak (7) Saparoan)

Isolerade eller ej kategoriserade sprak (Sydamerika) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Aikana (Brasilien: Rondonia)
  2. Ahuaque (Auake, Uruak, Awake)
  3. Andoque (Colombia, Peru) (Andoke)
  4. Aushiri (Auxira)
  5. Baenan (Brasilien: Bahia) (Baenan, Baena)
  6. Betoi (Columbia) (Betoy, Jirara)
  7. Camsa (Colombia) (Sibundoy, Coche, Kamsa)
  8. Candoshi (Maina, Kandoshi)
  9. Canichana (Bolivia) (Canesi, Kanichana)
  10. Cayubaba (Bolivia)
  11. Cofan (Colombia, Ecuador) (Kofan)
  12. Cueva
  13. Culle (Peru) (Culli, Linga, Kulyi)
  14. Cunza (Chile, Bolivia, Argentina) (Atacama, Atakama, Atacameno, Lipe, Kunsa)
  15. Esmeralda (Takame)
  16. Gamela (Brasilien: Maranhao)
  17. Gorgotoqui (Bolivia)
  18. Guamo (Venezuela) (Wamo)
  19. Huamoe (Brasilien: Pernambuco)
  20. Huarpe (Warpe)
  21. Irantxe (Brasilien: Mato Grosso)
  22. Itonama (Bolivia) (Saramo, Machoto)
  23. Joti (Venezuela)
  24. Kaliana (Caliana, Cariana, Sape, Chirichano)
  25. Kapixana (Brasilien: Rondonia) (Kanoe, Kapishana)
  26. Kariri (Brasilien: Paraiba, Pernambuco, Ceara)
  27. Kaweskar (Alacaluf, Alakaluf, Kawaskar, Kawesqar, Qawasqar, Qawashqar, Halawalip, Aksana, Hekaine, Chono, Caucau, Kaueskar, Aksanas, Kaweskar, Kaweskar, Kakauhau, Kaukaue)
  28. Koaya (Brasilien: Rondonia)
  29. Kukura (Brasilien: Mato Grosso)
  30. Leco (Lapalapa, Leko)
  31. Maku (Macu)
  32. Malibu (Malibu)
  33. Mapudungu (Chile, Argentina)
  34. Matanawi
  35. Mocana
  36. Movima (Bolivia)
  37. Munichi (Peru) (Muniche)
  38. Mutu (Loco)
  39. Nambiquaran (Brasilien: Mato Grosso)
  40. Natu (Brasilien: Pernambuco)
  41. Old Catio-Nutabe (Colombia)
  42. Omurano (Peru) (Mayna, Mumurana, Numurana, Maina, Rimachu, Roamaina, Umurano)
  43. Oti (Brasilien: Sao Paulo)
  44. Palta
  45. Pankararu (Brasilien: Pernambuco)
  46. Panzaleo (Ecuador) (Latacunga, Quito, Pansaleo)
  47. Puelche (Guenaken, Gennaken, Pampa, Pehuenche, Ranquelche)
  48. Puquina (Bolivia)
  49. Resigaro (gransomradet mellan Colombia och Peru)
  50. Sabela (Ecuador, Peru) (Auca, Huaorani)
  51. Sechura (Atalan, Sec)
  52. Saluma (Brasilien)
  53. Tairona (Colombia)
  54. Tarairiu (Brasilien: Rio Grande do Norte)


  1. Taushiro (Peru) (Pinchi, Pinche)
  2. Tequiraca (Peru) (Avishiri, Tekiraka)
  3. Ticuna (Colombia, Peru, Brasilien) (Magta, Tikuna, Tucuna, Tukna, Tukuna)
  4. Trumai (Brasilien: Xingu, Mato Grosso)
  5. Tuxa (Brasilien: Bahia, Pernambuco)
  6. Urarina (Shimacu, Itukale)
  7. Warao (Guyana, Surinam, Venezuela) (Guarao)
  8. Xoko (Brasilien: Alagoas, Pernambuco)
  9. Xukuru (Brasilien: Pernambuco, Paraiba)
  10. Yaghan (Chile) (Yagan, Yahgan, Yaghan, Yamana, Yamana)
  11. Yaruro (Jaruro)
  12. Yuracare (Bolivia)
  13. Yuri (Colombia, Brasilien) (Juri)
  14. Yurumangui (Colombia) (Yirimangi)

