Humle
Systematik
Doman	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Vaxter Plantae
Division	Frovaxter Spermatophyta
Underdivision	Gomfrovaxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen Rosales
Familj	Hampvaxter Cannabaceae
Slakte	Humleslaktet Humulus
Art	Humle H. lupulus
Vetenskapligt namn
§ Humulus lupulus
Auktor	L.

Humle (Humulus lupulus L. ) ar en art i familjen hampvaxter och forekommer naturligt i Europa , Asien , Nordafrika och Nordamerika . Vaxten verkar ha sitt ursprung i Kina ^{[ 1 ]} och har darifran spridit sig naturligt over hela norra halvklotet. Humle odlas framst i USA, Tyskland, Tjeckien och Kina. ^{[ 2 ]}

Humlens biologi [ redigera | redigera wikitext ]

Humle ar en flerarig, klattrande ort som kan bli upp till nio meter hog och kan vaxa 30 cm per dygn. ^{[ 3 ] :17} Plantan ar tackt med krokiga taggar och kortelprickar. Bladen ar motsatta, breda och hela till handflikiga med upp till sju flikar. De blir 5?12 cm langa och lika breda med hjartlik bas och oregelbundet naggad kant. Humle ar dioik ( tvabyggare ) och blommar under hogsommaren. Hanblommorna sitter i yviga, grenade blomstallningar i bladvecken och ar sma, ljusgula. De ar vindpollinerade och de fem standarna producerar mycket pollen. Honblomsamlingarna sitter i kompakta knippen som liknar sma grona kottar. De tillvaxer vid mognaden.

Humleodlande lander [ redigera | redigera wikitext ]

Land	Humle (i ton, 2017) [ 2 ]
USA	44 324
Tyskland	39 000
Tjeckien	6 100
Kina	4 500
Polen	2 826
Slovenien	2 600
Storbritannien	1 400
Australien	1 200
Spanien	950
Nya Zeeland	760

Humlekottens kemi [ redigera | redigera wikitext ]

Humlekotten innehaller mellan 20 och 60 honblommor. Vid basen av hyllebladen sitter en kortel med ett gult, klibbigt pulver kallat lupulin . Korteln innehaller manga olika kemiska amnen och ar annu inte helt utforskad. ^{[ 3 ] :19}

Man brukar grovt dela in humlesorterna efter hur mycket alfasyra de normalt ger, och sedan gammalt ger de adlare humlesorterna mindre beska, medan ovriga humlesorter ger mer beska men inte lika angenam karaktar.

Varieteter [ redigera | redigera wikitext ]

Arten kan delas in i ett antal varieteter:

• var. cordifolius (Miq.) Maxim. ? fran Kina och Japan.
• var. lupuloides E. Small ? Kanada och USA.
• var. lupulus ? Eurasien och Marocko.
• var. neomexicanus A. Nelson & Cockerell ? vastra och centrala Nordamerika, soderut till norra Mexiko.
• var. pubescens E. Small ? ostra och centrala USA.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta dokumenterade odlingen av humle var 736 i Hallertau ^{( de )} i nuvarande Tyskland och verkar ha anvants i olbryggning redan da. ^{[ 3 ] :25} Humle namns i samband med ol pa tidigt 800-tal. ^{[ 4 ]}

Europeisk humle spreds till Nordamerika (dar den redan vaxte vilt) och Sydafrika med 1600-talets europeiska emigranter och kolonisatorer. ^{[ 3 ] :26}

Humle i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Humle forekommer vild eller forvildad i lovlundar och backdalder i sodra och mellersta Sverige, oftast i narheten av bebyggelse. En mycket stor del av var svenska population utgors av honplantor, vilket talar for att den som regel spritt sig fran odling. Lokaler dar aven hanexemplar forekommer kan vara ursprungligt inhemska och bor betraktas som mer skyddsvarda.

