한국   대만   중국   일본 
Hangzhou ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Hangzhou

Fran Wikipedia
Hangzhou
kinesiska  : 杭州市 ?
pinyin : Hangzh?u shi
Typ av omrade :
Provinsniva  
  Prefekturniva  
   Haradsniva  
    Sockenniva
  Subprovinsiell stad
Provins Zhejiang
(prefekturer i Zhejiang)
Areal
Totalt 16 596  km²
Stadsdistrikt 3 068  km²
Folkmangd
Totalt * 8 700 400 (2010)
524,2 inv./km²
Stadsdistrikt * 6 242 000 (2010)
2 034,6 inv./km²
Borgmastare Shao Zhanwei
Partisekreterare Huang Kunming
Officiell webbplats
Hangzhous läge i Zhejiang, Kina.
Hangzhous lage i Zhejiang , Kina .
* Kalla for folkmangd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx
Kalla for folkmangd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx
Yan'anvagen (延安路) i Hangzhou.

Hangzhou   ( info ) , aven romaniserat Hangchow , ar en subprovinsiell stad och huvudstad for provinsen Zhejiang i ostra Kina .

Staden ligger omkring 180 kilometer sydvast om Shanghai och ar kand for sitt vackra lage vid sjon Xihu (Vastra sjon, aven pa svenska ofta benamnd med sin engelska beteckning West Lake ). Centrala Hangzhou hade 1,4 miljoner invanare ar 2000, med 6,9 miljoner invanare i hela den subprovinsiella staden. [ 1 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den mycket kanda tavlan av Ma Yuan dar en man ser ut over den dimmiga Vastra sjon (som representerar det forlorade norra Kina)

Efter att norra Kina i slutet av Norra Songdynastin blivit invaderat av jurchen -folket som etablerade Jindynastin i Peking blev Hangzhou huvudstad i den Sodra Songdynastin ( 1127 till 1279 ). Den hette da Lin'an (?安), ett namn som gar tillbaka till 200-talet och betyder "nara friden". [ 2 ] Den kom upp i en befolkning pa over 450 000 och staden vaxte fram som den kinesiska civilisationens centrum. Hovet etablerade sig i vackra palats runt sjon Xihu . Det kulturella livet var helt dominerat av nordkineserna som malade tavlor och skrev dikter och musik som allegoriserade over forlusten av den norra landsandan och langtan hem igen till Kaifeng . Marco Polo besokte Hangzhou sent pa 1200-talet. Aven Odoricus av Pordenone och Ibn Battutah besokte staden under 1300-talet.

Buddhistiskt tempel nara Xihu-sjon

Aven efter att mongolerna erovrat Kina och gjort Peking (da Khanbalik) till huvudstad i Yuandynastin fortsatte Hangzhou att vara ett viktigt handels- och kulturcentrum och forblev sa till 1861 - 1863 , da den harjades och odelades under det blodiga Taipingupproret . Orten oppnades som fordragshamn 1895 enligt Shimonosekifordraget med Japanska imperiet . [ 3 ] [ 4 ] Under andra varldskriget var den ockuperad av japanerna . Den blev inte sarskilt drabbad av det kinesiska inbordeskriget 1946 - 1949 . Kommunisterna erovrade staden den 3 maj 1949 .

Idag finns inte mycket kvar av den gamla staden pa den moderna sidan, men runt Westlake och upp i teodlingarna (Dragon well tea) och byarna med tehusen kan man fortfarande uppleva Hangzhous charm. Turistattraktioner ar de roda farjorna till templet pa "en o i en sjo pa en o i en sjo", den stora pagoden, templet med den skrattande Buddha, silkesmuseet, den tusen ar gamla stenbron eller Shangri-la hotel dar Mao Zedong har bott. Det finns ocksa en botanisk tradgard.