Mexiko och Centralamerika [ redigera | redigera wikitext ]

Sprakfamiljer (Centralamerika) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Algiska sprak ( Nordamerika & Mexiko ) (29)
  2. Chibchasprak ( Centralamerika & Sydamerika ) (22)
  3. Comecrudan ( Texas & Mexiko ) (3)
  4. Guaicurian (8) Waikurian)
  5. Jicaquean
  6. Lencan
  7. Mayasprak (31)
  8. Misumalpan
  9. Mixe-zoquesprak (19)
  10. Na-denesprak ( Nordamerika & Mexiko ) (40)
  11. Oto-mangueasprak (27)
  12. Tequistlatecan (3)
  13. Totonacsprak (2) Totonakiska spraket
  14. Uto-aztekiska sprak ( Nordamerika & Mexiko ) (31)
  15. Xincan
  16. Yumansprak ( Nordamerika & Mexiko ) (11)

Isolerade eller ej kategoriserade sprak (Centralamerika) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Alaguilac (Guatemala)
  2. Huetar (Costa Rica)

Gronland , Kanada , USA [ redigera | redigera wikitext ]

Nordamerikanska ursprungssprak

Det talas annu idag cirka 200 ursprungssprak i USA och Kanada tillsammans. Detta utgor cirka tva tredjedelar av de ursprungssprak som talades dar fore tidpunkten for europeisk kontakt. [ 3 ]

Status [ redigera | redigera wikitext ]

Majoriteten av de 200 ursprungssprak som talas i USA och Kanada ar pa vag att do ut. Hos de flesta sprak ar talarna medelalders eller aldre, medan de yngre generationerna talar engelska. Manga (en tredjedel av spraken i USA och Kanada) har bara enstaka talare bland de allra aldsta. Bara 30 av de 200 spraken i Kanada och USA fors vidare till barn. [ 4 ]

Orsaker till sprakdod [ redigera | redigera wikitext ]

Medan anledningen till att ursprungssprak i Kanada och USA dog ut fore 1900-talet framst torde ha varit att stammar helt upphorde att existera, ofta pa grund av sjukdomar, sa torde de framsta orsakerna till sprakdod fran 1900-talet och framat ha att gora med kulturell assimilation.

Med borjan pa 1800-talet och fram t.o.m. andra halvan av 1900-talet blev de flesta barnen till urfolk i Kanada och USA tvingade att flytta fran reservaten och sina foraldrar till internatskolor dar de skulle anpassas till "det moderna samhallet". Om de uramerikanska barnen pa internatskolorna blev pakomna med att konversera pa deras eget sprak kunde de fa munnarna "tvattade" med tval eller bli slagna. Nar de sedan fick egna barn valde de att uppfostra dem pa engelska sa att de skulle slippa bli straffade i skolan. [ 5 ] [ 6 ]

En annan anledning till att uramerikanska foraldrar inte for vidare sitt eget sprak till sina barn ar att de anser att barnen kommer att ha battre mojligheter i samhallet om de beharskar engelska val.

Mithun (1999), Goddard (1996), Campbell (1997).

Manga vill radda spraken [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga olika projekt for att radda eller i vissa fall aterskapa ursprungsspraken.

Ett exempel ar Comanche-spraket [ 7 ] .

Sprakfamiljer (Nordamerika) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Algiska sprak (30)
  2. Alsean (2)
  3. Caddosprak (5)
  4. Chimakuan (2)
  5. Chinookan (3)
  6. Chumashan (6)
  7. Comecrudan ( Nordamerika & Mexiko ) (3)
  8. Coosan (2)
  9. Eskimaisk-aleutiska sprak (7)
  10. Irokessprak (11) Irokesiska sprak
  11. Kalapuyan (3)
  12. Keres (2)
  13. Kiowa-Tanoan (7)
  14. Maidu (4)
  15. Muskogesprak (6) Muskogee
  16. Na-denesprak ( Nordamerika & Mexiko ) (40)
  17. Palaihnihan (2)
  18. Plateau Penutisprak (4) (Shahapwailutan)
  19. Pomo sprak (7)
  20. Saliska sprak (23) Salishsprak
  21. Shasta (4)
  22. Siouxsprak (16) Siousprak
  23. Tsimshian (2)
  24. Utisprak (12)
  25. Uto-aztekiska sprak (31)
  26. Wakashsprak (6)
  27. Wintun (4)
  28. Yokuts (3)
  29. Yumansprak (11)
Algiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]
Algiska sprak
Eskimaisk-aleutiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]
Irokessprak [ redigera | redigera wikitext ]
Utisprak [ redigera | redigera wikitext ]
Utisprak
Uto-aztekiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]
Uto-aztekiska sprak

