Hieroglyfer

Hieroglyfer , grekiska hieroglyphikos (heliga tecken) ^[
1
], kallas den fornegyptiska bildskriften . Totalt fanns cirka 800 tecken, vilka uttryckte ord, bokstaver eller bokstavskombinationer. Nagra fa andra bildskrifter benamns ocksa som hieroglyfer - hettiter /luviers skrift i den Framre Orienten och den minoiska kulturens pa Kreta . Minoerna anvande sig av en bildskrift , som senare utvecklades till Linear A och dess efterfoljare Linear B . Aven dessa brukar betecknas som hieroglyfiska.

Annan bildskrift benamns ibland felaktigt som hieroglyfer, nar de mer korrekt bor kallas enbart glyfer . ^[
1
] Det galler till exempel mayas skrift i Mellanamerika . Kinesisk skrift heter i Japan kanji och kallas aldrig for hieroglyfer.

Egyptiska teckens uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

Hieroglyfskriften uppstod formodligen efter inflytande av kilskriften ca 3000 ar f.Kr. Ett enskilt hieroglyftecken kan ha tre olika funktioner beroende pa sammanhanget: logogram eller ideogram (aterger ett ord), fonogram (aterger konsonantljud) eller determinativ (klassificerar det redan skrivna ordet). I likhet med de allra flesta semitiska sprak aterges endast sprakets konsonanter (alltsa ej vokalerna) i hieroglyfskriften. Detta skapade problem nar Alexander den store invaderade Egypten, han och hans efterfoljande regenter var tvungna att oversatta sina namn till hieroglyfer sa fort det gallde att formedla ett budskap till det vanliga folket som i regel inte kunde grekiska. Da dyker forstas fragan upp: lxsndr, hur uttalar man det? Alexander den store ville inte att det vanliga folket skulle kalla sin regent for till exempel Olaxyndir sa man gjorde om hieroglyferna och lade till de vokaler som behovdes. Endast omkring ett hundratal tecken anvandes regelbundet, men man raknar med anvandandet av ca. 800 tecken under klassisk tid.

Skriftens utveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Hieroglyferna kom framst att anvandas till officiella inskriptioner pa tempelvaggar, i gravar och pa konstforemal. For skrivandet av texter med mer vardagliga amnen (brev, kvitton och dylikt) anvande egyptierna hieratisk skrift och demotisk skrift ( grekiska folklig skrift) och skrev dessa istallet med black pa papyrus . Denna kursiva skrift utarbetades av skrivarna ur hieroglyfskriften for att kunna skriva enklare och snabbare. Fran de egyptiska hieroglyferna utvecklades aven den sa kallade proto-sinaitiska skriften av semiter , vilken senare pa omvagar kom att utvecklas till det latinska alfabetet . Hieroglyfer anvandes i Egypten anda in i den romerska kejsartiden pa monument och tempelvaggar. ^[
2
].

Losningen av hieroglyfskriften [ redigera | redigera wikitext ]

Horapollon , en grekisk sprakvetare, var verksam under 300-talet e.Kr. och anses ligga bakom upptecknandet av en oversattning i tva bocker fran ett egyptiskt forkommet original om hieroglyfer. Den undermaliga grekiskan och en del av anmarkningarna framst i den andra boken antyder, att oversattningen kan vara av betydligt senare datum; nagra forskare har hanfort den sa sent som till 1000-talet.

Genombrottet for tolkningen av de egyptiska hieroglyferna skedde ar 1822 genom Jean Francois Champollions publicering av sin studie av de tre parallella texterna pa Rosettastenen . ^[
3
] Stenen (sedan ar 1802 i British Museum ) har en inskrift bestaende av 14 rader hieroglyfer, 32 rader demotisk skrift och 54 rader grekiska .

Mytologi [ redigera | redigera wikitext ]

Hieroglyfskriften forknippades med skriftens och vishetens gud Thot som ofta avbildas med skrivarattiraljer, men aven gudinnan Seshat kopplades samman med den aktuella skriften (detta ar ganska sjalvklart eftersom "sesh" pa fornegyptiska betyder "att skriva") som tanktes vara en gava fran gudarna till manniskorna. Egyptierna sjalva kallade sin skrift for mdw ntr(w) , "gudarnas ord".

Hieroglyfernas princip [ redigera | redigera wikitext ]

Hieroglyferna har direkt koppling till fornegyptiskan. Till exempel sa ar det fornegyptiska ordet for ansikte "hr" och ritar man da ett ansikte i en text blir dess ljudvarde naturligtvis just "hr". Men andra stavningsregler ar inte lika sjalvklara. Till exempel for att skriva "alska", "meri" pa fornegyptiska, anvands hieroglyfen for bondens hacka. Varfor? Jo, darfor att "hacka" pa fornegyptiska innehaller samma konsonanter (m och r) som i "meri". For att fortydliga att man inte menar "hacka" utan "alska" anvands sa kallade determinativ, ett slags tillaggssymboler utan ljudvarde. Ett exempel ar det fornegyptiska ordet "b-aleph" (skrivs med en ibis over en korg): Med en arm som determinativ betyder det "arbete", men med en sittande man som determinativ andras ordets betydelse till "arbetare".

