August
Hjalmar
Edgren
, fodd den
18 oktober
1840
pa
Ostanas bruk
,
Alvsbacka socken
i
Varmland
, dod den
9 december
1903
i
Djursholm
, var en svensk-amerikansk
professor
,
lingvist
,
lexikograf
,
oversattare
,
poet
och
militar
. Han var son till possessionaten
Axel Edgren
(1813?1864) och Mathilda Berger (1817?1878).
Efter skolgang i
Karlstad
och
Stockholm
avlade Edgren 1858
studentexamen
vid
Uppsala universitet
. Han inledde darefter en militar bana vid
Varmlands regemente
men begarde 1861 avsked for att som frivillig deltaga i
amerikanska inbordeskriget
dar han avancerade till forste
lojtnant
och bland annat bevittnade
slaget vid Hampton Roads
, vilket han senare skildrade i artiklar och foredrag. Efter kriget atervande Edgren till sin militara befattning i Sverige men bedrev ocksa sprakstudier i
Tyskland
och
Frankrike
. 1870 tog han dock slutligt avsked ur armen och inriktade sig darefter pa en akademisk karriar.
Edgren atervande nu initialt till USA dar han avlade
filosofie kandidatexamen
vid
Cornell University
i
Ithaca
och undervisade i olika sprak vid
Riverview Military Academy
och
Yale University
. Vid sistnamnda universitet avlade han
1874
doktorsexamen
och blev
docent
i
franska
men upprattholl ocksa professuren i
sanskrit
.
Ar 1880 atervande Edgren tillfalligt till Sverige och blev docent i sanskrit vid
Lunds universitet
. Han bedrev ocksa studier vid universitetet i
Berlin
innan han anyo flyttade till USA. Har blev han 1885 professor i sanskrit och moderna sprak vid
Nebraskas
statsuniversitet i
Lincoln
. Han var bland annat den forste att undervisa i
svenska
vid detta universitet.
Edgren gjorde 1890 ytterligare ett kortare inhopp i den svenska akademiska varlden da han blev professor i nyeuropeisk
lingvistik
vid den nyivigda
Goteborgs hogskola
. Han hade undervisningsskyldighet i germanska sprak och i sanskrit.
[
1
]
Han var aven en tid
rektor
for hogskolan innan han 1893 atervande till Nebraska for att tilltrada professuren i
romanska sprak
. 1899 atergick han till sin tidigare professur i sanskrit.
Sina sista ar tillbragte Edgren anyo i Sverige, bland annat som ledamot av
Svenska akademiens
Nobelinstitut
i Stockholm. Han avled i sitt hem i Djursholm, men ar begraven i
Arvika
.
Hjalmar Edgren var en mycket produktiv forfattare och utgav saval sprakvetenskapliga skrifter (inklusive
grammatikor
och
lexika
) som oversattningar av indisk och amerikansk poesi till svenska samt av svenska forfattare (bland annat
Viktor Rydberg
) till engelska. Han skrev ocksa en reseskildring fran
Mexiko
samt ett antal egna diktsamlingar (nagra av hans dikter har tonsatts av J. Enninger). Se vidare lista over publicerade skrifter nedan.
Edgren fick 1903 ett pris av
Kungliga Vetenskapsakademien
for sin oversattning av
Alfred Tennysons
dikter, och var ledamot,
hedersledamot
eller ordforande i en lang rad andra larda samfund i USA och Sverige. Han var ocksa
hedersdoktor
i juridik vid sitt eget universitet i Nebraska och hedersledamot av
Varmlands nation i Uppsala
samt blev aret fore sin dod riddare av
Nordstjarneorden
.
Hjalmar Edgren gifte sig
1880
i
Kopenhamn
med Anna Marianne (Manne) Steendorff (1853?1940), dotter till malaren
Christian Steendorff
och Anna Ulrica Ohrstrom samt syster till arkitekten
Magnus Steendorff
. Paret Edgren fick en son och tva dottrar. Deras attlingar kvarlever troligen alltjamt i USA. Ocksa Hjalmar Edgrens aldre bror
John Alexis Edgren
(1839?1908) emigrerade till USA, dar han blev professor i
teologi
och var starkt aktiv i
baptistrorelsen
.
Edgrens kollega vid Goteborgs hogskola, litteraturhistoriken
Karl Warburg
, har i artikeln om sin forne rektor i
Nordisk familjebok
(band 6, Stockholm 1907) skrivit:
- E[dgren] var en ovanligt dugande och kraftig personlighet; man anade icke, att bakom hans lugna, trygga yttre dolde sig ett sa oroligt temperament, som icke ryggade att kasta sig ut i okanda aventyr; hans karaktar foretedde en egendomlig blandning av vankelmod och ihardighet, men hade han en gang valt sin chance, fullfoljde han den energiskt och dugligt - som tapper militar, nitisk sprakforskare, driftig larare, mangsidigt intresserad skriftstallare.
- The kindred Germanic words of German and English
(1880)
- Statistical and discursive notes on v?ddhi-derivatives in Sanskrit
Lunds universitets arsskrift
17 (1881)
- Sanskritsprakets formlara: jemte kort ofversigt af prakritdialekten samt lasofningar
(Lund 1883)
- De codicibus nonnullis Indicis, qui in bibliotheca universitatis Lundensis asservantur.
[
Om nagra indiska manuskript som forvaras pa Lunds universitetsbibliotek.
]
Lunds universitets arsskrift
19 (1883)
- A compendious Sanskrit grammar, with a brief sketch of scenic Prakrit
(London 1885)
Cornell University Library.
- Jamforande grammatik; omfattande sanskrit, grekiska, latin och gotiska
(Goteborg 1893)
- A French and English Dictionary with Indication of Pronunciation, Etymologies, and Dates of Earliest Appearance of French Words in the Language
(New York 1901)
- K?lid?sa
: Schakuntala eller Den forlorade ringen: ett indiskt skadespel (Beijer, 1875)
- Kalidasa: Molnbudet: ett indiskt skaldestycke (
Meghad?ta
) (Gumperts, 1875)
- Kalidasa: Malavika: ett indiskt skadespel (Gumperts, 1877)
- Nalasagan: en indisk dikt (Ur
Mah?bh?rata
) (Norstedts, 1880)
- Henry Wadsworth Longfellow
: Evangelina: skaldestycke (
Evangeline
) (Gumperts, 1875)
- Ur Amerikas skonlitteratur: teckningar och ofversattningar (Gumperts, 1878-1879)
- Henry Wadsworth Longfellow: Valda dikter (Wettergren & Kerber, 1892)
- Alfred Tennyson
: Dikter i urval (Norstedts, 1902)
- Viktor Rydberg
: The magic of the middle ages (
Medeltidens magi
) (New York: Holt & Co., 1879)
- "En av John Ericssons triumfer". I
Nordisk tidskrift
1883
- "Ett ogonvittnes skildring af striden mellan Monitor och Merrimac". I
Signalen
1884
- Sommarferier i Montezumas land
(1898, reseskildring)