Isolerade eller ej kategoriserade sprak (Nordamerika) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Adai (USA: Louisiana, Texas)
  2. Atakapa (USA: Louisiana, Texas)
  3. Beothuk (Kanada: Newfoundland)
  4. Cayuse (USA: Oregon, Washington)
  5. Chimariko (USA: Kalifornien)
  6. Chitimacha (USA: Lousiania)
  7. Coahuilteco (USA: Texas; nordostra Mexiko)
  8. Cotoname (nordostra Mexiko; USA: Texas)
  9. Cuitlatec (Mexiko: Guerrero)
  10. Esselen (USA: Kalifornien)
  11. Haida (Kanada: British Columbia; USA: Alaska)
  12. Huave (Mexiko: Oaxaca)
  13. Karankawa (USA: Texas)
  14. Karok (Karuk) (USA: Kalifornien)
  15. Kutenai (Kanada: British Columbia; USA: Idaho, Montana)
  16. Maratino (nordostra Mexiko)
  17. Naolan (Mexiko: Tamaulipas)
  18. Natchez (USA: Mississippi, Louisiana)
  19. Purepecha (Mexiko: Michoacan) (tarask)
  20. Quinigua (nordostra Mexiko)
  21. Salinan (USA: Kalifornien)
  22. Seri (Mexiko: Sonora)
  23. Siuslaw (USA: Oregon)
  24. Solano (nordostra Mexiko; USA: Texas)
  25. Takelma (USA: Oregon)
  26. Timucua (USA: Florida, Georgia)
  27. Tonkawa (USA: Texas)
  28. Tunica (USA: Mississippi, Louisiana, Arkansas)
  29. Wappo (USA: Kalifornien)
  30. Washo (USA: Kalifornien, Nevada)
  31. Yana (USA: Kalifornien)
  32. Yutchi (USA: Georgia, Oklahoma)
  33. Yuki (USA: Kalifornien)
  34. Zuni (Shiwi) (USA: New Mexico)

Foreslagna sprakfamiljer [ redigera | redigera wikitext ]

Klassificeringshistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Nordamerika [ redigera | redigera wikitext ]

Gallatin (1836) [ redigera | redigera wikitext ]

Sprakfamiljer

  1. Algonkin-Lenape   ( = Algonquian)
  2. Athapascas   ( = Athabaskasprak)
  3. Catawban   ( = Catawban + Woccons)
  4. Eskimaux   ( = Eskimaisprak)
  5. Iroquois   ( = Nordliga Irokessprak)
  6. Cherokees   ( = Sydliga Irokessprak)
  7. Muskogee   ( = Ostliga Muskogesprak)
  8. Chahtas   ( = Vastliga Muskogesprak)
  9. Sioux

Sprak

  1. Adaize   ( = Adai)
  2. Attacapas   ( = Atakapa)
  3. Salmon River   ( = Bella Coola)
  4. Black Feet   ( = Blackfoot)
  5. Pawnees   ( = Nordliga Caddoan)
  6. Caddoes   ( = Sydliga Caddoan)
  7. Chinooks   ( = Chinookan)
  8. Chetimachas   ( = Chitimacha)
  9. Fall Indians   ( = Gros Ventre)
  10. Queen Charlotte's Island   ( = Haida)

11. Straits of Fuca   ( = Makah)
12. Natches   ( = Natchez)
13. Wakash   ( = Nootka)
14. Salish
15. Shoshonees   ( = Shoshone)
16. Atnahs   ( = Shuswap)
17. Kinai   ( = Tanaina)
18. Koulischen   ( = Tlingit)
19. Utchees   ( = Yuchi)

Gallatin (1848) [ redigera | redigera wikitext ]

Sprakfamiljer

  1. Algonquian
  2. Athabaskasprak
  3. Catawban
  4. Eskimaisk sprak
  5. Irokessprak (Nordliga)
  6. Irokessprak (Sydliga)
  7. Muskogesprak
  8. Sioux

