한국   대만   중국   일본 
Hedy Lamarr ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Hedy Lamarr

Fran Wikipedia
Hedy Lamarr
Hedy Lamarr år 1944.
Hedy Lamarr ar 1944.
Fodd Hedwig Eva Maria Kiesler
9 november 1914
Wien , Osterrike-Ungern
Dod 19 januari 2000 (85 ar)
Casselberry , Seminole County , Florida , USA
Aktiva ar 1930?1958
Make Fritz Mandl (1933?1937; skilsmassa)
Gene Markey (1939?1941; skilsmassa; 1 barn)
John Loder (1943?1947; skilsmassa; 2 barn)
Teddy Stauffer (1951?1952; skilsmassa)
W. Howard Lee (1953?1960; skilsmassa)
Lewis J. Boies (1963?1965; skilsmassa)
Webbplats hedylamarr.com
Betydande roller
Delila i Simson och Delila 1949
IMDb SFDb

Hedy Lamarr i Vanarad fran 1947.
Hedy Lamarr i tidningen Yank, the Army Weekly 1943.

Hedy Lamarr , egentligen Hedwig Eva Maria Kiesler , fodd 9 november 1914 i Wien , dod 19 januari 2000 i Casselberry i Seminole County , Florida , var en osterrikisk - amerikansk skadespelare och uppfinnare .

Asteroiden 32730 Lamarr ar uppkallad efter henne. [ 1 ]

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Lamarr upptacktes av Max Reinhardt och hade smaroller i tysk-osterrikiska filmer fran 1930.

Lamarrs far var bankdirektor och hennes mor konsertpianist. [ 2 ] Redan vid tidig alder hade Lamarr ett vaxande intresse for skadespeleri, teater och film. Hennes intresse for teknologi kom aven vid ung alder, fran da hon konstant gick pa langa promenader med sin fader, dar han brukade forklara hur de olika teknologier och maskiner som fanns i samhallet fungerade. Detta lade grunden till hennes intresse for uppfinnande. [ 3 ]

Hedy Lamarr vackte uppmarksamhet for sina vagade nakenscener i filmen Extas (1933) ? det var en sensation pa den tiden. Till Hollywood kom hon 1938, dar hon av vissa, saval datidens som nutida, filmkritiker ansags vara den vackraste kvinna som nagonsin forekommit pa vita duken. Hennes storsta filmsucce var Simson och Delila 1949.

Efter sin flykt till Hollywood signerade hon snabbt kontrakt med Metro-Goldwyn-Mayer (MGM) studio under sitt nya namn Hedy Lamarr. Redan efter att hon slappte sin forsta amerikanska film Algiers (1938) blev hon en omedelbar filmsensation. Mellan 1930 och 1940 medverkade Lamarr i flera valkanda filmer som Kvinnan fran tropikerna (1939) och Gladjestaden (1940). [ 4 ]

Uppfinnare [ redigera | redigera wikitext ]

1942 fick Lamarr och tonsattaren George Antheil patent pa sin uppfinning Secret Communication System (US Patent 2,292,387), vilken mojliggjorde automatiskt frekvensbyte mellan 88 olika kanaler. Syftet var att forsvara sparningen av radiostyrda torpeder . Uppfinningen registrerades, men anvandes inte forran manga decennier senare, framst av privata foretag. [ 5 ] Forsta gangen den togs i bruk var 1962, under den amerikanska militarens sjoblockad av Kuba .

Den "bandspridningsteknik" som Lamarr var med om att skapa ligger till grund for dagens tekniska plattformar, for vara mobiltelefoner och andra tradlosa enheter. Ar 1997 hedrades hon med Electronic Frontier Foundation (EFF) Pioneer Award. [ 5 ] Senare samma ar blev Hedy Lamarr den forsta kvinnliga mottagaren av Bulbie Gnass Spirit of Achievement Bronze Award, ett prestigefyllt pris. Lamarr och Antheils prestationer inom bandspridningsteknik resulterade ar 2014 att paret postumt infordes i National Inventors Hall of Fame [ 6 ] . An idag har Lamarr inte tjanat ett enda cent fran miljardindustrin som hennes ide mojliggjorde, fastan den amerikanska militaren offentligt erkant hennes bidrag och patent. [ 7 ] Bortsett fran sin spektakulara uppfinning, hjalpte aven Lamarr till med att effektivisera aerodynamiken pa flygplan at Howard Hughes under kriget. [ 8 ]

Fastan Lamarr inte hade nagon formell utbildning och var mestadels sjalvlard, fortsatte hon med sina uppfinningar anda fram till sin dod. Under de sista aren av sitt liv forsokte hon tillverka ett fluorescerande hundhalsband, modifikation av det supersoniska Concorde -trafikflygplanet och en ny typ av trafikljus. [ 9 ]

Senare ar [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1957 gjorde hon sin sista film och drog sig sedan tillbaka till Florida. Hon har en stjarna pa Hollywood Walk of Fame for insatser inom film vid adressen 6247 Hollywood Blvd. [ 10 ]