Med stor sannolikhet ar humlen i Sverige inford som kulturvaxt . ^{[ 3 ] :59}

Humle forekommer i arkeologiska utgravningar fran Birka och andra vikingatida bosattningar i Ostersjoomradet, men verkar ha importerats snarare an odlats. ^{[ 3 ] :65} I Sverige verkar humle odlas fran 1200-talet, da olika bestammelser om humle borjar dyka upp i lagstiftning. I Kristoffers landslag fran 1442 star att varje bonde ska halla en humlegard med 40 stanger, och kraven utokades till 200 stanger i Kalmar recess fran 1474. ^{[ 3 ] :67}

Forst ar 1860 avskaffades odlingsplikten, som alltsa var en del av svensk lagstiftning i cirka 400 ar. ^{[ 5 ]}

Sedan 2014 odlas kommersiell humle aterigen i Sverige, dock i liten omfattning. ^{[ 6 ]} Ett femtiotal svenska humlesorter odlas dessutom pa Julita gard som en del av Programmet for odlad mangfald . ^{[ 7 ]}

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Artepitetet lupulus ar en diminutiv form av det latinska ordet lupus (varg). Gallhumle och fukhumle ar namn pa hanplantorna, medan knopphumle ar namn pa honplantor.

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Humlens honblommor anvands sedan medeltiden i olbryggning . Humlens syra har en svag antibiotisk effekt mot grampositiva bakterier vilket hjalper jasten att utvecklas och fermentera vorten till ett gott ol .

Humle i olbryggning [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven olbryggning .

Vid hembryggning ar det intressant att veta mangden bittergivande amnen for att kunna rakna ut hur mycket humle som skall tillsattas, for att ge den onskade beskan. Beskan ska balansera sotman som malten ger, och beroende pa vilken oltyp man avser att brygga sa finns det klassiska nivaer pa dessa parametrar. De bittergivande amnena ar bland annat alfahumelonsyra, som forkortas alfasyra och anges i procent av humleproducenterna. Alfasyra-vardet varierar nagot fran ar till ar. Beskan mats i IBU (international bitterness units): fran 10?40 IBU i ett lagerol till 40?60 IBU i en India pale ale . ^{[ 8 ]}

Beroende pa ursprung och var humlen odlas, sa ger de olika humlesorterna sin typiska karaktar i form av smak och arom. De ser dessutom annorlunda ut. Fargen kan variera fran gul-gron till morkgron, och kottarna kan vara sma, stora, runda eller avlanga. Man styr humlens smakbidrag i olet genom att tillsatta den vid olika tidpunkter under koket. Koket varar normalt en timme och for beskan tillsatts humle i borjan. Humle som tillsatts i slutet ger mer arom. Vanligtvis tillsatts humle 2?3 ganger under ett kok, och i vissa oltyper tillsatter man aven humle efter koket, och later humlen vara med under jasningen. Detta for att fa mer kvar av de lattflyktiga aromamnena. Ett typexempel ar sa kallad ”Real Ale”, dar man serverar ur samma tunna som sekundarjasningen for kolsyra har skett i, och da finns aven humlen med.

De finare humlesorterna ar dessutom dyrare och av ekonomiska skal ar det inte lampligt att anvanda dem till bade beska och arom, utan man valjer oftast att tillsatta en billigare humle for beskan och sedan ta en finare till arom. Till en viss del styr anda tradition och trend valet av humle. Vissa lander ar mer generosa med humlen an andra, speciellt om man har inhemsk humleproduktion. I skandinaviska bryggerier anvander manga samma humle ratt igenom koket, och anvander oftast ingen eller valdigt lite humle for arom.

Medicinskt bruk [ redigera | redigera wikitext ]

Humle har aven sedan urminnes tider anvants som rogivande och sovande lakeort. Till medicinskt bruk ar humlen kand for sin somngivande effekt. ^{[ 9 ]} Den stimulerar aptiten och matspjalkningen . ^{[ 9 ]}

Nar man gor te pa humle tar man tva matskedar humleblommor per tekopp kokhett vatten, later det dra 10?15 minuter och dricker det varmt vid laggdags. Vill man oka den lugnande verkan kan man aven blanda i lavendelblommor och blad av citronmeliss .