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Uppmatta normala temperaturer och -nederbord i Hangzhou: [ 5 ]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde 8,3 10,3 14,8 21,1 26,3 29,1 33,6 32,8 28,2 23,2 17,3 11,3
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde 1,8 3,5 7,0 12,4 17,5 21,4 25,2 24,9 20,9 15,4 9,3 3,7
 Nederbord 81 88 141 123 129 219 173 162 124 79 72 49

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Zhejianguniversitetet ligger i Hangzhou. Det har ett gemensamt forskningscentrum med de svenskt universiteten Kungliga Tekniska hogskolan och Lunds universitet , kallat Joint Research Center of Photonics, JORCEP. [ 6 ] [ 7 ]

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan ekonomin oppnades upp [ fortydliga ] 1992 har den utvecklats snabbt. Hangzhou ar en industristad med en mangfald av sektorer sasom konsumtionsindustri, jordbruk och textiler bestaende av lin och silke . Staden raknas aven som en viktig tillverkningsbas och ett nav for logistiken i provinsen Zhejiang. Ar 2001 uppgick stadens bidrag till bruttonationalprodukten till 156,8 miljarder Yuan , vilket placerar den som den nast rikaste av alla provinsstaderna, efter Guangzhou . [ 8 ]

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Det egentliga Hangzhou ar indelat i sex innerstadsdistrikt och tva forortsdistrikt. Under Hangzhous stad lyder en yta som ungefar motsvarar Vastergotlands storlek och omkring 38 procent av Hangzhous yta utgors av landsbygd, som ar indelad i tva harader . Dessutom lyder tre satellitstader pa haradsniva under Hangzhou.

Karta Indelning Kinesiska Pinyin Befolkning 2010 [ 9 ] Yta (km 2 ) Tathet
Innerstaden
1 Shangcheng -distriktet 上城? Shangcheng q? 344 600 18 19 1444
2 Xiacheng -distriktet 下城? Xiacheng q? 526 100 31 16 970
3 Jianggan -distriktet 江干? Ji?nggan q? 998 800 210 4 756
4 Gongshu -distriktet 拱墅? G?ngshu q? 551 900 88 6 272
5 Xihu -distriktet 西湖? X?hu q? 820,000 263 3 118
6 Binjiang ?江? B?nji?ng q? 319 000 73 4 370
Fororter
7 Xiaoshan -distriktet ?山? Xi?osh?n q? 1 511 300 1 163 1 299
8 Yuhang -distriktet 余杭? Yuhang q? 1 170 300 1 222 958
Landsbygd
12 Tonglu harad 桐?? Tonglu xian 406 400 1 780 228
13 Chun'an harad 淳安? Chun'?n xian 336 800 4 452 75,6
Satellitstader
9 Jiande 建德市 Jiande shi 430 800 2 364 182
10 Fuyang 富?市 Fuyang shi 717,700 1 808 397
11 Lin'an ?安市 Lin'?n shi 566 700 3 124 181,4

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”China : Zhejiang Sheng” (pa engelska). Arkiverad fran originalet den 21 oktober 2006 . https://archive.is/20061021023008/http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx .  
  2. ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 761.
  3. ^ Henry George Wandesforde Woodhead, The China Year Book (Shanghai,: North China Daily News & Herald, 1934), s. 181.
  4. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12 s. 585.
  5. ^ ”Vadret i Hangzhou” . ResVader . https://www.resvader.com/Hangzhou/per-manad/ .  
  6. ^ ”JORCEP 2013” (pa engelska). AlbaNova. Arkiverad fran originalet den 20 mars 2017 . https://web.archive.org/web/20170320144228/http://agenda.albanova.se/conferenceDisplay.py?confId=4030 . Last 20 mars 2017 .  
  7. ^ ”Kungen besokte KTH-satsning i Kina” . KTH. Arkiverad fran originalet den 20 mars 2017 . https://web.archive.org/web/20170320144816/https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kungen-besokte-kth-satsning-i-kina-1.71736 . Last 20 mars 2017 .  
  8. ^ ”Hangzhou economy” (pa engelska). China Window. 2008. Arkiverad fran originalet den 8 januari 2009 . https://web.archive.org/web/20090108150104/http://www.china-window.com/china_economy/china_economy_guide/hangzhou-economy.shtml . Last 20 november 2009 .  
  9. ^ GeoHive China Jiangsu, population statistics Arkiverad 3 mars 2016 hamtat fran the Wayback Machine .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hangzhou&oldid=51641391 ”