Att tvatta handerna eller tva sina hander innebar att rengora handerna, ofta med tval och vatten eller pa annat satt med motsvarande verkan. Syftet med handtvatten ar att avlagsna jord , smuts och mikroorganismer , och pa sa satt halla god handhygien . Allman handhygien forhindrar eller minimerar sjukdomar och spridning av sjukdomar.

Syfte [ redigera | redigera wikitext ]

For att minimera smittspridning ar det viktigt att bade vuxna och barn alltid tvattar handerna efter toalettbesok, efter utomhusvistelse, innan hantering av livsmedel och fore maltid. ^{[ 1 ]} Det framsta medicinska syftet med handtvattning ar att rengora handerna fran smittamnen (inklusive bakterier och virus ) och kemikalier som kan orsaka personlig skada eller sjukdom. Manniskor kan till exempel smittas med luftvagssjukdomar som influensa eller forkylning , om de inte tvattar handerna innan de ror ogonen, nasan eller munnen. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) havdar: "Det ar valdokumenterat att en av de viktigaste atgarderna for att forhindra spridning av smittamnen ar effektiv handtvattning". Handtvattning skyddar bast mot sjukdomar som overfors genom fekal-orala vagar (som manga former av magsjuka ) och direkt fysisk kontakt (till exempel svinkoppor ), men minskar ocksa risken for spridning via droppsmitta . Alkoholgeler kan anvandas som komplement till handtvatt som ett satt att doda vissa typer av smittamnen.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Handtvattning i sjukvarden introducerades av den ungerske lakaren Ignaz Semmelweis , som pa 1840-talet upptackte och dokumenterade statistiskt att detta drastiskt kunde minska dodligheten i barnsangsfeber . Vid denna tid var bakterieteorin annu inte kand, och det drojde ytterligare nagra decennier innan Semmelweiss ron och rad blev mer allmant accepterade. ^{[ 2 ]}

Utforande [ redigera | redigera wikitext ]

For att handtvattningen ska ha fullgod rengorande effekt och minimera smittspridning ar det viktigt att tvattningen utfors noggrant. Avlagsna forst eventuella smycken. ^{[ 3 ] [ 4 ]} Vid tvatt med tval och vatten skoljs handerna forst enbart i rinnande vatten. ^{[ 1 ]} Sedan tvalas hela handerna in (alla fingrarna, handflatorna, ovansidan av handerna, mellan fingrarna, naglarna och handlederna) ordentligt med tval i minst 15?20 sekunder. Vardguiden rekommenderar omkring 30 sekunder. ^{[ 1 ]} En rekommenderad metod for att halla ordning pa tiden ar att nynna en sang med samma langd. ^{[ 1 ] [ 5 ]} Sedan skoljs handerna ordentligt i vatten sa att skummet avlagsnas. Ett annat viktigt moment ar att torka handerna helt torra efterat och att eventuell handduk som anvands ar ren. Helst bor alla personer anvanda en separat handduk. ^{[ 1 ]} En textilhandduk behover bytas ut och tvattas regelbundet. Nar manga ar sjuka rekommenderas engangshanddukar istallet. ^{[ 1 ]} Om handsprit anvands sker det vanligen efter den vanliga handtvattningen med tval och vatten. Den kan aven anvandas utan tvatt med tval och vatten, men vissa virus ar resistenta mot handsprit.

Amnen som anvands och effekt [ redigera | redigera wikitext ]

Vatten [ redigera | redigera wikitext ]

Fingervarmt vatten ar inte tillrackligt hett for att doda bakterier. Tvalvatten ar mer effektivt for att ta bort de naturliga oljorna pa handerna som innehaller smuts och bakterier. Fram till 2016 rekommenderades allmant att tvatta handerna i fingervarmt (37,8 grader Celsius eller 100 grader Fahrenheit ) vatten, ^{[ 6 ]} men 2017 visade omfattande forskning fran Rutgers-New Brunswick att lagre vattentemperatur inte avlagsnade farre bakterier. ^{[ 7 ]} Svenska Folkhalsomyndigheten har daremot kvar sin rekommendation om varmt vatten. ^{[ 8 ]}

Tval och rengoringsmedel [ redigera | redigera wikitext ]

Bara vatten ar ineffektivt for att rengora huden. Darfor kraver avlagsnandet av mikroorganismer tval eller rengoringsmedel i kombination med vatten. Antingen fast eller flytande tval kan anvandas beroende pa vilken man foredrar. Tvalen tar bort fett , oljor och proteiner som finns i organisk smuts. ^{[ 9 ]}

Handsprit [ redigera | redigera wikitext ]

Korrekt handtvattning med tval och vatten ger i de flesta fall bra effekt bade vad galler avlagsnande av smuts och minskad smittspridning. Desinfektionssprit , sa kallad handsprit, brukar framst rekommenderas till sarskilt bakteriekansliga eller bakterieutsatta miljoer dar handerna tvattas ofta, exempelvis sjukhus och forskolor . Handsprit kan aven anvandas nar mojligheter till handtvatt ar begransade. ^{[ 10 ]} Det finns dock virus som ar resistenta mot handspriten, exempelvis sadana som sprider vinterkraksjuka . ^{[ 1 ]}

Aterfuktning av hander [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns handtval som aterfuktar handerna och vid hogfrekvent handtvattning kan handsprit ibland motverka torra hander, men framst anvands handkram for andamalet, sarskilt for personer med torra hander. ^{[ 1 ]}

Symbolisk handtvagning [ redigera | redigera wikitext ]

Handtvagning i religiosa sammanhang forstas som en symbol for sjalens rening liksom ar fallet med all rituell tvagning i alla religioner. I den kristna gudstjansten, massan, forekommer rituell handtvagning, lavabo , som en del av offertoriet , da prasten tillreder nattvardsgavorna. ^{[ 11 ]}

Tva sina hander ar ett begrepp som betyder att man fritager sig fran ansvar, efter Nya testamentet (Matt. 27:24), dar det omtalas hur Pilatus "lat han hamta vatten och tvadde sina hander i folkets asyn" for att symboliskt framhalla att han var "oskyldig till denne mans blod".

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fottvagning
• Internationella handtvattsdagen

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Hand washing , 13 april 2011.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Ajanki, Tord; Prah Andre (1995). Historier om lakemedel: om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit . Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 98-107. Libris 7756522 . ISBN 9186274600