한국   대만   중국   일본 
Harald Hjarne ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Harald Hjarne

Fran Wikipedia
Harald Hjarne
Fodd 2 maj 1848 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Skovde landsforsamling [ 1 ] [ 4 ] [ 5 ] , Sverige
Dod 6 januari 1922 [ 1 ] [ 2 ] [ 6 ]  (73 ar)
Uppsala forsamling [ 1 ] [ 6 ] [ 7 ] , Sverige
Begravd Uppsala gamla kyrkogard [ 8 ]
Medborgare i Sverige
Utbildad vid Uppsala universitet [ 1 ] [ 7 ]
Sysselsattning Historiker [ 1 ] , politiker [ 7 ] , universitetslarare [ 9 ]
Befattning
Andrakammarledamot , Uppsala valkrets (1903?1908) [ 7 ]
Stol nummer 10 i Svenska Akademien (1903?1922) [ 10 ]
Forstakammarledamot , Vasternorrlands lans valkrets (1913?1918) [ 1 ] [ 7 ]
Arbetsgivare Uppsala universitet
Politiskt parti
Lantmannapartiet ( ? ) [ 7 ]
Forsta kammarens nationella parti ( ? ) [ 7 ]
Maka Eva Maria Rezelius [ 1 ] [ 7 ]
Barn Erland Hjarne (f. 1887) [ 11 ] [ 12 ] [ 7 ]
Utmarkelser
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1911) [ 13 ]
Redigera Wikidata

Harald Gabriel Hjarne , fodd 2 maj 1848 i Kyrketorps forsamling , Skaraborgs lan , [ 14 ] dod 6 januari 1922 i Uppsala forsamling , [ 15 ] var en svensk historiker , politiker , samt ledamot av Svenska akademien . Han var gift med Eva Maria Rezelius, far till professor Erland Hjarne , och ar begravd pa Gamla kyrkogarden i Uppsala .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Hjarne var son till postmastaren Harald Hjarne och Ida Richert. Efter studentexamen 1865, som en i den forsta kullen studenter vid det nya laroverket i Umea , blev han hosten 1865 inskriven vid Uppsala universitet , dar han 1871 blev filosofie kandidat och 1872 promoverades till filosofie doktor med forsta hedersrummet (primus) pa avhandlingen Om den fornsvenska namnden enligt Gotalagarne .

Ar 1872 blev han aven docent i historia . Under det darpa foljande artiondet foretog han pa egen bekostnad, som stipendiat och med sarskilt statsanslag vetenskapliga resor bland annat till Danmark (1879) och Ryssland (1880, 1883) samt till Tyskland , Osterrike och Italien (1881?1882). Fran september 1882 till och med januari 1885 forestod Hjarne extra ordinarie professuren i historia vid Uppsala universitet samt utnamndes 1885 till extra ordinarie professor och 1889, efter Hammarstrand , till professor i nyss namnda amne. Vid jubelfesten i Uppsala 1893 kreerades han till juris hedersdoktor , och till teologie hedersdoktor dar 1911.

Hjarne blev ledamot av Kungliga Samfundet for utgivande av handskrifter rorande Skandinaviens historia 1880, 1889 av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala , 1899 av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien , 1901 av Vetenskapssocieteten i Uppsala och Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhallet i Goteborg , 1903 av Svenska Akademien (efter Carl Snoilsky ) och 1905 av Vetenskapsakademien samt var dessutom ledamot av flera utlandska akademier och larda samfund. Som ordforande i Historiska foreningen i Uppsala (sedan 1884), skapare av det historiska seminariet samt nitisk arbetare for och vid de 1893 forsta gangen anordnade sa kallade sommarkurserna verkade han, utom pa ambetets vagnar och som historisk forfattare, for sin vetenskap. Genom sitt eget varma intresse for vetenskapen och genom sin sallsporda formaga att vacka andras bidrog han ocksa till okat intresse for de historiska studierna i Uppsala.

I den politiska diskussionen gjorde Hjarne i tal och skrift uppmarksammade inlagg, sarskilt rorande rostratts -, forsvars- och unionsfragorna. Han representerade vid riksdagen 1902?1908 Uppsala stad i andra kammaren , vilken vid 1905 ars bada urtima riksdagar valde honom till ledamot av sarskilda utskottet for norska fragans behandling . Under 1890-talet propagerade Hjarne for allman rostratt for de som fullfoljt en ettarig varnplikt [ 16 ] [ 17 ] samt var flera ganger de liberalas riksdagsmannakandidat; invald i Andra kammaren blev han en ledande rost for De moderata reformvannernas grupp [ 18 ] som 1906 gick upp i Nationella framstegspartiet . I fraga om kvinnors politiska rostratt var dock Hjarne motstandare och argumenterade mot densamma fran sin plats i Forsta kammaren 1918. I norska fragan upptradde Hjarne 1895 kraftigt mot den sa kallade unionsrevisionismen, och 1905 var han den forste, som ? redan fore unionsbrottet ? offentligen framholl de norska gransfastningarnas slopande som ett oeftergivligt villkor for Sveriges samtycke till en unionsupplosning.