Efter att hon hade lamnat medieforetaget MGM ar 1945 skapade Lamarr ett produktionsforetag vid namn Mars Film Corporation. Det gjorde hon med Jack Chertok och Hunt Stromberg och under produktionsforetaget slappte de tva filmer som hon ocksa skadespelade i. Den ena hette Den onda angeln och slapptes 1946, och den andra hette Vanarad och slapptes 1947. Detta gillade inte etablissemanget i Hollywood da de var emot att skadespelare generellt, och skadespelande kvinnor i synnerhet, producerade egna filmer. Ingendera av filmerna gick sarskilt mycket i vinst. [ 11 ] [ 12 ] [ 13 ]

Under flera ar, med borjan 1997, pryddes Coreldraws programboxar med ett stort Coreldraw-ritat portratt av Hedy Lamarr. Bilden vann Coreldraws arliga tavling for design av Coreldraw-suitsforpackningen 1996. Lamarr stamde Corel for att de hade anvant bilden utan hennes tillstand. Corel kontrade med att hon inte agde ratten till bilden. Parterna nadde en uppgorelse i godo 1998. [ 14 ] [ 15 ]

Sedan ar 2005 har Lamarrs fodelsedag, den 9 november, agnats som Uppfinnarnas dag i tysktalande lander. Dessa lander ar Tyskland, Osterrike och Schweiz. Det aterupplivade intresset for hennes intressanta liv har gjort att flera nya verk har borjat skrivas om henne. Ett exempel ar boken Hedy's Folly: The Life and Breakthrough Inventions of Hedy Lamarr , skriven av Pulitzerprisvinnaren Richard Rhodes . Ett annat exempel ar den grafiska novellen Hedy Lamarr and a Secret Communication System , skriven av Trina Robbins . [ 16 ]

Filmografi i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Minor Planet Center 32730 Lamarr” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=32730 . Last 2 oktober 2022 .  
  2. ^ Shearer, Stephen Michael (2010). Beautiful: The Life of Hedy Lamarr . ISBN 978-0-312-55098-1 . Last 5 januari 2017  
  3. ^ Alan Irvin, John. ”The Girl in the White Dress” . Austrian Embassy Washington . Arkiverad fran originalet den 29 juni 2020 . https://web.archive.org/web/20200629225330/https://www.austria.org/girl-in-the-whit-dress . Last 2 december 2020 .  
  4. ^ ”Hedy Lamarr Biography” . Biography . A&E Television Networks. 31 augusti 2020 . https://www.biography.com/actor/hedy-lamarr . Last 2 december 2020 .  
  5. ^ [ a b ] ”Hedy Lamarr tar patent pa en ny teknik ? lagger grunden for wifi” . Internetmuseum . https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/hedy-lamarr-tar-patent-pa-tekniken-som-leder-till-wifi/ . Last 29 november 2017 .  
  6. ^ ”Hedy Lamarr” . KTH bibliotek . 5 juni 2020 . https://www.kth.se/biblioteket/anvanda-biblioteket/hedy-lamarr-1.991425 . Last 1 december 2020 .  
  7. ^ Field, Shivaune (28 februari 2018). ”Hedy Lamarr: The Incredible Mind Behind Secure WiFi, GPS And Bluetooth” . Forbes . https://www.forbes.com/sites/shivaunefield/2018/02/28/hedy-lamarr-the-incredible-mind-behind-secure-wi-fi-gps-bluetooth/?sh=2d538d7541b7 . Last 2 december 2020 .  
  8. ^ Desta, Yohana (20 april 2017). ”How Inventive “Genius” Hedy Lamarr Became a Hollywood Tragedy” . Vanity Fair . https://www.vanityfair.com/hollywood/2017/04/hedy-lamarr-documentary-clip . Last 1 december 2020 .  
  9. ^ George, Alice (4 april 2019). ”Thank This World War II-Era Film Star for Your Wi-Fi” . Smithsonian Magazine . https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/thank-world-war-ii-era-film-star-your-wi-fi-180971584/ . Last 1 december 2020 .  
  10. ^ http://projects.latimes.com/hollywood/star-walk/hedy-lamarr/
  11. ^ ”Mars Film Corporation” . BFI . https://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b944d6aeb .  
  12. ^ Noah William Isenberg page 164. ”Edgar G. Ulmer: A Filmmaker at the Margins”.  
  13. ^ Balio, Tino (2009). United Artists: The Company Built by the Stars . University of Wisconsin Press. ISBN 978-0-299-23004-3   p203
  14. ^ ”Hedy Lamarr Sues Corel” . 7 april 1998. Arkiverad fran originalet den 6 juli 2011 . https://web.archive.org/web/20110706092646/http://hedylamarr.at/news1e.html .  
  15. ^ Sprenger, Polly (30 november 1998). ”Corel Caves to Actress Lamarr” . Wired News. Arkiverad fran originalet den 15 juni 2013 . https://web.archive.org/web/20130615055123/http://www.wired.com/techbiz/media/news/1998/11/16544 .  
  16. ^ Yanes, Javier (13 november 2014). ”Hedy Lamarr: the Actress who Invented Wireless Communication” . BBVA Opinmind . https://www.bbvaopenmind.com/en/technology/visionaries/hedy-lamarr-the-actress-who-invented-wireless-communication/?fbclid=IwAR2O2V1TPGJZDEFZk6_011qDCP-5FznqJtpKZlIiLOJsVTif0zYGVynqmkI . Last 2 december 2020 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]