Sprak

 ?1. Adai
 ?2. Alsean
 ?3. Apache
 ?4. Arapaho
 ?5. Atakapa
 ?6. Caddoan, Nordliga
 ?7. Caddoan, Sydliga
 ?8. Cayuse-Molala
 ?9. Chinookan
10. Chitimacha
11. Comanche
12. Haida
13. Kalapuyan
14. Kiowa
15. Klamath
16. Koasati-Alabama
17. Kootenai

18. Kutchin
19. Maricopa (Yuman)
20. Natchez
21. Palaihnihan
22. Plains Apache
23. Sahaptian
24. Salish
25. Shasta
26. Shoshone
27. Tanaina
28. Tlingit
29. Tsimshian
30. Ute
31. Wakashan, Sydliga
32. Wichita
33. Yuchi

Powell (1891) "58" [ redigera | redigera wikitext ]

 ?1. Adaizan
 ?2. Algonquian
 ?3. Athabaskasprak
 ?4. Attacapan   ( = Atakapa)
 ?5. Beothukan   ( = Beothuk)
 ?6. Caddoan
 ?7. Chimakuan
 ?8. Chimarikan   ( = Chimariko)
 ?9. Chimmesyan   ( = Tsimshian)
10. Chinookan
11. Chitimachan   ( = Chitimacha)
12. Chumashan
13. Coahuiltecan
14. Copehan   ( = Wintuan)
15. Costanoan
16. Eskimaisk sprak
17. Esselenian   ( = Esselen)
18. Irokessprak
19. Kalapooian   ( = Kalapuyan)
20. Karankawan   ( = Karankawa)

21. Keresan
22. Kiowan   ( = Kiowa)
23. Kitunahan   ( = Kutenai)
24. Koluschan   ( = Tlingit)
25. Kulanapan   ( = Pomoan)
26. Kusan   ( = Coosan)
27. Lutuamian   ( = Klamath-Modoc)
28. Mariposan   ( = Yokutsan)
29. Moquelumnan   ( = Miwokan)
30. Muskogesprak
31. Natchesan   ( = Natchez)
32. Palaihnihan
33. Piman   ( = Uto-Azetcan)
34. Pujunan   ( = Maiduan)
35. Quoratean   ( = Karok)
36. Salinan
37. Salish
38. Sastean   ( = Shastan)
39. Shahaptian   ( = Sahaptian)

40. Shoshonean   ( = Uto-Azetcan)
41. Siouan   ( = Siouan-Catawba)
42. Skittagetan   ( = Haida)
43. Takilman   ( = Takelma)
44. Tanoan   ( = Tanoan)
45. Timuquanan   ( = Timucua)
46. Tonikan   ( = Tunica)
47. Tonkawan   ( = Tonkawa)
48. Uchean   ( = Yuchi)
49. Waiilatpuan   ( = Cayuse & Molala)
50. Wakashan
51. Washoan   ( = Washo)
52. Weitspekan   ( = Yurok)
53. Wishoskan   ( = Wiyot)
54. Yakonan   ( = Siuslaw & Alsean)
55. Yanan
56. Yukian
57. Yuman
58. Zunian   ( = Zuni)

Sapir (1929): Encyclopædia Britannica [ redigera | redigera wikitext ]

"Foreslagen indelning av ursprungssprak norr om Mexixo (och vissa sprak i Mexiko och Centralamerika)"

I. Eskimaisk-aleutiska sprak

II. Algonkin-Wakashan

1. Algonkin-Ritwan
(1) Algonkin
(2) Beothuk (?)
(3) Ritwan
(a) Wiyot
(b) Yurok
2. Kootenay
3. Mosan (Wakashan-Salish)
(1) Wakashan (Kwakiutl-Nootka)
(2) Chimakuan
(3) Salish

III. Nadene

1. Haida
2. Continental Nadene
(1) Tlingit
(2) Athabaskasprak

IV. Penutian

1. Californian Penutian
(1) Miwok-Costanoan
(2) Yokuts
(3) Maidu
(4) Wintun
2. Oregon Penutian
(1) Takelma
(2) Coast Oregon Penutian
(a) Coos
(b) Siuslaw
(c) Yakonan
(3) Kalapuya
3. Chinook
4. Tsimshian
5. Plateau Penutian
(1) Sahaptin
(2) Waiilatpuan (Molala-Cayuse)
(3) Lutuami (Klamath-Modoc)
6. Mexican Penutian
(1) Mixe-Zoque
(2) Huave