I den svenska nationalismdebatten strax efter sekelskiftet 1900 foretradde Hjarne en stockholmsbaserad anglofil liberal nationalism, i motsats till den av Rudolf Kjellen foretradda goteborgsbaserade germanskt konservativa nationalismen. Bland Hjarnes studenter marks bland andra sedermera borgarradet Yngve Larsson [ 19 ] och historikern Olof Palme .

Bibliografi (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Hjarne utovade ett mangsidigt forfattarskap pa det historiska och politiska omradet. Bland hans skrifter kan namnas:

  • Semiterna (i " Illustrerad varldshistoria ", utgiven av Ernst Wallis , 1875)
  • Statsreglering och konungamakt (i Svensk tidskrift , 1874)
  • Vara standsriksdagar (i Svensk tidskrift , 1875)
  • Skandinavisk laghistoria (i Svensk tidskrift , 1876)
  • Antinormannismen i den ryska historieskrifningen (i Historiskt bibliotek , 1879)
  • En rysk emigrant i Sverige for tvahundra ar sedan (den bekante Grigorij Kotosjichin ; i Historisk tidskrift , 1881; oversatt till ryska i kejserliga vetenskapsakademiens handlingar, 1882)
  • Bidrag till historien om Sigismunds forhallande till det habsburgska huset 1589-1604 (i Historisk tidskrift , 1883)
  • Om forhallandet emellan landslagens bada redaktioner (i Uppsala universitets arsskrift 1884)
  • Till belysning af Polens nordiska politik fore och efter kongressen i Stettin 1570 (1884)
  • Sigismunds svenska resor (1884)
  • Ofversikt av Sveriges stallning till frammande makter vid tiden for 1772 ars statshvalfning (1884)
  • Ryska konstitutionsprojekt ar 1730 efter svenska forebilder (i "Historisk tidskrift", 1884)
  • Rysslands omdaning (2 haften, oavslutat, 1888-1889)
  • Storpolitiska villobilder fran Frihetstiden (1889; i Nordisk tidskrift )
  • Rysslands historia (i Nordisk familjebok , samma ar)
  • Ryssland under nordiska krigets aterverkan (i Nordisk tidskrift , 1892)
  • Helsingelif under Helsingelag (1893; ny upplaga 1902)
  • Reformationsriksdagen i Vasteras (1902)
  • Sveriges statsskick under reformationstiden (1902) och
  • Sveriges statsskick i 17:e arhunradet (1895), bagge utgorande "grundlinjer till forelasningar",
  • Svensk-ryska forhandlingar 1564-72. Erik XlV:s ryska forbundsplaner (1897; i Humanistiska vetenskaps-samfundets i Uppsala skrifter )
  • Gustaf Adolf, protestantismens forkampe (1901, aven i tysk upplaga i samlingsverket Der Protestantismus am Ende des neunzehnten Jahrhunderts , 1900?1902) och det for den moderna Karl XII :s-forskningen banbrytande arbetet
  • Karl XII. Omstortningen i Osteuropa 1697?1703 (1902).
  • Fran forsvarsstriden 1914 . Uppsala: Askerberg. 1914. Libris gwcw30f5d965g7kr . https://gupea.ub.gu.se/2077/73473  

Hjarne utgav dessutom:

  • Medeltidens statsskick omkr. 800-1350. Valda texter (1895) och flera kallskrifter till svensk-rysk historia, till exempel
  • Utdrag ur ryska kronikor, hufvudsakligen ang. Jakob De la Gardies falttag " (i Historiskt bibliotek , 1879-1880)
  • Ur brefvexlingen emellan konung Johan III och tsar Ivan Vasilievitsch " (i Historiskt bibliotek , 1880) samt
  • De aldsta svensk-ryska legationsakterna (1884) och publicerade i olika tidskrifter manga smarre uppsatser i rysk och svensk-rysk historia.

