Hamn

Uppslagsordet ”Hamnstad” leder hit. For den svenska dramafilmen, se Hamnstad (film) . For andra betydelser, se Hamn (olika betydelser) .

En hamn (symbol ?) ar ett omrade vid hav , sjo eller flod som erbjuder ett naturligt eller konstgjort skydd mot vagor eller tidvatten for ankrande fartyg . Den ar vanligen byggd sa att batarna kan placeras sa att det ar latt att flytta varor och personer mellan bat och land. En stad som har hamn kallas inom sjofarten for hamnstad .

Allmant [ redigera | redigera wikitext ]

En hamn ar ett system av vagbrytare , torrdockor , pirar , kajer och lagringshallar . Den har specialkonstruerad utrustning for att lasta eller lossa (tomma) ett fartyg, till exempel lyftkranar och sjosattningsramper . Vidare finns ofta oljebehallare och kylsystem for mat. Stora hamnar ar anslutna till jarnvagsnat och motorvagar .

Naturliga hamnar spelade i historien en stor strategisk och ekonomisk roll. Manga stora stader runt om i varlden har vuxit upp kring naturliga hamnar.

Beroende pa hamnens anvandning skiljer man foljande typer:

handelshamn
- allman handelshamn
- for olja och kemiska produkter
- containerhamn
fiskehamn
farjehamn
yachthamn
orlogshamn
smabatshamn
naturhamn

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Hamnar har funnits langt fore historiens gryning. I ostra Medelhavet uppkom en sjofartskultur med centrum i staden Byblos fran ar 2600 f.Kr. Kananeerna och fenicierna borjade dar anvanda alfabetisk skrift och inskrifter har hittats dar fran 1300 f.Kr. Fran hamnstaden Byblos kommer det grekiska ordet biblia . Snart uppkom aven andra hamnstader som Tyrus , Tripolis och Arvad . Fenicierna larde sig att gora allt langre handelsfarder, Herodotos skriver om feniciska handelsfarder anda till Vastafrika. Andra uppgifter tyder pa att fenicierna seglade till Britannien. Sa smaningom uppkom andra sjofararnationer pa Kreta och viktiga stadsstater i Grekland .

I Romerska riket bedrevs en omfattande handelssjofart, bland annat via Roms hamnstad Ostia . Genom att Medelhavet var ett romerskt innanhav under en lang tid kunde man begransa forekomsten av pirater. De oroliga sekel som foljde Romarrikets fall ledde till en nedgang i sjofarten. Pa 1300-talet uppkom autonoma stadsstater i norra Italien som var beroende av handel. Sjofarten var nara sammankopplad med de forsta bankerna och forsakringsbolagen.

Under 1440-talet borjade man bygga karaveller som gjorde det mojligt att segla aven ute till havs. Genom detta blev Spanien och Portugal viktiga sjofartsnationer och upptacktsresor over Atlanten gjorde Sevilla till Spaniens viktigaste hamn. De italienska stadsstaterna forlorade sin vikt nar handeln flyttade fran Medelhavet till Atlanten men istallet fick hamnstader i nordvastra Europa okat inflytande - med hamnstaden Amsterdam blev 1600-talet Hollands storhetstid.

Angfartyg i kombination med den nya frystekniken gjorde tidigare avlagsna lander till exportlander ? pa 1880-talet borjade Australien salja notkott till Europa. Amerikanskt vete saldes ocksa till Europa innan landerna borjade infora skyddstullar for att skydda det egna jordbruket. 1867 oppnade Suezkanalen och i augusti 1914 oppnades Panamakanalen . ^[
1
]

Under 1900-talet har transport av olja ytterligare understrukit hamnstadernas betydelse. Manga stora hamnar har mycket omlastning mellan fartyg. Det beror pa att varldshandelns langa avstand kraver stora fartyg som pa grund av bland annat djupgaende och lagringsutrymmen inte kan ga till mindre hamnar.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sveriges storsta hamn ar Goteborgs hamn , som ocksa ar en av Nordens storsta (tvaa efter Bergen). En stor del av de importerade produkter som kommer genom hamnen i Goteborg transporteras pa tag eller lastbil till andra orter i Sverige. Andra stora hamnar finns i Trelleborg, Lulea, Karlshamn, Helsingborg, Stockholm, Oxelosund, Norrkoping samt Malarens tva hamnar i Koping och Vasteras. Se lista over Sveriges storsta hamnar . Narvik i Norge ar en viktig hamn for den svenska jarnmalmsexporten . Transporten fran gruvorna till Narvik sker via malmbanan . Svenska hamnarbetarforbundet organiserar folk som jobbar inom hamn- och stuverinaringen i Sverige.

Forntida svenska hamnar [ redigera | redigera wikitext ]

En intressant aspekt ar att forna svenska hamnar kan ligga langt upp pa land, en konsekvens av landhojningen . Bronsaldershamnar i Malardalen ligger till exempel ca 20 meter over den nuvarande havsytan. Runt Kristi fodelse ( jarnaldern ) var nivan ca 10 m o.h. och hamnen i Birka ligger ca 5 meter over Malarens yta. Detta gor att det ar forhallandevis latt att datera de forna hamnarna. Pa andra platser har landhojningen varit storre. Vid Hoga kusten kan en stenaldershamn ligga kanske 100 meter over havet och i sodra Skane sjunker landet, dar finner man de forna hamnarna pa havsbottnen och ar det langgrunt kan dessa ligga hundratals meter ut fran den nuvarande kustlinjen.

Sveriges storsta hamnar under medeltiden var: Stockholm, Kalmar och Soderkoping i "egentliga" Sverige och i ovrigt Visby och Abo.