En liknande "forvandlingsprocess" kan forandra biliteral/triliteralens (d.v.s. 2-, eller 3- konsonantstecknens) ljudvarde, fast har ar det inte determinativen utan enkonsonants-fonogrammen (biliteral och triliteral raknas ocksa som fonogram.) som forandrar inneborden. Till exempel kan hieroglyfen for "tron" uttalas "st", "var" eller "htm". Om hieroglyfen foljs av ett s maste uttalsalternativen "var" och "htm" uteslutas, pa samma satt som "st" och "htm" uteslutas nar hieroglyfen foljs av v, a eller r. Saledes ska varje biliteral/triliteral foljas av ett, tva, eller tre enkonsonants-fonogram som symboliserar ett ljud som biliteralen/triliteralen innehaller for att fortydliga inneborden. Men ibland stavas inte ordet utan ritas med ett litet streck under, respektive bredvid hieroglyfen (beroende pa at vilket hall man skriver) och utlases da som det som bilden forestaller, istallet for dess ljudvarde. Men detta innebar oftast ingen skillnad i fornegyptiskan, eftersom hieroglyfen oftast har samma ljudvarde som saken den forestaller. Till sist finns det ocksa ideogrammen (eller logogrammen) som till skillnad fran fonogrammen symboliserar ett helt ord. Ideogrammen anvands ofta som determinativ. Det finns aven demotiska (eller demotisk skrift), hieratisk skrift (eller hieratiska) och kursiva hieroglyfer.

Kursiva hieroglyfer [ redigera | redigera wikitext ]

De kursiva hieroglyferna var den forsta av de tre forenklingarna av hieroglyfskriften och kan liknas vid vara sma bokstaver. Kursiva hieroglyfer uppfanns eftersom man inte ville sitta och i detalj skriva hieroglyfer pa papyrus. Likheten mellan hieroglyferna och de kursiva hieroglyferna syns mycket tydligare an till exempel likheten mellan hieroglyferna och demotiskan.

Hieratisk skrift [ redigera | redigera wikitext ]

Hieratisk skrift (eller heratiska) ar en egyptisk skrift som i och for sig ar avlagset slakt med hieroglyferna, men hieratiskan gick fortare att skriva och skrevs endast pa papyrus till skillnad fran hieroglyferna som oftast valdes till monument. Det aldsta bevarade manuskriptet med hieratisk skrift ar Abusir papyri . ^[
4
] Skriften anvandes i mer vardagliga kontext an traditionella hieroglyfer. ^[
5
]

Demotisk skrift pa en kopia av Rosettastenen .

Demotisk skrift [ redigera | redigera wikitext ]

Demotisk skrift, eller demotiskan , kommer fran grekiskans demotikos , av demos , ( folk ) och var en fornegyptisk "folklig skrift", i motsats till hieroglyfer och hieratisk skrift. Demotiskan ar en forenkling av hieroglyferna och var en affarsskrift som oftast anvandes pa papyrus. Pa egyptiska kallades skriften for sekt shat som betyder "dokuments skrift". ^[
6
]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] ”What Are Hieroglyphs and Who Used Them?” (pa engelska). ThoughtCo . https://www.thoughtco.com/what-are-hieroglyphs-118186 . Last 11 januari 2021 .
^ ”Writing doesn't always end in alphabets - the enigmatic Egyptian counterexample” (pa engelska). NativLang. 30 december 2020 . https://www.youtube.com/watch?v=d_oFUrgC9rA&t=412s . Last 11 januari 2021 .
^ ”Jean-Francois Champollion | French historian and linguist” (pa engelska). Encyclopedia Britannica . https://www.britannica.com/biography/Jean-Francois-Champollion . Last 11 januari 2021 .
^ ”Inventory and accounts from a temple of Abusir” (pa engelska). Louvre . https://www.louvre.fr/en/oeuvre-notices/inventory-and-accounts-temple-abusir . Last 11 januari 2021 .
^ ”Hieratic script” . www.ucl.ac.uk . https://www.ucl.ac.uk/museums-static/digitalegypt/writing/hieratic.html . Last 11 januari 2021 .
^ ”Demotic script | ancient Egyptian hieroglyphic writing” (pa engelska). Encyclopedia Britannica . https://www.britannica.com/topic/demotic-script . Last 11 januari 2021 .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Hieroglyfer .
Bilder & media
Wikimedia Commons har media som ror Hieratiska .
Bilder & media
Wikimedia Commons har media som ror Demotiska .
Bilder & media

[:0-1] [ a b ] ”What Are Hieroglyphs and Who Used Them?” (pa engelska). ThoughtCo . https://www.thoughtco.com/what-are-hieroglyphs-118186 . Last 11 januari 2021 .

[2] ”Writing doesn't always end in alphabets - the enigmatic Egyptian counterexample” (pa engelska). NativLang. 30 december 2020 . https://www.youtube.com/watch?v=d_oFUrgC9rA&t=412s . Last 11 januari 2021 .

[3] ”Jean-Francois Champollion | French historian and linguist” (pa engelska). Encyclopedia Britannica . https://www.britannica.com/biography/Jean-Francois-Champollion . Last 11 januari 2021 .

[4] ”Inventory and accounts from a temple of Abusir” (pa engelska). Louvre . https://www.louvre.fr/en/oeuvre-notices/inventory-and-accounts-temple-abusir . Last 11 januari 2021 .

[5] ”Hieratic script” . www.ucl.ac.uk . https://www.ucl.ac.uk/museums-static/digitalegypt/writing/hieratic.html . Last 11 januari 2021 .

[6] ”Demotic script | ancient Egyptian hieroglyphic writing” (pa engelska). Encyclopedia Britannica . https://www.britannica.com/topic/demotic-script . Last 11 januari 2021 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]