Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2019-09) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

For det ekonomiska begreppet, se terminskontrakt .

Termin betyder egentligen bestamd tid eller tidsperiod, nagot som aterspeglas i de bada betydelserna vi brukar anvanda i svenskan: en ekonomisk term eller en del av ett lasar.

Terminer i skolan [ redigera | redigera wikitext ]

Ett lasar i svenska skolor brukar vanligen delas in i hosttermin och vartermin . Andra system existerar. I Tyskland (dar ordet ar Semester ) anvands ofta vintertermin och sommartermin. I en del lander anvands treterminssystem, och treterminssystem finns aven pa vissa hall i Sverige.

Pa eftergymnasiala studier, till exempel hogskola , representerar en termin 20 veckors heltidsarbete, det vill saga 30 hogskolepoang (20 poang enligt det meritsystem som anvandes i Sverige innan den 1 juli 2007).

I Sverige anvands oftast foljande terminssystem fran forskoleklass till gymnasieskolan .

Hostterminen [ redigera | redigera wikitext ]

Hosttermin kallas lasarsperioden fran slutet av (i vissa fall mitten av) augusti till mitten av december i Sveriges skolor. Hostterminen kommer efter sommarlovet , och inleder ny arskurs/kurs. Hostterminen ar nagot kortare an varterminen, men har bara hostlovet som ledighet. Hosttermin ar den forsta och inledande terminen pa lasaret och arskursen. Nar hostterminen ar slut har eleverna jullov .

Kroatien [ redigera | redigera wikitext ]

I Kroatien borjar skolbarnen hostterminen i september oftast den 1 september, liksom i manga andra europeiska lander, och slutar i slutet av december, vanligast den 23 december. Eftersom det ofta varit varmt och soligt i borjan av september, har darfor terminsstarten skjutits fram en/tva vecka/or i september, ibland anda till den 14 september. Kroatien har liksom bland annat Osterrike inget sammanhangande hostlov utan endast lediga dagar runt Allhelgonahelgen och Luciahelgen .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige, och resten av Norden , borjar hostterminen normalt i slutet av augusti (i nagra enstaka skolor borjar hostterminen i mitten av augusti), och slutar i mitten av december, runt den 20 december. Pa till exempel hogskolan borjar studenterna dock senare, oftast vid manadsskiftet augusti?september. I mitten av terminen, vid manadsskiftet oktober?november, infaller hostlovet.

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

I Tyskland borjar terminen olika beroende pa Bundesland . I till exempel Bayern borjar eleverna terminen i slutet av september efter ett 6 veckor langt sommarlov , fran i mitten av augusti, medan man i Schleswig-Holstein borjar i borjan av september. Hostlovet ar cirka 1?3 veckor langt. Alla elever slutar i december manad.

Varterminen [ redigera | redigera wikitext ]

Vartermin kallas lasarsperioden fran mitten av januari till mitten av juni i Sveriges skolor. Varterminen kommer efter jullovet. Varterminen ar nagot langre an hostterminen, men har fler lovdagar. Varterminen ar den andra och avslutande terminen pa lasaret och arskursen. Nar varterminen ar slut blir det sommarlov, och da har eleverna avslutat en arskurs/kurs.