Bland Hjarnes skrifter marks dessutom essaysamlingarna :

  • Blandade sporsmal (1903)
  • Ostanifran, minnen och utkast (1905) och
  • Svenskt och frammande (1908)
  • Minne af Carl Snoilsky (i Svenska Akademiens handlingar ifran ar 1886, del 18, 1904)

samt ett stort antal broschyrer, tidnings- och tidskriftsuppsatser av politiskt innehall. Aren 1874?1876 utgav Hjarne forst i forening med Hans Forssell , sedermera ensam Svensk tidskrift , och 1892?1896 var han en av redaktorerna for den i tvangsfria haften utgivna publikationen Svenska sporsmal . Pa Hjarnes sextioarsdag 1908 tillagnades honom av hans larjungar en vetenskaplig festskrift , Historiska studier, tillegnade professor Harald Hjarne , med bidrag av 27 olika forfattare. Dess inledning utgors av ett Bidrag till en Hjarne-bibliografi (av Anders Grape ).

Priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e f g h ] Harald G Hjarne , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Harald Gabriel Hjarne, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Skovde landsforsamlings kyrkoarkiv, Fodelse- och dopbocker, SE/GLA/13488/C/2 (1827-1849), bildid: C0052502_00197, sida 333 , fodelse- och dopbok , las online las online , last: 27 maj 2019. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Folkrakningar (Sveriges befolkning) 1870 , Harald Gabriel, f. 1848 i Skofde, Studerande, las online las online , last: 2 april 2018. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Folkrakningar (Sveriges befolkning) 1880 , Riksarkivet , Hjarne, Harald Gabriel, f. 1848 i Skovde Skaraborgs lan, Docent, las online las online , last: 2 april 2018. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b ] Uppsala domkyrkoforsamlings kyrkoarkiv, Dod- och begravningsbocker, SE/ULA/11632/F/13 (1918-1926), bildid: 00150930_00199, sida 196 , dod- och begravningsbok , las online las online , last: 27 maj 2019. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ [ a b c d e f g h i ] Tvakammar-riksdagen 1867?1970 , vol. 1, 1985, s. 313, Hjarne i Uppsala, last: 4 april 2022. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ Svenskagravar.se, Hjarne, Harald Gabriel, las online , last: 27 maj 2019. [kalla fran Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 16 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  10. ^ last: 20 juli 2020. [kalla fran Wikidata]
  11. ^ Folkrakningar (Sveriges befolkning) 1900 , Riksarkivet , Hjarne, Harald Gabriel, f. 1848 i Skovde stad Skaraborgs lan, Professor, las online las online , last: 2 april 2018. [kalla fran Wikidata]
  12. ^ Folkrakningar (Sveriges befolkning) 1910 , Riksarkivet , Hjarne, Harald Gabriel, f. 1848 i Skovde Skaraborgs lan, Professor, las online las online , last: 2 april 2018. [kalla fran Wikidata]
  13. ^ Teologiska fakultetens hedersdoktorer , las online las online , last: 30 augusti 2017. [kalla fran Wikidata]
  14. ^ Skovde landsforsamlings fodelse- och dopbok 1827?1849, s. 333
  15. ^ Uppsala forsamlingsbok 1904?1923, s. 2933
  16. ^ ”Harald Gabriel Hjarne | Swedish politician | Britannica” (pa engelska). www.britannica.com . https://www.britannica.com/biography/Harald-Gabriel-Hjarne . Last 8 juli 2023 .  
  17. ^ ”Harald G Hjarne - Svenskt Biografiskt Lexikon” . sok.riksarkivet.se . https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13668&forceOrdinarySite=true . Last 8 juli 2023 .  
  18. ^ Tvakammarriksdagen, band 1, sidorna 288 och 313
  19. ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset ? Forsta delen: Fran favalde till demokratisk ordning (1900?1954) . Stockholm : Stockholms kommunalforvaltning . sid. 55. Libris 7751621 . ISBN 91-85676-00-4   ( Digital version , s. 1?342)
  20. ^ [ a b c ] Sveriges Statskalender 1921

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Foretradare:
Robert Sundelin 		Inspektor for Norrlands nation
1896?1899 		Eftertradare:
Arvid Hogbom


v   ?   r
Ledamoter av Svenska Akademien , stol 10
Anders af Botin (1786)  · Christoffer Bogislaus Zibet (1790)  · Gustaf Lagerbielke (1819)  · Carl Fredrik af Wingard (1838)  · Henrik Reuterdahl (1852)  · Paulus Genberg (1872)  · Carl Snoilsky (1876)  · Harald Hjarne (1903)  · Fredrik Book (1922)  · Erik Lonnroth (1962)  · Peter Englund (2002)
Lista over ledamoter
v   ?   r
Konservatism i Sverige
Filosofer
Christopher Jacob Boström (1797–1866).
Politiker
Partier
Rorelser
Tidningar
Ovrigt
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harald_Hjarne&oldid=54235359 ”