Humle som livsmedel [ redigera | redigera wikitext ]

Linne beskrev humle 1749 och namnde att ”Somlige ata stjalkarna, forsta waren, sasom Sparis”. ^{[ 10 ]}

Orten anvands annu idag och finns att kopa bade som te (infusion) och tinktur (urdrag med alkohol).

Sorter [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1800-talet indelades humle i aromhumle och bitterhumle utifran halten alfasyra i den torkade kotten. Aromhumle innehaller 2?6 % alfasyra, dual- eller allround-humle (en slags mittemellanklass) 6?10 % alfasyra och bitterhumle 10?18 % alfasyra. ^{[ 3 ] :234}

Nagra klassiska aromhumlesorter [ redigera | redigera wikitext ]

• 'Saaz' (Tjeckien), en klassiker och en av de mest kanda humlesorterna
• 'Hallertauer Magnum' (Tyskland)
• 'Hallertauer Mittelfruh' (Tyskland), en klassiker, som tidigare var dominerande i Hallertau, det storsta tyska humleodlingsdistriktet, men numera odlas mindre dar och mer i andra distrikt.
• 'Hallertauer Tradition' (Tyskland)
• 'Hersbrucker spat' (Tyskland)
• 'Spalter' (Tyskland)
• 'Tettnanger' (Tyskland)
• 'East Kent Golding' (England), vanlig vid torrhumling av engelska oltyper.
• 'Fuggle' (England)
• 'Styrian Golding' (Slovenien)
• 'Cascade' (USA), har en karakteristisk citrusaktig doft.
• 'Nugget'
• 'Svalof 85'/'Svalof Maurits 85' (Sverige)

Nagra vanliga bitterhumlesorter [ redigera | redigera wikitext ]

• 'Hallertauer Taurus' (Tyskland)
• 'Northern brewer' (England), en billig sort som ar popular bland skandinaviska bryggerier
• 'Centennial' (USA), hogalfasort
• 'Brewer's Gold' (England)
• 'Bullion' (USA)
• 'Chinook' (USA), hogalfasort
• 'Perle' (Tyskland)
• 'Cascade' (USA), en fin humlesort med citruskaraktar

Prydnadssorter [ redigera | redigera wikitext ]

• 'Aureus' ( guldhumle ) - har gulgrona blad och blir 2?3 meter hog.

Fotnot: Manga sorter odlas pa andra stallen i varlden, men med olika resultat.

Odling [ redigera | redigera wikitext ]

Plantan forekommer vilt, men nar den odlas pa gard anvands ofta storar eller uppspanda vertikala linor for att lata humleplantan vaxa langs, da den ar en klattervaxt. Humle klipps ner till marken pa varen eller hosten. Den kan forokas med sticklingar eller rotskott. Skordetid ar i augusti till september. I Sverige skulle humlen traditionellt borja skordas pa Bartolomeusdagen den 24 augusti . ^{[ 3 ] :146}

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Humleplockning i Skane, 1937.
• 
  Nyetablerad odling av Humle pa en gard i Ystad 2017.
• 
  Humleodling vid Gamla Staberg .
• 
  Humle som vaxer pa storar.
• 
  Humle som vaxer pa linor.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Ol
• Humlegarden
• Humle, kvarter pa Gamla Oster i Malmo.
• Humle och Dumle (teveprogram)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Humle (Den virtuella floran) hamtat fran the Wayback Machine (arkiverat 24 oktober 2016).
• Humle i Carl Lindman , Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlstrom och Widstrand, Stockholm 1917?1926)
• Humle pa Alternativ.nu
• Wikimedia Commons har media som ror Humle .
  Bilder & media

• Wikisource har originalverk relaterade till anlaggandet av humlegardar 1694 .
  anlaggandet av humlegardar 1694