V. Hokan-Siouan

1. Hokan-Coahuiltecan
A. Hokan
(1) Nordliga Hokan
(a) Karok, Chimariko, Shasta-Achomawl
(b) Yana
(c) Pomo
(2) Washo
(3) Esselen-Yuman
(a) Esselen
(b) Yuman
(4) Salinan-Seri
(a) Salinan
(b) Chumash
(c) Seri
(5) Tequistlatecan (Chontal)
B. Subtiaba-Tlappanec
C. Coahuiltecan
(1) Tonkawa
(2) Coahuilteco
(a) Coahuilteco proper
(b) Cotoname
(c) Comecrudo
(3) Karankawa
2. Yuki
3. Keres
4. Tunican
(1) Tunica-Atakapa
(2) Chitimacha
5. Iroquois
(1) Irokessprak
(2) Caddoan
6. Ostlig group
(1) Siouan-Yuchi
(a) Sioux
(b) Yuchi
(2) Natchez-Muskogian
(a) Natchez
(b) Muskogesprak
(c) Timucua (?)

VI. Aztec-Tanoan

1. Uto-Aztekan
(1) Nahuatl
(2) Piman
(3) Shoshonean
2. Tanoan-Kiowa
(1) Tanoan
(2) Kiowa
3. Zuni (?)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  • Boas, Franz. (1911). Handbook of American Indian languages (Vol. 1). Bureau of American Ethnology, Bulletin 40. Washington: Government Printing Office ( Smithsonian Institution , Bureau of American Ethnology).
  • Boas, Franz. (1922). Handbook of American Indian languages (Vol. 2). Bureau of American Ethnology, Bulletin 40. Washington: Government Printing Office (Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology).
  • Boas, Franz. (1929). Classification of American Indian languages. Language , 5 , 1?7.
  • Boas, Franz. (1933). Handbook of American Indian languages (Vol. 3). Native American legal materials collection, title 1227. Gluckstadt: J.J. Augustin.
  • Bright, William. (1973). North American Indian language contact. In T. A. Sebeok (Ed.), Linguistics in North America (part 1, pp. 713?726). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton.
  • Bright, William. (1984). The classification of North American and Meso-American Indian languages. In W. Bright (Ed.), American Indian linguistics and literature (pp. 3?29). Berlin: Mouton de Gruyter.
  • Bright, William (Ed.). (1984). American Indian linguistics and literature . Berlin: Mouton de Gruyter. ISBN 3-11-009846-6 .
  • Brinton, Daniel G. (1891). The American race . New York: D. C. Hodges.
  • Campbell, Lyle. (1997). American Indian languages: The historical linguistics of Native America . New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-509427-1 .
  • Campbell, Lyle; & Mithun, Marianne (Eds.). (1979). The languages of native America: Historical and comparative assessment . Austin: University of Texas Press.
  • Goddard, Ives (Ed.). (1996). Languages . Handbook of North American Indians (W. C. Sturtevant, General Ed.) (Vol. 17). Washington, D. C.: Smithsonian Institution. ISBN 0-16-048774-9 .
  • Goddard, Ives. (1999). Native languages and language families of North America (rev. and enlarged ed. with additions and corrections). [Map]. Lincoln, NE: University of Nebraska Press (Smithsonian Institute). (Updated version of the map in Goddard 1996). ISBN 0-8032-9271-6 .
  • Gordon, Raymond G., Jr. (Ed.). (2005). Ethnologue: Languages of the world (15th ed.). Dallas, TX: SIL International. ISBN 1-55671-159-X . (Online version: http://www.ethnologue.com ).
  • Kaufman, Terrence. (1990). Language history in South America: What we know and how to know more. In D. L. Payne (Ed.), Amazonian linguistics: Studies in lowland South American languages (pp. 13?67). Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-70414-3 .
  • Kaufman, Terrence. (1994). The native languages of South America. In C. Mosley & R. E. Asher (Eds.), Atlas of the world's languages (pp. 46?76). London: Routledge.
  • Key, Mary R. (1979). The grouping of South American languages . Tubingen: Gunter Narr Verlag.
  • Loukotka, ?estmir. (1968). Classification of South American Indian languages . Los Angeles: Latin American Studies Center, University of California.
  • Mason, J. Alden. (1950). The languages of South America. In J. Steward (Ed.), Handbook of South American Indians (Vol. 6, pp. 157?317). Smithsonian Institution Bureau of American Ethnology bulletin (No. 143). Washington, D.C.: Government Printing Office.
