Hallands Vadero Naturreservat
Dronarbild fran nordvast.
Land	Sverige
Kommun	Bastads kommun [ 1 ]
Area	1 834,43 hektar [ 1 ]
- darav vatten	1 506,307 hektar [ 2 ]
Inrattat	12 mars 1999 [ 2 ]
Lage
Hallands Vadero
Utstrackning
Omradets utstrackning.
Koordinat	56°26′27″N 12°34′02″O  /  56.440814675713°N 12.567282992555°O  / 56.440814675713; 12.567282992555
Koder, lankar, kartor
IUCN- kategori	IUCN-kategori V: Skyddat landskap/havsomrade [ 1 ]
NVR -id	2000962 [ 1 ] (karta)
WDPA -id	173460 (karta)
Forvaltare	Lansstyrelsen i Skane lan [ 1 ]
Redigera Wikidata

Hallands Vadero ar, namnet till trots, en skansk o i Kattegatt som ar 3 km² stor och ligger i Torekovs socken i Bastads kommun . On har unika natur- och kulturvarden och ar sedan 1958 klassad som naturreservat ^{[ 3 ]} samt som Natura 2000 -omrade. Dessutom har den ett milt klimat, dar nederborden ar mindre och solskenstimmarna fler an fastlandets. Hallands Vadero ar Sveriges nast varmaste plats. ^{[ 4 ]}

Natur [ redigera | redigera wikitext ]

Manniskans havd pa landskapet fortsatter idag och under sommarhalvaret betar far, hastar och notkreatur pa stora delar av on. Framfor allt Norre skog ar oppen och betad, medan Sondre skog ar tat och bitvis nastan urskogslik tack vare en hindrande stengardsgard. Insprangda i skogen ligger stora alkarr , till exempel Ulagapskarret i Sondre skog med rikt fagelliv och svardsliljor . Pa sodra delen ligger ocksa en liten insjo som kallas Halledammen .

Hallands Vadero har en mycket rik flora med over 600 funna vaxtarter. I lovskogen finns lundvaxter som lundarv och lundslok , och kaprifolen klattrar overallt pa traden. I strandfloran ingar flera ovanliga arter som marrisp , strandkal och sodaort . On ar ocksa kand for sina manga bjornbarsarter . I Sondre skog star ocksa Kungseken , Sveriges grovsta bergek ( Quercus petrea ) med sina 5,24 meter i omkrets, som ar namngiven efter Oscar II som ofta stod pa pass vid eken under harjakterna pa on. ^{[ 5 ]} Det finns en bokskog fran 1700-talet. I de gamla lovtraden trivs sallsynta skalbaggar som taggbock , bokoxe och laderbagge ^{[ 6 ]} .

Fagellivet ar mycket rikt och bland lovtraden kan man finna gardsmyg , svarthatta och rosenfink . Det ar dock sjofaglarna som dominerar och pa ons sodra och sydostra sida finns ett stort fagelskyddsomrade i vilket aven Vinga skar ^{[ 7 ]} och en del sma klippoar ingar. Har hackar framst havstrut , gratrut , fiskmas , skrattmas , ejder , gravand och storskarv men ocksa diverse tarnor och grisslor . Pa skaren ses regelbundet knubbsal och ibland grasal .

Det finns ocksa manga ovanliga svampar och lavar . Vid kusten dominerar de roda gnejsklipporna men det finns aven badstrander. ^{[ 8 ]} Pa on har Sveriges biodlares riksforbund sedan 1963 en avelsstation for italienska bin, apis mellifera ligustica.

Bebyggelse [ redigera | redigera wikitext ]

On har flera kulturlamningar som visar att manniskan vistats pa Vaderon sen tidig stenalder, bland annat finns 41 lamningar av tomtningar registrerade i Riksantikvarieambetets fornminnesregister , flertalet klassade som fornlamningar . Idag saknar on fastboende ^{[ 6 ]} .

I januari 2006 fastslog Lantmateriverket att Svenska kyrkan ar ensam agare till hela on enligt en uppgorelse fran 1753. On antogs dessforinnan vara statlig. Svenska kyrkan ager fyra stugor pa on som den hyr ut, men sedan 2006 maste man vara medlem i Svenska kyrkan for att fa lov att hyra nagon av dem. Det finns atta privatagda stugor pa on som nyttjas om sommaren. ^{[ 9 ]}

En turbat fran Torekov trafikerar Hallands Vadero under sommarhalvaret. ^{[ 10 ]} Vid ons hamn, Sandhamn , finns ett sommarkafe och darifran utgar ett flertal lattillgangliga strovstigar. ^{[ 11 ]}

Pa ons nordvastra sida finns en 13 meter hog fyr som uppfordes 1884 och som sedan 1965 ar helautomatiserad och obemannad. Tillhorande fyrvaktarbostader fungerar idag som uthyrningshus. I Lotsstugan, ons aldsta hus uppfort 1844 med utsikt over Kapellhamn pa sodra delen av on, finns ett natur- och kulturmuseum med gratis intrade och oppettider fran maj till september. I Sondre skog finns en gammal skeppskyrkogard. ^{[ kalla behovs ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Ekstam, Urban; Forshed, Nils (2010). Hallands Vadero : naturen och historien . Vastra Karup: Torekovs forsamling, Svenska kyrkan. Libris 12091154 . ISBN 9789163375873  
• Elmberg, Erica; Svensson, Sven-Erik (2000). Hallands Vadero . Angelholm: Skaneforl. Libris 7768063 . ISBN 91-87976-12-9  
• Erikson, Johan (1920). Hallands Vadero : Hovs hallar . Stockholm: Bjorck & Borjesson. Libris 1651496  
• Fries, Carl (1947). Svensk kust: nagra naturbilder (2. uppl.). Stockholm: Svensk litteratur. sid. 134-143. Libris 473391  
• Isacson, Claes-Goran (1993). Hallands Vadero och jakten pa on . Goteborg: Isacson International AB. Libris 7449596 . ISBN 91-630-1989-2  
• Lanner, Jan (1996). Hallands Vadero : mulens, yxans och lovsnappens landskap : hur manniskan nyttjat och format skogen och traden fran 4200 f.kr. till 1915 . Alnarp: Sveriges lantbruksuniv. Libris 2364034  
• Malmberg, Gert; Sveningson Ulf (1999). Fyrar: fran Falsterbo till Færder . Partille: Warne. sid. 44-45. Libris 7757818 . ISBN 9186424890  
• Renck, Olle (1993). Torekovbornas Vaderotrafik . Malmo: Stenvall. Libris 7630214 . ISBN 91-7266-126-7  
• Spar av manniskor pa Vaderon . Torekovs miljovardsforenings arsskrift, 99-2142764-4 ; 1988. Torekov: Torekovs miljovardsforen. 1988. Libris 2048241  
• Safstrand, Caroline (2014). Om du bara visste . Stockholm: Massolit. Libris 14731002 . ISBN 9789187135606  
• Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid . Norrkoping: Sjofartsverket. sid. 200-201. Libris 8380547 . ISBN 9186502190  
• Vallin, Hervid (1977[1967]). Besok pa Hallands Vadero (2., omarb. uppl., 2. tr). Stockholm: Sv. natur. Libris 377238  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Hallands Vadero .?
• Lansstyrelsen Skane
• Hallands Vadero