Gymnasium

For den nutida skolformen i Sverige, se Gymnasieskola . For svenska gymnasier fore 1971, se Gymnasium (Sverige) .

Ett gymnasium , av grekiskans gymnos , "naken"; jamfor gymnastik , var i antikens Grekland en institution for kroppslig traning , och i vissa sprak anvands ordet fortfarande i denna betydelse.

I flera sprak ar det en institution for universitetsforberedande sekundarutbildning , efter avslutad grundskola . I Finland kallas en del gymnasier ( fi lukio , av lukea , lasa) for lyceum . Det fanns aven svenska exempel, bland annat Stockholms lyceum (1839?1975). I Sverige ersattes gymnasierna 1970 med gymnasieskolan genom Lgy 70 , men ordet gymnasium anvands annu idag i vardagligt tal om gymnasieskola.

Traningslokal [ redigera | redigera wikitext ]

Under antiken var ett gymnasium en offentlig anlaggning for ungdomens fysiska fostran samt senare aven for dess andliga utbildning. Ordet lever kvar i engelskan och betyder dar foljaktligen gymnastiksal eller idrottshall , forkortat gym . Denna forkortning har senare inkluderats i svenska spraket, men med betydelsen styrketranings - och motionsinstitut .

Utbildningsinstitution [ redigera | redigera wikitext ]

Gymnasium borjade anvandas som benamning pa universitetsforberedande studier under 1500-talet. Som institution borjade gymnasiet inforas i Tyskland i samband med reformationsrorelsen, understodd av bland annat Martin Luther och Philipp Melanchthon .

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

I Danmark startades latinskolor i de flesta kopstader efter reformationen . De forsta skolor som benamndes gymnasium startades 1529 i Malmo (nedlagt 1537) och 1620 i Lund (nedlagt 1668). I Odense startades ett gymnasium 1621 vilket slogs samman med Odense Katedralskola 1802.

I Danmark andrade latinskolorna namn till gymnasier 1903.

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Utbildning i Finland

Foregangaren till gymnasium i Finland var Lyceum, som fran 1831 var privata sjuklassigt laroverk, fran 1872 allmant elementarlaroverk med andamalet att lagga grunden for vetenskaplig utbildning vid universitet. Lyceerna indelades i normallyceer , dar lararkandidaterna fick sin praktiska utbildning, reallyceer dar eleverna utover den vetenskapliga utbildningen fick grundliga kunskaper i flera moderna sprak och klassiska lyceer dar eleverna ocksa meddelades kunskaper i klassiska sprak, sarskilt i latin. Lyceer forekom ocksa som fyrklassig skola som, i likhet med realskolan, byggde pa och utvidgade folkskolans larokurser. ^[
1
]

I Finland ar gymnasiet en laroanstalt med betoning pa teoretiska amnen och med ett allmanbildande och hogskoleforberedande syfte. Gymnasiet paborjas vanligen efter att grundskolan slutat, det vill saga vid ungefar 16 ars alder. Gymnasiet ar sedan 1994?1996 arskurslost och kursvalsbaserat. I allmanhet tar gymnasieutbildningen tre ar, men man kan ocksa valja att ga gymnasiet pa tva och ett halvt, tre och ett halvt eller fyra ar. Gymnasiestudierna avslutas med studentexamen .

Gymnasiet ingar i det som kallas andra stadiets utbildningsblock. Den mer praktiskt inriktade yrkesutbildningen ar alternativet till gymnasieutbildningen pa det andra stadiet.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Gymnasium (Sverige) och Gymnasieskola .

I Sverige infordes gymnasier forst pa 1600-talets borjan. De forsta oppnade i stiftsstaderna genom att bredda de gamla domskolornas program. Den forsta skolordningen som inforde gymnasiestudier i Sverige harstammar fran 1649. Gymnasierna forsvann i 1856 ars skolreform da de slogs samman med elementarlaroverken . Dessa fanns i Sverige mellan 1849 och 1878, varefter de ersattes av de hogre allmanna laroverken .

Under perioden 1905 till 1972 benamndes skolor med de frivilliga skolformerna realskola och gymnasium laroverk . Fram till Lgy 70 var gymnasium ( gymnasiet ) den teoretiska sekundarutbildningen i Sverige . Gymnasiestudierna avslutades da normalt med studentexamen .

En overgangsperiod pa 1950- och 1960-talet fanns statliga sa kallade forsoksgymnasier , som i forsta hand var avsedda for manliga och kvinnliga elever som genomgatt enhetsskolans klass 9g och aven for elever med realexamen. Senare kommunaliserades forsoksgymnasierna. ^[
2
]

1971 sammanslogs skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola i Sverige till gymnasieskola . ^[
3
]

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

I Tyskland finns gymnasier for arskurserna 5 till 12 eller 13. Dessa ar i princip enbart studieforberedande. I Bayern har gymnasielarare ofta kallats for klassprofessor , vilket efter 1968 dock anvants mera sallan.