  • Migliazza, Ernest C.; & Campbell, Lyle. (1988). Panorama general de las lenguas indigenas en America . Historia general de America (Vol. 10). Caracas: Instituto Panamericano de Geografia e Historia.
  • Mithun, Marianne. (1999). The languages of Native North America . Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-23228-7 (hbk); ISBN 0-521-29875-X .
  • Powell, John W. (1891). Indian linguistic families of America north of Mexiko. Seventh annual report, Bureau of American Ethnology (pp. 1-142). Washington, D.C.: Government Printing Office. (Reprinted in P. Holder (Ed.), 1966, Introduction to Handbook of American Indian languages by Franz Boas and Indian linguistic families of America, north of Mexico, by J. W. Powell , Lincoln: University of Nebraska).
  • Powell, John W. (1915). Linguistic families of American Indians north of Mexico by J. W. Powell, revised by members of the staff of the Bureau of American Ethnology . (Map). Bureau of American Ethnology miscellaneous publication (No. 11). Baltimore: Hoen.
  • Rowe, John H. (1954). Linguistics classification problems in South America. In M. B. Emeneau (Ed.), Papers from the symposium on American Indian linguistics (pp. 10?26). University of California publications in linguistics (Vol. 10). Berkeley: University of California Press.
  • Sapir, Edward. (1929). Central and North American languages. In The encyclopædia britannica: A new survey of universal knowledge (14 ed.) (Vol. 5, pp. 138?141). London: The Encyclopædia Britannica Company, Ltd.
  • Sebeok, Thomas A. (Ed.). (1973). Linguistics in North America (parts 1 & 2). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton. (Reprinted as Sebeok 1976).
  • Sebeok, Thomas A. (Ed.). (1976). Native languages of the Americas . New York: Plenum.
  • Sherzer, Joel. (1973). Areal linguistics in North America. In T. A. Sebeok (Ed.), Linguistics in North America (part 2, pp. 749?795). Current trends in linguistics (Vol. 10). The Hauge: Mouton. (Reprinted in Sebeok 1976).
  • Sherzer, Joel. (1976). An areal-typological study of American Indian languages north of Mexico . Amsterdam: North-Holland.
  • Sturtevant, William C. (Ed.). (1978-present). Handbook of North American Indians (Vol. 1?20). Washington, D. C.: Smithsonian Institution. (Vols. 1?3, 16, 18?20 not yet published).
  • Voegelin, Carl F.; & Voegelin, Florence M. (1965). Classification of American Indian languages. sprak of the world , Native American fasc. 2, sec. 1.6). Anthropological Linguistics , 7 (7): 121?150.
  • Voegelin, Carl F.; & Voegelin, Florence M. (1977). Classification and index of the world's languages . Amsterdam: Elsevier. ISBN 0-444-00155-7 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ For exempel pa anvandning, se Sapir-Whorf och den sprakliga relativismen Arkiverad 11 juni 2022 hamtat fran the Wayback Machine . fran Uppsala universitet eller Grammatisk finithet i Cupeno Arkiverad 24 december 2015 hamtat fran the Wayback Machine . fran Institutionen for lingvistik och nygrekiska pa Stockholms universitet.
  2. ^ Greenberg, Joseph H. (1987) Language in the Americas . Stanford: Stanford University Press.
  3. ^ Artikel om ursprungsspraken status i Kanada och USA Arkiverad 4 april 2005 hamtat fran the Wayback Machine .
  4. ^ Artikel om ursprungssprakens status i Kanada och USA Arkiverad 4 april 2005 hamtat fran the Wayback Machine .
  5. ^ Om internatskolor for uramerikaner (Amnesty) Arkiverad 8 februari 2006 hamtat fran the Wayback Machine .
  6. ^ Om internatskolor for uramerikaner m.m. (CNN)
  7. ^ http://www.comanchelanguage.org/
v   ?   r
Sprakfamiljer
Afrika
Amerika
Eurasien
Oceanien
Se aven
Systematisk lista over sprak  · Lista over sprak  · Varldens storsta sprak efter antal talare  · Lista over utrotningshotade sprak
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amerikanska_ursprungssprak&oldid=54585796 ”